- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
989-990

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramunia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

989

Ramunia-Ranc

990

från Gustaf I till Karl XII. Möjligen har källaren
tillhört något härbärge, som från klostertiden
egt bestånd ända till början af 1700-talet. De vid
utgräfningen, som bekostades af Laxå bruk, gjorda
fynden förvaras i Laxå bruks museum. Strax intill de
nämnda gråstensmurarna stod Bo-darne på 1680-talet
uppförda träkyrka, innan den 1898-99 flyttades
till Laxå bruk. Denna kyrka har enligt handlingar
i Laxå bruks arkiv i sin tur haft en föregångare,
hvars ålder bevisligen når upp till 1500-talet
och möjligen kan ha haft samband med klostret.
2. O. J-e.

Ramunia, K a p. Se Romani a.

Ramus, Petrus. Se R a m é e, P. d e l a.

Ramus, Jonas, norsk präst, historiker, f. 1649,
d. 1718, blef 1682 kaplan och fick 1690 Norder-hovs
pastorat i Ringerike, där han vistades återstoden af
sitt lif. 1698 vann han magistergraden. R. var en
af samtidens mest alsterrika norska författare af
dels uppbyggelseskrifter, dels historiska arbeten,
bl. a. Nori regnum, h. e. Norvegia antiqua (1689;
går till Harald Harf äger), det paradoxala Ulysses
et Otinns unus et idem (1702), ett slags motstycke
till Rudbecks "Atlantica", och de postuma Norriges
kongers historie (1719) och Norges beskri-velse
(1735, färdigt redan 1715), närmast en bearbetning af
Peder Olausson Friis’ långt mera betydande "Norrigis
bescrifuelse" af 1632. Om R:s hustru se Colbjörnsen,
Anna. - Se L. Daae, "Hist. skildringer", II (1878).
K. V. H.

Ramus. 1. Kristian R., dansk numismati-ker,
f. 1765, d. 1832, teol. kandidat 1786, filos,
doktor 1793, utnämndes 1799 till inspektör och
1821 till direktör vid k. myntsamlingen. Han
upprättade en utförlig latinsk förteckning på
samlingens grekiska och romerska mynt (2 bd,
1816). - 2. Kristian R., den föregåendes brorson,
dansk matematiker, f. 1806, d. 1856, vann 1831
universitetets guldmedalj för en matematisk
prisuppgift samt blef 1832 magister och 1834
professor vid universitetet. Utom åtskilliga lärda
afhandlingar i facktidskrifter författade R. sedan
1837 en hel följd af gedigna läroböcker i olika grenar
af såväl den elementära som den högre matematiken,
l o. 2. E. Ebg.

Ramusi, folkslag. Se K o l h.

Ramverk, mek. Se L o k o m o t i v, sp. 1008-10
med fig.

Ramvik, ångsåg med 4 ramar, 2 kant- och 2
stafverk i Högsjö socken, Yästernorrlands län, vid
Ångermanälfven och Härnösand-Sollefteå järnväg, är med
lastageplats tax. till 186,000 kr. och tillhör Ramviks
sågverks.-a.-b. (bildadt 1885; aktiekapital 250,000
kr.), som i socknen eger Dals och R:s landtegendomar,
tax. till 42,500 kr. Årsskeppnin-gen är omkr. 6,000
stds sågade varor, 400 kbfam-nar splittved och 3,000
läster träkol. Antalet fast anställda arbetare är
omkr. 120.

Rån (isl. Rån), nord. myt., hafsguden Ägirs maka
och härskarinna öfver hafvet, hade ett nät, med
hvilket hon sökte draga människor ned i djupet till
sig. Ägir och R. hade nio döttrar, hvilkas namn
beteckna hafvets böljor i deras olika storlek och
utseende. Gudinnans namn är besläktadt med ordet rån.
Th. W. (B-e.)

