Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reinhart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Reinickendorf-Reinoso
1292
Dusseldorf och Munchen, följde B. Piglhein
till Palestina och deltog i utförandet af dennes
Gol-gatapanorama, färdigt 1888. R. började s. å. lämna
teckningar till "Fliegende blätter", skildrade
där i med mycken finhet genomförda teckningar
modernt storstadslif inom mer och mindre eleganta
kretsar. Bland R:s målningar märkas Väntsal,
Sorgsna tankar, Vid arbetet, Familjekonsert och
Guvernantens ankomst. Han är representerad i Berlins
nationalgalleri, i museer i Munchen, Weimar, Leipzig
m. fl. G-g N.
Reinickendorf 1. Berlin-R, [rarjn-], nordvästlig
förstad till Berlin, reg.-omr. Potsdam. 34,299
inv. (1910). Realgymnasium. Järngjuterier,
maskinfabriker, tillverkning af automobiler,
gummi-varor, choklad m. m.
Reiniger [ra’jn-], Otto, tysk målare, f. 1863,
d. 1909, studerade i Stuttgart och
Munchen, var framstående landskapsmålare
och god tecknare (representerad i museerna i
Stuttgart, Berlin, Dresden, Munchen m. fl.).
G-g N.
Reininger [ra’jn-], Robert, österrikisk
filosof, f. 1864 i Linz, docent i Wien, är
nykantian. Skrifter: Kants lehre vom inneren sinn
(1900) och Philo-sophie des erkennens (1911).
S-e.
Reinisch [ra’jn-], Leo, österrikisk egyptolog och
lingvist, f. 1832, 1868-1903 professor i egyptolog*
i Wien, har flera gånger besökt Egypten och s. därom
belägna länder (Eritrea och Abessinien) samt studerat
där boende folkstammars språk och därom skrifvit
bl. a. Die barea-sprache (1874), Die nuba-sprache
(2 bd, 1879; grammatik, text och ordböcker), Texte,
und wörterbuch der bilinsprache (1883, 1888)
samt afhandlingar öfver kunama-, bilin-, saho-,
kuara-, kafa-språken m. fl. (i Vet. akad:s i Wien
"Sitzungsberichte").
Reimt, miner., tetragonalt, rent järnvolframat,
FeW04, af svartbrun färg. Det är kändt från Japan.
A. Hng.
Reinkarnatiön (lat. reincarnätio), återfödelse till
förnyadt jordelif.
Reinke [ra’jn-], Johannes, tysk botanist, f. 3
febr. 1849 i Ziethen (Mecklenburg), blef 1873
e. o. och 1879 ord. professor i Göttingen
samt
1885 professor i Kiel med förcståndarskap för
dess botaniska trädgård. R:s tidigare forskning
gällde företrädesvis hafsalgerna, hvaröfver han
utgett Entwicklungsgeschicht-liche untersuchungen
iiber die dictyotaceen des Golfes von Neapel,
Entwicklungsgeschicht-liche untersuchungen ilber
die cutleriaceen etc. (båda 1878), Ål-genflora
der westlichen Ostsee deutschen anteils (1889),
Atlas deutscher meeresalgen (1889-91). Som bidrag
till kännedomen om hafskusterna har han skrifvit
Botanisch-geologische streijziige an den kusten des
herzogtums Schleswig (1903), Studien ilber die dunen
unserer Ostseekilste (1-4, 1911-12) m. m. På senare
tider har R:s författarskap mest rört sig kring
allmänt biologiska frågor, såsom i de betydande
verken Die entwicklung der naturwissenschaften,
ins-besondere der biologie im 19. jahrhundert (1900),
Einleitung in die theoretische biologie (1901;
ny uppl. 1911), Grundzuge der biologie (1909),
hvarjämte han i filosoferande form behandlat dels
naturvetenskapens uppgift, dels några nyare biologiska
problem. R. är en af gjord motståndare till den
naturalistiska monismen, i motsats hvaremot han är
böjd för en dualistisk och teistisk ståndpunkt. Inom
naturfilosofien bekämpar han teorien om det naturliga
urvalet som den väsentliga utvecklingsorsaken
och antar som utpräglad vitalist ända-målsorsaker,
hvilka som "dominanter" leda de organiska varelsernas
utveckling; utan att själfva utföra mekaniskt arbete,
bestämma dessa "öfver-energetiska" krafter riktningen
af energiströmmarna inom organismerna. Skrifter:
Die welt als tat, umrisse einer weltansicht auf
naturwissenschaft-licher grundlage (1899; 5:e
uppl. 1908), Philo-sophie der botanik (1905),
Die natur und wir (1907; 2:a uppl. 1908), Ueber
vererbung, eine grundfrage der biologie (1909),
Die kunst der welt-anschauung (1911) m. fl.
C. Lmn. S-e.
Reinken [ra’jn-], Jan Adam’s, holländsk-tysk organist,
f. 1623 i Elsass, d. 1722 i Hamburg, kom fjortonårig
till Deventer i Holland, då fadern utvandrade dit,
var 1654-57 elev till H. Scheide-mann i Hamburg
och efterträdde honom 1663 som organist vid S:t
Katharinenkyrkan, hvilken syssla R. fyllde ännu
vid 99 års ålder. Han räknades bland nordtyska
orgelskolans yppersta mästare, och J. Seb. Bach
vallfärdade flera gånger till Hamburg för att höra
hans virtuosmässiga spel. Af R:s kompositioner
(för violiner och klaver m. m.) äro Hortus
musicus och Partite diverse i senare tid ånyo
utg. af nederländska musikhistoriska sällskapet.
E. F-t.
Reinkens [ra’jn-], Joseph Hubert, tysk teolog,
f. 1821, d. 1896, blef teol. professor i Breslau 1857
och valdes i juli 1873 af det gammalkatolska partiet
till gammalkatolsk biskop (se Gammalkatoliker) och tog
som sådan Bonn till vistelseort. Han var verksam äfven
som författare. Se Beyschlag, "Bischof R." (1896)
och J. M. Reinkens, "J. H. R." (1906).
Reinmar [ra’jn-], namn på flera framstående tyska
minnesångare. - R. von Hagenau (R. der al t e),
d. före 1210, utöfvade sin konst vid hofvet i Wien,
där han var Walter von der Vogel-weides lärare och
vän, och åtnjuter anseende som en af minnesångens
hjärtligaste representanter. Hans sånger finnas i "Des
minnesangs friihling". Jfr E. Schmidt, "R." (1874),
och Burdach, "R. und Walter von der Vogelweide"
(1880). - R. von Zweter, blomstrade omkr. 1227, var
från Rhentrakten; hans dikter äro öfvervägande satir
och didaktik. De äro utgifna af Roethe (1887).
Reinosa [räjnå’sa], ort i mexikanska
staten Tamaulipas, på gränsen mot Texas,
vid Rio Grande del Norte, som dit är
farbar för ångbåtar. 6,137 inv. (1900).
J. F. N.
Reinoso [räjnå’så], Felix José, spansk författare,
akademisk lärare och präst, f. 1772 i Sevilla, d. 1841
i Madrid, begagnade pseudonymen F i l e n o. Tills,
med Alberto Lista y Aragön och José Maria Roldån
stiftade R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
