- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
89-90

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhenförbundet. 1. Försvarsförbund från 1658 - Rhenförbundet. 2. Förbund från 1806 - Rhengrefven. Se Otto Ludvig - Rhen-Hessen - Rhenländare. Se Rheinländer - Rhen-Marnekanalen. Se Marne-Rhenkanalen under Marne 1 - Rhen-Pfalz - Rhenprovinsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vom j. 1858" (1886), och Pribram, "Beiträge zur
geschichte des rheinbundes von 1658" (1887). –
2. (Fr. Confédération du Rhin) Ett förbund, som
17 juli 1806 afslöts (antedateradt till 12 juli)
i Paris under kejsar Napoleons auspicier mellan 16
tyska furstar: konungarna af Bajern och Württemberg,
kurfurstarna af Mainz (se Dalberg 2) och Baden,
hertigarna af Berg och Arenberg, landtgrefven
af Hessen-Darmstadt, furstarna af Nassau-Usingen
och Nassau-Weilburg, Hohenzollern-Hechingen och
Hohenzollern-Sigmaringen, Salm-Salm och Salm-Kyrburg,
Isenburg-Birstein och Liechtenstein samt grefven af
Leyen. De ofvannämnde tyske furstarna förklarade
sig lösta från hvarje förbindelse med det gamla
Tyska riket, och Napoleon förklarade sig ej vidare
erkänna någon tysk kejsare eller något tyskt
rike. Förbundsmedlemmarna skulle vara suveräna; en
förbundsförsamling skulle under Dalbergs presidium
sammanträda i Frankfurt, och stridigheter emellan
förbundsmedlemmarna skulle afgöras vid två för
ändamålet upprättade domstolar (dessa domstolar
kommo aldrig till stånd, och någon förbundsförsamling
sammanträdde aldrig). Napoleon skulle vara förbundets
"skyddsherre" (protecteur) – han blef i själfva
verket dess herre. Han och de förbundne ingingo
öfverenskommelse om ömsesidig hjälp, om endera parten
invecklades i ett krig på Europas fastland. Deltagarna
i förbundet fingo sina besittningar utvidgade
genom mediatisering af ett stort antal riksständer;
Dalberg fick titeln furstprimas, kurfursten af Baden,
landtgrefven af Hessen-Darmstadt och hertigen af
Berg blefvo storhertigar o. s. v. – Den omedelbara
följden af förbundets bildande var, att kejsar
Frans 6 aug. s. å. nedlade sin krona och att "Det
heliga romerska riket af tysk nation" således äfven
formligen upphörde att finnas till. Förbundet
biträddes sedermera under loppet af 1806 af
kurfurstarna af Würzburg och Sachsen samt hertigarna
af Sachsen-Weimar, Sachsen-Gotha, Sachsen-Meiningen,
Sachsen-Hildburghausen och Sachsen-Koburg, under 1807
af de 3 hertigarna af Anhalt, de båda furstarna af
Schwarzburg, de båda furstarna af Lippe, 4 furstar
af Reuss och fursten af Waldeck samt konungen af
Westfalen, under 1808 af de båda hertigarna af
Mecklenburg och hertigen af Oldenburg. Rhenförbundet
omfattade därefter ett område af 325,752 kvkm. med
14,6 mill. inv. samt uppställde till Napoleons
förfogande 120,000 man. "Skyddsherren" aktade
emellertid förbundsområdets integritet så litet, att
han genom ett dekret af 13 dec. 1810 för att bättre
genomföra kontinentalsystemet införlifvade stycken
af det (i synnerhet områden vid Elbes och Wesers
mynningar samt omkring Ems) med sitt kejsardöme. Efter
Napoleons olyckliga tåg till Ryssland föll förbundet
småningom sönder; hertigarna af Mecklenburg gåfvo
våren 1813 signalen. Några af förbundsmedlemmarna
blefvo efter dess upplösning antingen afsatta (Berg,
Westfalen) eller mediatiserade (Isenburg, Leyen,
Arenberg, furstarna af Salm); Würzburg införlifvades
med Bajern. Men de öfriges suveränitet erkändes
äfven af det nya Tyska förbundet. Litt.: Pölitz,
"Der Rheinbund historisch und statistisch dargestellt"
(1811), Lucchesini, "Sulle cause e gli effetti della
confederazione Renana" (1819–23), K. Beck,
"Zur verfassungsgeschichte des Rheinbunds" (1890),
Servières, "L’Allemagne française sous Napoléon" (1904),
och Bitterauf, "Geschichte des Rheinbundes" (I, 1905).

