- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1255-1256

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regula virginum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1255

Rehnsköld

1256

linnefabriker. Han skulle nu till en början sätta
sig in i de nyaste franska metoder, som han ansåge
nyttiga för de svenska manufakturerna. Efter
sin hemkomst s. å. utöfvade R. en flitig och
mångsidig verksamhet. Förutom sitt åtagna
arbete till fabrikernas gagn gjorde han
ritningar till konstindustriella föremål, åt
juvelerare, konstsnickare (Haupt) och åt Rörstrands
porslinsfabrik, utförde kartonger till tapetväfnad,
hvilka användes af de vid slottet anställde franske
väfvarna, gjorde gravyrer och ritningar till medaljer,
var lärare i teckning för kronprins Gustaf och
hans bröder - senare äfven för Gustaf IV Adolf
som kronprins - samt vid akademien, där han äfven
inrättade en gravyrskola. I öfverintendentsämbetet
blef han dessinatör och kopist 1753. På drottning
Lovisa Ulrikas bekostnad reste han jämte målaren
Johan Pasch 1755 till Frankrike och Italien. Resan
tog sexton månader; ett halfår tillbragtes i
Rom. Hemkommen, blef R. hof intendent och professor
vid akademien 1757. Han sysselsattes mycket för
hofvets räkning, särskildt under inredningsarbeten
vid Lovisa Ulrikas tillbyggnader på Drottningholm
(biblioteket, natu-raliekabinettet) och senare vid de
omändringar på Gripsholm, som Gustaf III genomförde
1779 (Hvita sy len, drottningens sängkammare) samt på
Stockholms slott, nydekorerade Bollhusteaterns salong
1772 och gjorde dessutom ritningar till möbler,
vagnar m. m. "Under sin första verksamhetsperiod
anslutande sig till den genom Hårleman förmedlade
franska rokokostilen, tog R. tidigt nog starka
intryck af den gryende Louis-XVI-stilen, som han här
omplanterade och utvecklade i själfständig riktning,
och därmed blef han den gustavianska stilens egentliga
skapare." Som arkitekt var hans verksamhet mindre
betydande: han lämnade ritningar till Väsby och
Österby slott i Uppland, till Su-therska huset
vid Adolf Fredriks torg - ett litet smakfullt
och representativt prof på tidig gustaviansk stil
(numera rifvet; se fig. på pl. IX till art. Bostad
samt i art. Philipsenska skolinrättningen) och
till Johannes kyrka, en kupolkyrka med klassisk
tempelfront. Denna kyrka grundlades 1783, men arbetena
afbrötos snart och blefvo sedan ej återupptagna. 1778
reste R. åter utrikes för att anskaffa garnsorter
till savonneriväf-nader för slottet. Han var
konstakademiens vice preses 1773-89; sistnämnda år
lämnade han äfven sin hofintendentsbefattning. Som
gravör var han verksam ännu vid 1780-talets slut;
antika byggnader från Rom graverades 1787-89. R. var
näst efter Sergel sin tids kvickaste karikatyrtecknare
i Sverige. Han omtalas som "snäll och munter". Sergel
utförde hans minnesvård med porträttmedaljong i
Klara kyrka. Jfr L. Looström, "K. akademiens för de
fria konsterna samlingar af målning och skulpturer"
(1913). G-g N.

Rehnsköld (skref sig Rehnskiöldt), Karl Gustaf,
grefve, fältherre, f. 6 aug. 1651 i Greifswald,
d. 29 jan. 1722 på Läggesta gästgif-vargård
nära Mariefred. Hans fader var Gerdt Antoniison
Kewenbringk, 1639 naturaliserad svensk adelsman
med namnet Rehnsköld, slutligen rikskammarråd och
regeringsråd i Pommern. Efter att under Samuel
Pufendorfs ledning ha studerat vid universitetet i
Lund blef R. 1673 fänrik vid Närke-Värmlands regemente
och 1677 löjtnant vid Riks-

änkedrottningens lifregeinente till häst. Han
återvände i samma grad till Upplands regemente 20
juli 1675 och transporterades 12 febr. 1676 till
gardet. Omedelbart efter slaget vid Halmstad, där
han utmärkte sig, befordrades R. till ryttmästare
vid förstnämnda kavalleriregemente och deltog
med detta i slaget vid Lund. Han förrättade
därefter majorstjänsten vid regementet och
generaladjutantssysslan vid armén och befordrades
efter oförliknelig tapperhet i slaget vid
Landskrona till öfverstelöjtnant vid sitt regemente
5 nov. 1677. öfverste för Tyska lif-regementet
till fot 22 juni 1689, biträdde han vid arbetet
med indelningsverkets omorganisation och åtföljde
sedan 1691 arffursten af Hol-stein-Gottorp till
Nederländerna, där han deltog i fälttåget och
bl. a. bevistade slaget vid Lenze 18 sept. 1691. I
Sverige återgick han till rytteriet, blef öfverste för
Norra skånska kavalleriet 9 maj 1693, generalmajor
af kavalleriet 27 juli 1696 samt generallöjtnant af
kavalleriet och generalguvernör i Skåne 7 juli 1698;
han upphöjdes 8 juli s. å. i friherrligt stånd. Vid
Stora nordiska krigets utbrott var sålunda R. en
mogen man med stor erfarenhet ; han blef också
konungens förnämste militäre rådgifvare. Han deltog
i landstigningen vid Humlebsek och transporten till
östersjöprovinserna samt slaget vid Narva, som han
torde ha planlagt. I öfvergången af Duna deltog han
äfven och förde vid Klissov befälet öfver svenska
högra flygeln. Under den följande delen af det polska
fälttåget förde han mest befäl öfver detacherade
arméafdel-ningar i samverkan med hufvudarmén. Han
synes nu ha varit den ende, som varit fullt initierad
i konungens militära planer; han erhöll också från
konungen esomoftast orientering om förändringar i
läget och afsikterna. 17 april 1703 utnämndes R. till
general af kavalleriet. 1705 förde han den armé, som
skulle afstänga Polen västerut under konungens marsch
till Warschau och Grodno. Han organiserade här ett
vidsträckt spanings- och kun-skaparväsen, tack vare
hvilket han i tid blef underrättad om ett mot honom
planlagdt, kombine-radt anfall från väster af general
Schulenburg och från öster af den ur Grodno undsluppne
konung August. R. lyckades locka fram Schulenburg
till Fraustadt, där sachsarna ledo ett förkrossande
nederlag (3 febr. 1706). För sina stora, ja, lysande
förtjänster utnämndes R. 27 dec. 1705 till kungligt
råd och fältmarskalk, hvilken sistnämnda befordran
dock först några månader senare bekantgjordes,
samt upphöjdes 21 juni 1706 i grefligt stånd. Han
var med under det ryska fälttåget 1707-09, i hvars
planläggning han sannolikt deltagit och som han
säkert gillat. Han kom äfven på grund af konungens
sjukdom att föra befälet i slaget vid Poltava -
själfskrifven som den till tjänsterangen främste
generalspersonen. Det har så ofta framhållits, att
R. denna dag ej skulle ha bevarat sitt lugn -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free