- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1177-1178

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reflektor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1177

Refning-Reformerta kyrkan

1178

seglets rånock eller bom fastgjord tågända,
"stick-bult", "skares" eller iträdes och
efter styfhalning fästes vid rå- eller
bomnocken. Se L ö d r a ; jfr f. ö. Bom l,
Lik 3, Nock l, Ka, Segel, Sladd och Stickbult.
II. W-l.

Refning. 1. Kam. Kefning 1. jordens värdering
för skattläggning skedde i äldre tider genom
uppmätning af jordens ungefärliga areal eller genom
uppskattning af grödans myckenhet. I 1783 års förordn,
om landtmäteriet i riket meddelades bestämmelser om
jordegors geometriska uppmätning och kartläggning
jämte uträkning och beskrifning genom landtmätare
som en förberedande åtgärd ej allenast till jordens
skattläggning, utan äfven för dess skiftande. I
samma stadga uppdrogs äfven l a n d re f n i n
gen (d. v. s. landets geografiska uppmätning)
åt landtmätarna. - 2. Sjöv. Se Eefva segel.
1. A. Bi-n. (H. Rhn.)

Ref-orm 1. Ringorm äro sedan gammalt brukade namn för
hvarjehanda torra fjällande hudutslag, som utbreda
sig i form af cirkelrunda fläckar eller ringar,
hvilka växa excentriskt. Ursprungligen torde namnen,
likasom det engelska ringworm, ha betecknat af olika
TncfeopÄyfonsvampar framkallade hudutslag (hårsvamp,
skäggsvamp m. fl.), hvilka just karakteriseras
af detta utbredningssätt. Se Svampsjukdomar i
huden. L. Mbg.

Refo’rm (af lat. re, åter, och form&#257;re, forma, dana),
omdaning, ombildning, omgestaltning, förbättring,
förändring till ett nytt och bättre tillstånd på
samhällsinstitutionernas, lagstiftningens eller
sedernas område. I motsats mot revolution innebär
reform en planmässig och på laglig väg försiggående
förändring af statsförfattningen. Reformen går ut
på utveckling, ej omstörtning, ity att den nöjer
sig med att undanskaffa det verkligt föråldrade,
men bevarar hvad som ännu är lifs-kraftigt hos
det bestående samt söker gå till väga med rättvisa
och billighet. Politiska reformer, som vidtagas i
rättan tid och med allvar, äro därför medlet att
förekomma revolutioner och utan svårare skakningar
genomföra de nydaningar, som blifvit nödvändiga. -
Reformator, ombildare, om-skapare, förbättrare;
samhällsförbättrare; nyskapare på religionens
område. - Reformera, ombilda, nydana, förbättra,
rensa från missbruk.

Reform&#257;tio in ca’pite et me^bris, lat., "förbättring
till hufvud och lemmar", d. v. s. en reformation
af påfvemakten och kyrkan, ett af 1400-talets
reformatorer ofta begagnadt uttryck.

Reformation (lat. reformätio), omgestaltning,
förbättring, har företrädesvis blifvit namnet på den
mot påfvedömet och medeltidens kyrka riktade rörelsen
på 1500-talet, den stora kyrkoreformationen (se
Calvin, Luther, M e-lanchthon, Zwingli cch artiklarna
om öfriga reformatorer; om reformationen i Sverige se
Laurentius Andre se, Olaus Petri och Laurentius Petri
d. ä., Gustaf I och Kyrkomöte. Se äfven Kristologi,
Kyrka 2, Nattvarden, Protestantism, Rättfärdiggörelse
och öfriga dogmhisto-riska artiklar). För lutherdomen
nådde den egentliga reformationstiden sin relativa
afslutning med Luthers död 1546, religionsfreden
i Augsburg 1555 och Melanchthons död 1560. För
kalvinismen ligger reformationstiden från Calvins

återkomst till Geneve 1541 fram till utgestältnin-gen
af en rad kalvinska konfessioner i Frankrike,
Skottland, England, Belgien, Schweiz o. s. v. 1559-63
(se Confessio 1) och Calvins död 1564. Äfven den
romerska katolicismen upplefde vid 1500-talets
midt en reformation (se Inkvisition, Jesuitorden,
Motrefor-mationen, Paul III-IV, Pius IV-V och T
ridenti_nska mötet). Hj. H-t.

Reformatiönsfest. Kungl. plakatet af 31
dec. föreskrifver svenska kyrkan, att "den andra
af våra påbjudna böndagar hädanefter skall såsom
reformationshögtid firas", och kyrkohandboken af 1894
innehåller en särskild bön, som före den allmänna
kyrkobönen skall läsas på andra böndagen i dess
egenskap af "reformationsfest". J. P.*

Reformator. Se Reform.

Reformatoriska kyrkomöten. Se K o n s i l i u m,
sp. 810.

Reformatory schools [rifå’motori skö’ls], jur. Se
Minderåriga brottslingar, sp. 571.

Reformbanketter kallas de politiska möten, som, under
sken af festliga samkväm, höllos af oppositionen i
Frankrike under senare delen af 1847 och början af
1848 och vid hvilka först och främst en reform af
vallagen diskuterades. Då ministären Guizot förbjöd
en sådan "bankett" i Paris’ 12:e arrondissemang,
blef detta den närmaste anledningen till utbrottet
af den s. k. februarirevolutionen 1848. Om en svensk
dylik reformbankett 18 mars 1848 och därmed i samband
stående gatuorolighe-ter se Marsoroligheterna.

Reformbill, hist., benämning i England på förslag
om mera genomgripande reformer, särskildt i
författningen. I synnerhet användes denna term om
förslagen till parlamentsreform från 1830 och framåt.

Reformdräkt. Se Dräktreformförenin-geu.

Reformera. Se Ref or m.

Reformerad officer kallades förr officer, hvars
befattning blifvit indragen, vanligen genom upplösning
af den truppafdelning han tillhörde och som fick
åtnjuta en lägre aflöning med utsikt att, när sig
göra lät, åter vinna fast anställning. C. O. N.

Reformerta kyrkan (af reformera, se R e-form),
beteckning för de kyrko- och samfundsbildningar,
som leda sitt ursprung tillbaka till de
reformationsrörelser, hvilkas främsta bärare
voro Zwingli (se d. o.) och framför allt Calvin
(se d. o.). Den reformerta kyrkan, som icke
eger någon gemensam rättslig organisation, utgör
alltså icke något inom sig slutet helt på samma
sätt som den romerska kyrkan; den bildar icke
heller en enhet på samma sätt som de lutherska
kyrkosamfunden, i det att alla dessa i hvarje
fall ega någon symbolisk bok gemensam, under det
att de reformerta kyrkobildningarna ha hvar sina
bekännelseskrifter. Dock ega dessa reformerta
kyrkobildningar vissa gemensamma drag såväl
i fråga om läroåskådning som med hänsyn till
författning och kult. Författningen är i regel
och där den ursprungliga karaktären bibehållits
en s. k. presbyterialförfattning (se d. o.); kulten
utmärkes af stor enkelhet för att icke säga torftighet
- motsättningen mct Rom är på kultens område vida
strängare än hos lutherdomen och sam-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free