1–2. (N. H–tz.)

Rhengrefven. Se Otto Ludvig.

Rhen-Hessen (Rheinhessen), provins i storhertigdömet
Hessen, ligger på vänstra Rhenstranden, skiljes
af Rhen i ö. från prov. Starkenburg och i n. från
preussiska prov. Hessen-Nassau samt begränsas i s. af
Rhen-Pfalz, i v. af preussiska Rhenprovinsen. 1,373
kvkm. 382,438 inv. (1910), katoliker och protestanter
i nästan lika delar. Landet hör till de bäst odlade
och tidigast kultiverade samt i historiskt hänseende
mest intressanta områden i Tyskland. Omkr. 10
proc. af hela arealen äro vingårdar, som lämna
350–500,000 hl. vinmust (ojäst vin). De förnämsta
vinerna komma från Oppenheim, Nierstein, Nachenheim,
Laubenheim, Bingen (med Rochersberg) och Worms, som
på en klosterruin af 3,5 har frambringar det äkta
Liebfrauenmilch-vinet. Industrien är ej synnerligen
stor (på landsbygden hufvudsakligen stenbrott,
cement- och tegelbruk). Provinsen är delad i 5
kretsar. Hufvudort för vinhandeln är Mainz, som
också är provinsens hufvudstad. 1801–14 tillhörde
R. Frankrike (dep. Mont-Tonnerre).

(J. F. N.)

Rhenländare. Se Rheinländer.

Rhen–Marnekanalen. Se Marne–Rhen-kanalen under Marne 1.

Rhen-Pfalz (Rhen-Bajern; ty. Rhein-Pfalz),
bajerskt reg.-omr. på vänstra Rhenstranden,
begränsas i n. af storhertigdömet Hessen, i v. af
Rhenprovinsen i s. af Elsass-Lothringen och i ö. af
Baden. 5,928 kvkm. 937,085 inv. (1910), hvaraf
54,1 proc. protestanter, 44,3 proc. katoliker och
0,96 proc. judar. Hufvudfloden är Rhen, som bildar
östra gränsen, mot Baden, och upptar en mängd
mindre tillflöden. Nästan parallellt med Rhen,
på ett afstånd af 30 km., går från s. till n. det
skogklädda Hardt, en fortsättning af Vogeserna, med
höjder af ända till 687 m. (Donnersberg). Trakten
mellan Hardt och Rhen, med sina rika slätter och
dalar samt vinranksklädda kullar, hör till de
vackraste i Tyskland, och landet i sin helhet är
en af Bajerns bördigaste provinser. Hufvudprodukter
äro spannmål, vin, frukt af alla slag samt tobak och
trävaror. Bergen innehålla järn och stenkol. Handeln
och industrien äro synnerligen lifliga. Hufvudstad är
Speier. De viktigaste bland de öfriga städerna
äro Kaiserslautern, Ludwigshafen och Zweibrücken. Jfr
Pfalz, sp. 741 ff.

(J. F. N.)

Rhenprovinsen (Rheinprovinz, Rheinland
l. Rheinpreussen), den västligaste och folkrikaste
provinsen i Preussen, begränsas i v. af Luxemburg,
Belgien och Nederländerna, i n. ö. af Westfalen, i
ö. af Westfalen, Hessen-Nassau, storhertigdömet Hessen
och Rhen-Pfalz, i s. af Elsass-Lothringen. Provinsen
omsluter i sin södra del det oldenburgska furstendömet
Birkenfeld; kretsen Wetzlar ligger skild från
det öfriga R. mellan prov. Hessen-Nassau och
storhertigdömet Hessen. R. har en areal af 27,000
kvkm. och 7,121,140 inv. (1910), 264 inv. på 1 kvkm.
(Preussens tätast befolkade provins), af hvilka
29,5 proc. protestanter, 69 proc. katoliker och 0,08
proc. judar; 10 proc. voro polsktalande. Provinsen
ligger på ömse sidor om Rhen, öfvervägande på dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free