Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 1263-1264 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reichardt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från scenen. Se F. Sarcey, "Comédiens et
ccmé-diennes" (I, 1887).

Reichenhall [ra’j]-], Bad-R., stad och badort i
bajerska reg.-omr. Oberbayern, ligger i en romantisk
dal 470 m. ö. h. vid floden Saale l. Saalach, 15
km. s. v. om Salzburg och 13 km. n. v. om

Utsikt af Reichenhall.

Berchtesgaden. 6,386 inv. (1910). R. eger flera
rika saltkällor, som lämna omkr. 115,000 ton
salt årligen. Vattnet i några af dessa är så
starkt mättadt med salt (ända till 24 proc.),
att det omedelbart ledes till pannorna, hvaremot
en del först undergår en afdunstningsprocess i
graderverken. R. utgör föreningspunkten för de
fyra stora bajerska saltverken (R., Berchtesgaden,
Traunstein och Rosenheim), hvilka äro förenade
genom rörledningar, som ha en längd af 120 km. Det
öfverflödiga saltvattnet ledes från Berchtesgaden till
R. och därifrån till Traunstein och Rosenheim, som
eger större förråd på bränsle till kokningen. Sedan
1846 är R. en i synnerhet af nordtyskar och ryssar
mycket besökt bad- och kurort (omkr. 14,000 kurgäster
årligen). Läget är skyddadt genom höga berg, klimatet
är mildt. Vattnet begagnas utspädt till bad och
inhalationer. Äfven förfogar badanstalten öfver
ett s. k. graderverk, där patienterna få inandas
saltångor. R. uppsökes mest af patienter, som lida
af katarrer i bröstvägarna, i synnerhet strup- och
näskatarrer, och af emfysematösa patienter. Säsong
maj–okt.
(J. F. N.) Ln.

Reichenow [ra’j-], Anton, tysk zoolog, f. 1847 i
Charlottenberg, vardt 1895 professor och 1906 andre
direktör för zoologiska museet i Berlin. R. har
väsentligen egnat sig åt studiet af fågelvärlden
(Die vögel Afrikas, 3 bd, 1900-05, Handbuch der
systematischen ornithologie, I, 1913).

Reichensperger [ra’j-]. 1. August R., tysk politiker,
konstskriftställare, f. 22 mars 1808 i Koblenz, d. 16
juli 1895 i Köln, var 1849-79 ap-pellationsgerichtsråd
i Köln, men egnade sig därjämte åt konststudier (han
var en hänförd beundrare af den gotiska stilen såsom
blomman af "kristligt germansk" byggnadskonst och
verkade energiskt för Kölndomens restaurering). Inom
politiken intog han en bemärkt plats redan som
ledamot af tyska nationalförsamlingen (1848), där
han tillhörde det konstitutionella, "stortyska"
partiet och som vicepresident för en grupp katolska
deputerade väsentligt påverkade dessa "ultramonta-

ners" hållning i antipreussisk riktning. Han var
sedermera led. af Erfurtparlamentet (1850), preussiska
deputeradekammaren (1850-63, 1870- 73 och 1879-85),
där han 1852 samlade de katolske deputeradena till
ett parti "katolska fraktionen", sedan 1861 kalladt
centrumpartiet, samt af tyska riksdagen (1871-84),
där han var en af cheferna för det klerikala
centrumpartiet. R. var från ungdomen starkt påverkad
af den romantiska rörelsen i Frankrike och Belgien
samt af J. de Maistres moderna ultra-montanism. Länge
kände han sig främst som rhenländare med
aversion eller likgiltighet för den preussiska
statens politiska idéer. Inom centrumpartiet tog
han verksam del i "kulturkampen", men kom under
1870-talet att alltmer trängas i skuggan af den nye
partiledaren Windthorst. - Bland R:s skrifter må
nämnas Die christlichgermanische bauhunst (1852) och
Phra-sen und schlagwörter (1862; 3:e uppl. 1872). R:s
Parlamentarische reden utgåfvos 1858. - Jfr L. Pastor,
"August R. 1808-1895" (2 bd, 1899), och H. Oncken,
"A. R." (i "Hist. zeitschrift", bd 88, 1902). - 2. P e
t e r F r a n z R., den föregåendes broder, f. 22 maj
1810 i Koblenz, d. 31 dec. 1892 i Berlin, blef 1850
appellationsgerichts-råd i Köln och var sedermera,
till 1879, obertri-bunalsråd i Berlin. R. var
medlem af preussiska nationalförsamlingen (1848)
och Erfurtparlamentet samt från 1858 till sin död
medlem af preussiska deputeradekammaren och sedan
1867 af (nordtyska och) tyska riksdagen. Liksom
sin broder, med hvilken han i allmänhet
intimt samverkade som politiker, tillhörde han
centrumpartiet. Han utgaf bl. a. Erlebnisse eines
alten parlamentariers im revo-lutionsjahre 1848
(1882). 1-2. (V. S-g.)

Reichenwald [ra’jchenvalt], Kristian och Peter. Se
Birch-Reichenwald.

Reicher [ra’j-], Emanuel, tysk skådespelare,
f. 1849 i Bochnia, Galizien, började redan 1868 sin
teaterbana, var först anställd i Wien, 1873-81 i
München och från 1884 mestadels i Berlin, där han
sedan 1902 tillhör Lessingteatern och 1899 öppnade
en dramatisk högskola. R. har varit en af den
realistiska skådesoelarkonstens främste: i franska
karaktärsroller samt i Hauptmanns, Björnsons, Ibsens,
Strindbergs och andra moderna dramaturgers pjäser
har han gjort mäktigt intryck genom sitt naturliga
och känsliga spelsätt. Äfven som föredragshållare
och dramatisk lärare har han verkat för sin konst. -
R. var 1875-81 gift med operasångerskan H e d w i
g Reicher-Kinder-mann, född Kindermann, f. 1853 i
Mun-chen, d. 18S3 i Triest. Hon hade anställningar i
München, Hamburg, Wien, Leipzig och från 1882 vid
Angelo Neumanns (se d. o.) ambulerande operatrupp
samt utmärkte sig som Orfeus, Fidelio, Fides i
"Profeten", Ämnens i "Aida", vidare i Wagner-roller,
främst Brynhilda i "Nibelungen"-trilogien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>