- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1253-1254

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regula virginum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1253

Rehfues-Rehn

1254

därefter af honom som ständig rådgifvare vid de
organisationsåtgärder, som föranleddes af Finlands
förening med Ryssland. Han utsågs 1809 till
adjoint hos föredraganden för de finska ärendena
i Petersburg, Mikael Speranskij, hvarjämte han
s. å. blef anställd som tjänstgörande hos kejsaren i
och för finska regeringsärenden. Vid Borgå landt-dag
var han visserligen icke ledamot af ridder-skapet
och adeln, men deltog i utarbetandet af de kejserliga
propositionerna och af de förklaringar, som kejsaren
under landtdagens lopp af gaf, samt verkade som
medlem af den kommitté, hvilken under landtdagens
lopp utarbetade förslag till ett högsta styrelseverk
för Finland. I okt. 1809 blef han ledamot af den
då upprättade kommissionen för finländska ärenden
i Petersburg. Varmt tillgifven Sverige, hade R. med
sorg sett fädernebygden lösryckas från förbindelsen
med moderlandet och arbetade på att äfven efter
skilsmässan från detta det gamla samhällsskicket
så vidt möjligt skulle upprätthållas. Ett lojalt
iakttagande af förpliktelserna mot den nye härskaren
ansåg han vara ett hufvud villkor för vinnandet af
detta syfte. R., som

1810 förordnades till biträde åt prokuratorn
i regeringskonseljen och 1811 blef hofrättsråd,
utnämndes 7 nov. s. å. till statssekreterare vid
den nyinrättade kommittén för finska ärenden i
Petersburg. G. M. Armfelt var kommitténs ordförande,
men den hufvudsakliga arbetsbördan hvilade på R.
Än mer inflytelserik blef hans ställning, sedan
Armfelt, som R., utan att vara blind för hans fel,
högt värderade, 1814 aflidit och efterträdts af K.
v. Troil. Denne var nämligen sedan 1818 tjänstledig
och fick afsked 1821, hvarigenom R. blef Finlands
närmaste representant vid tronen. Den finska
kommittén i Petersburg upplöstes 1826. 1834 erhöll
R. förändrad titel: ministerstatssekreterare.
Under Alexander Irs regering åtnjöt R. den af
honom beundrade monarkens orubbade förtroende,
men hade likväl ej ringa svårigheter att bekämpa.
Den reaktionära anda, som mot slutet af Alexander
I:s tid gjorde sig gällande, verkade hämmande
äfven på Finlands förhållanden; bl. a. strandade
ett förslag till ständernas sammankallande,
som han med värme omfattat. Omedelbart efter
kejsar Nikolaus’ tronbe-stigning utverkade han,
att denne undertecknade sin regentförsäkran
till Finlands invånare. R. hade under de följande
åren en ofta brydsam ställning emot de mäktige
generalguvernörerna grefve Za-krevskij och furst
Mensjikov. Om misströstan vittnar bl. a. hans 1826
väckta förslag, att de tre Keksholmska häradena
äfvensom några nära Petersburg belägna finska socknar,
hvilka hört till det

1811 med storfurstendömet förenade s. k. Gamla
Finland, skulle skiljas från Finland
och öf-verlämnas åt Ryssland; han trodde
nämligen, att dessa områden aldrig kunde
bli annat än främmande för det öfriga
landet. Förslaget ledde icke till någon
åtgärd. Data rörande Finlands utveckling under
årtiondet 1826- 36 har R. sammanställt i Underdånig
berättelse angående storfurstendömet Finlands
tillstånd och förvaltning ifrån och med 1826 intill
närvarande tid (1836). Som föredragande hos
kansleren bevakade R. sedan 1816 i Petersburg det
finska universitetets bästa. Han upphöjdes 1826
i grefligt stånd. För medel, som insamlats genom
allmän subskrip-

tion, slogs 1844 en minnesmedalj öfver
honom. R. efterlämnade på franska affattade
anteckningar med titeln Souvenirs de ma me. Utdrag
ur dem ingå i R. Castréns biografi öfver R.,
införd i "Skildringar ur Finlands nyare historia’’.
3. M. G. S.

Rehfues, Philipp Joseph von, tysk skriftställare,
f. 1779 i Tubingen, d. 1843, tillbragte flera år uti
Italien, blef 1807 bibliotekarie hos kronprins Vilhelm
af Württemberg, 1819 kurator för Bonns universitet,
i hvars stiftande han haft en väsentlig andel, och
upphöjdes 1826 i ärftligt preussiskt adelsstånd. Genom
skriften Reden an das deutsche volk (1813-14)
gjorde R. sin insats i Tysklands befrielsekrig. Han
författade dessutom resebeskrifnin-gar och några
historiska romaner, bland hvilka i synnerhet Scipio
Cicala (1832; 2:a uppl. 1841) är ett diktverk af rang.

Rehm, H e r m a n n, tysk jurist, f. 1862 i
Augsburg, e. o. professor i Marburg 1891,
ord. professor i Giessen 1893 och s. å. i
Erlangen samt 1903 i Strassburg, har framför
allt varit verksam som författare på den
allmänna statsrättens och statslärans samt
handelsrättens områden. Bland hans arbeten märkas
Geschichte der staatsrechts-wissenschaft (1896)
och Allgemeine staatslehre (1899 och 1907).
BW.

Rehme. SeOeynhausen.

Rehmke, Johannes, tysk filosof, f. 1848 i Elmshorn,
studerade filosofi och teologi i Kiel och Zürich,
var professor i filosofi, pedagogik och evangelisk
religionslära i S:t Gallen 1875-83 samt är professor
i filosofi i Greifswald sedan 1885. R. är en af
huvudrepresentanterna för den s. k. "immanenta
filosofien" och intar en idealistisk ståndpunkt,
men bekämpar fenomenalismen. Det gifna existerar,
oafhängigt af det enskilda subjektet, som innehåll i
ett universellt, gudomligt medvetande. Rum och tid
äro beståndsdelar hos tingen. Själ och kropp stå
i växelverkan. Skrifter: Lehrbuch der allge-meinen
psychologie (1894; 2:a uppl. 1905), Grund-riss der
geschichte der philosophie (1896), Zur lehre vom gemut
(1897; 2:a uppl. 1911), Die seele des menschen (1902;
2:a uppl. 1905), Philosophie als grundwissenschaft
(1910) m. fl. . S-e.

Rehn, Jean Erik, arkitekt, gravör, f. 18 maj 1717,
d. 19 maj 1793, ingick i unga år i fortifikationen,
där han blef dessinatörlöjtnant, reste - endast
23 år gammal - 1740 med offentligt understöd till
Paris för att studera etsning, blef där elev af Le
Bas och utförde flera jaktscener efter Oudry och
Hon-dius m. fl. gravyrer, hvilka likväl afslutades af
läraren. Att man hemma fäste stora förhoppningar vid
R:s skicklighet, smak och företagsamhet, framgår af
det kontrakt Hårle-man på statens vägnar uppgjorde
med honom våren 1745. R. skulle komma hem för att
mot årlig lön gå Manufakturkontoret och under detta
ställda verk till hända med mönsterritningar för
siden-, ylle- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free