Råna 1. Rån (en) el v en, ett af Nord-Norges
väldigaste vattendrag, är ung. 90 km. långt och

faller ut i Ran(en)fjorden något n. om handelsplatsen
Mö i Rånen, Nordlands amt. R. källor ligga ung. 1,200
m. ö. h. på gränsfjällen mellan Sverige och Norge,
nära Näsa silfvergrufvor; älfven går v. ut genom
den breda Dunderlandsdalen, hvarför den också ofta
kallas Dunderlandselven. Vattendraget upptar betydliga
tillflöden från Svartisens väldiga glaciärer och är
i det hela en utpräglad jökelälf. Nederbördsområdet
omfattar 3,496 kvkm. R. har en rad mera betydande
vattenfall: S t a u p-f oss (6 m.), Storfoss (5 m.),
Reinfoss (20 m.) och Kobfoss (4 m.). Större bifloder
äro: från n. Gubbeltaaen, Bjellaaen, Stormdal s
a a e n och Lan gaaen, från s. V i r v a s-elven,
Grönfjellaaen och P l u r a, som kommer från Sverige
vid gränsröset n:r 221. Några af R:s bifloder ha
delvis underjordiskt lopp, hvilket beror på traktens
rikedom på lätt löslig kalksten, hvari af samma
skäl finnas många hålor. I R. försiggår afsevärd
timmerflottning. K. V. H.

Råna, Grodsläktet, zool. Se A m f i b i e r,
sp. 836-837. - Senare har i Sverige anträffats en
fjärde grodart, nämligen språnggrodan, R. agilis: till
skillnad från de andra svenska grodorna saknar hannen
strupsäckar och bakbenen äro proportionsvis mycket
längre (de äro l*/2 gång så långa som kroppen); nos
lång; tumsvulst liten, tårnas simhud svagt utbildad;
på ryggsidan gul-eller rödgrå med några mörkare
fläckar, på buksidan hvitaktig. Kroppslängd 5,5-8
cm. Denna art är funnen på Öland och vid Kalmar; förut
funnen på spridda ställen i södra och mellersta Europa
och i Danmark. L-e.

Ranäles, P o l y c a’r p i c se, bot., växtserie inom
Archichlamydece bland dikotyledonerna. Blommorna äro
vanligen tvåkönade, acykliska eller hemicykliska,
med enkelt eller dubbelt, oftast undersittande
hylle, aktinomorfa eller ensymmetriska. Ståndare
och fruktämnen äro oftast många, de senare bildade
af l fruktblad och oftast fria. Serien indelas
i underserierna NymphceinecB (Nymphcea-cece,
Ceratophyllacece), Ranunculinece (Ranuncula-ceo3,
Lardizabalacece, Berberidacece, Menisperma-cece),
Magnoliinece (Magnoliacece, Calycanthacece, Anonacece,
Myristicacece, Monimiacece, Lauracece).

G. L-m.

Räna piscätrix, zool. Se M a r u l k.

Råna Roraka. Se Påskön.

Rana’tra, zool. Se Vattenskinnbaggar.

Ranavaiona, drottningar på Madagaskar (sed. o.).

Ranc [ra], Arthur, fransk tidningsman och politiker,
f."20 dec. 1831 i Poitiers, d. 10 aug. 1908 i Paris,
anslöt sig redan som yngling med hänförelse till det
republikanska partiet. Som student i Paris deltog
han i det väpnade motståndet mot statskuppen 2
dec. 1851. För delaktighet i en sammansvärjning mot
Napoleon III deporterades R. i jan. 1856 till Lambése
(i Afrika), hvarifrån han lyckades rymma i juni
1857. Efter en mängd farliga och djärfva äfventyr
undkom han till Schweiz, där han lefde som lärare,
tills amnestien 1859 tillät honom att återvända
till Paris. Han blef där medarbetare i åtskilliga
republikanska tidningar och tidskrifter samt utgaf Le
Bilan de V ann é e i868 (1869) och Buonarrotis bok
om Babeufs sammansvärjning (s. å.). Förtrogen vän
till Gambetta, utnämndes R. af försvarsregeringen i
Tours i okt. 1870 till direktör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free