Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raspe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1049
Raspe-Rast
1050
öfvergaf detta studium och blef lärare i latin vid en
skola i sin födelsestad. Från denna plats af-sattes
han vid restaurationen 1815, begaf sig till Paris
och lefde där som privatlärare, men fann likväl tid
att studera juridik och framför allt naturvetenskap,
hvarjämte han med ifver deltog i de dåtida politiska
rörelserna. Han gjorde sig bemärkt genom sina
vetenskapliga arbeten (bl. a. Mémoi-res sur la
famille des Graminées, 1825; Re-cherches chimiques
et physiologiques, 1826; Mémoires sur la struc-ture
intime des tissus de nature animale, 1827, 1828;
Nouveau systéme de chimie organi-que, 1833; Nouveau
systéme de physiologie vé-gétale, 1837) och föreslogs
1833 af franska vetenskapsakademien till erhållande af
det stora Mon-thyonska priset. Men ministern vägrade
bifalla detta förslag, på grund af R:s radikala
åsikter. R., som deltagit i julirevolutionen och
därvid sårats, uppsatte 1834 en liberal tidning, "Le
réfor-mateur", som dock upphörde redan följande år,
emedan E. af politiska skäl fängslades. Då lämnade han
för en tid politiken, uttänkte ett nytt terapeutiskt
system, hvari kamfern ingick som ett mycket viktigt
läkemedel (Histoire naturelle de la santé et de la
maladie, 1843), och fick snart stor praktik, som han
skötte utan någon betalning. Samtidigt utgaf han en
populär framställning af sin läkemetod (Médecine
et pharmacie domestiques, 1845, ny uppl. hvart
år till 1879; "Dr F. V. Raspail’s Ny läkemethod
eller theoretisk och praktisk anvisning att sjelf
behandla de flesta botliga sjukdomar", 1856, 4:e
uppl. 1870). Vid februarirevolutionen uppträdde
R. åter på den-politiska arenan, uppsatte tidningen
"L’ami du peuple", men arresterades inom kort och
dömdes till 6 års fängelse, hvilket straff 1853 byttes
till landsförvisning. Från denna återkom han 1863,
invaldes i lagstiftande kåren 1869 och dömdes 1874
till ett års fängelse för en pressförbrytelse. Han
valdes på nytt 1876 till deputerad och öppnade som
ålderspresident kammarens förhandlingar. Utom de
ofvan anförda böra bland hans skrifter ännu nämnas
Histoire naturelle des ammonites et des térébratules
(1866), Prévision du temps. Almanack météorolo-gique
(1865-77) och Réforme pénitentiaire. Lett-res sur les
prisons de Paris (1839). R- T-dt. Raspe,
Henrik. Se Henrik Rasp e. Raspe, Rudolf Eric h. Se
Miinchhau-se n 1.
Rasphuset, dansk straffanstalt, utgjorde 1742-
1850 en särskild afdelning af "Börnehuset" på
Kristianshavn. i Köpenhamn (sedan 1790 kalladt
"Tugt-, rasp- og forbedringshuset"); det var afsedt
att upptaga do arbetsföre - senare särskildt farlige
- manlige förbrytare, som sysselsattes med raspning
af färgträ. Straffet upphäfdes 1850, och fångarna
öfverflyttades då till tukthuset. E. Ebg. Raspit,
miner., klart brungult australiskt mine-
ral med diamantglans, utgörande en monoklin
bly-volframit af sammansättningen Pb W04. A- Hn£-
Rasp- och spinnehus kallades i en af Karl XII
21 okt. 1698 utfärdad stadga och förordning det
tillämnade arbetshus för tiggare samt vanartiga
gossar, hvilket på grund af denna förordning skulle
inrättas i hufvudstaden. De på arbetshuset intagna
hjonen skulle "straffas med arbete uti raspandet
af allehanda Brisilieträ, som till färgestoffer
brukas". Samtidigt påbjöds inrättandet af ett
arbetshus under namn af spinnhus för "allehanda
wahnartiga, föhra och starka qvinspersohner", som
dagligen skulle "göra sitt vissa arbete med lijns
beredande, häklande och spinnande". Hjonen skulle
äfven utföra andra arbeten, såsom "stampa tegelmjöl,
hugga sandsten och stampa bark" samt bestrida
renhållningen i hufvudstaden. Om verkställigheten på
1720-talet af denna plan och om en därför upptagen
skatt, rasp- och spinnhusmedel, se Långholmen.
Rassa. Se Novibazar.
Rassam [räsä’m], H o r m u z d, mesopotamisk-engelsk
arkeolog, f. 1826 i Mosul (midt emot Ni-nives
ruiner), d. 1910 i Brighton, bistod Layard 1845-52
vid dennes assyriska gräfningar och studerade
dessemellan vid Oxfords universitet, erhöll 1854
diplomatisk anställning i Aden och gjorde därifrån
brittisk-indiska styrelsen goda tjänster. 1864
fick R. i uppdrag att hos konung Teodor af
Abessinien utverka frigifvandet af konsul Cameron
m. fl. fängslade européer, men måste länge vänta
fruktlöst och kastades 1865 själf i fängelse, hvarur
han vardt fri genom Napiers expedition 1868. R. ledde
efter G. Smiths död gräfningarna för arkeologiskt
ändamål i Mesopotamien och Armenien 1876 -82 samt
gjorde flera viktiga upptäckter. Han utgaf Narrative
of the british mission to Theodore, king of Abyssinia,
with notices of the country tra-versed etc. (2
bd, 1869), Asshur and the land of Nimrod, being an
account of the discoveries made in the ancient ruins
of Nineveh, Asshur, Sephar-vaim, Babylon, Borsippa,
Cutha, and Van (1897) samt afhandlingen Ön biblical
lands, their races, customs, ancient and modern
(1898-99). (D. M.)
Rassel, med., är den svenska termen på slem
i luftrören eller i den finare lungväfnåden,
alveo-lerna. Allteftersom ljudet af luftens rörelse
förbi eller i detta slem uppfattas af örat genom
den s. k. auskultationen indelas rasslen i sega,
äfven benämnda ronchi, och fuktiga rassel. De fuktiga
rasslen graderas efter den "storlek" de tyckas ega som
storblåsiga, medelblåsiga och finblåsiga. Alltefter
ljudets beskaffenhet (klangfärg) skiljer man äfven
mellan mjuka ’och hårda (klingande) rassel. De finaste
bland de hårda rasslen kallas med en särskild term
för knisterrassel. Rasslens beskaffenhet har en
stor betydelse för diagnostiken af lungsjukdomarna.
I. H.
Rasselblomster, bot. Se Catananche.
Rassia. Se Novibazar.
Rast. 1. Krigsv., hvarje afbrott i en trupps marsch i
och för hvila. Rasters antal och längd bestämmas med
hänsyn till de omständigheter, under hvilka marschen
eger rum. Infanteri gör vanligen en kortare rast
vid hvarje timmes marsch och tar en längre rast en
eller två gånger under en lång eller ansträngande
marsch. Beridna trupper nöja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
