- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
139-140

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riario - Riasten - Riaza, Pedro Liñán de - Riaz pascha - Ribadeneyra, Pedro de - Ribadeo l. Rivadeo - Ribalta, spanska målare. 1. Francisco di R. - Ribalta. 2. Juan de R. - Ribas y Canfranc, José Ibero - Ribat. Se Rabat - Ribattuta - Ribb - Ribba. Se Däck - Ribb-bana - Ribbeck, Otto - Ribbenesöy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flera inbringande biskopsstift. Pietros broder
Girolamo R. upphöjdes 1472 af Sixtus IV till grefve
af Bosco, förvärfvade 1473 Imola och 1480 Forli,
var 1478 invecklad i Pazziernas sammansvärjning
mot Lorenzo de’ Medici, blef 1480 romerska kyrkans
generalkapten, men aflägsnades efter Sixtus IV:s död
1484 till sina besittningar i Romagna och mördades
1488. Cesare Borgia fråntog 1500 hans söner deras
fäderneärfda besittningar. Jfr E. Frantz, "Sixtus IV
und die republik Florenz" (1880).

Riasten, en 815 m. ö. h. belägen, 5,1
kvkm. stor fjällsjö i Röros härad, nära
svenska gränsen, S. Trondhjems amt, Norge,
är det största källflödet till Glommen.
K. V. H.

Riaza [riartha], Pedro Liñán de, spansk skald under
1500-talet, f. i Calatayud (Zaragoza) eller Toledo,
studerade i Salamanca 1582-84, sattes af sin samtid
i jämnhöjd med Cervantes, men blef senare glömd. Af
R:s arbeten äro några sonetter intagna i Pedro de
Espinosas "Flores de poetas ilustres", hans öfver 100
epigram äro fyndiga och till formen eleganta; hans
Rimas utkommo 1876. Nyare forskare ha uppställt den
hypotesen, att R. skulle vara synonym med Avellaneda
(se d. o. 1), den pseudonyme författaren till andra
delen af don Quixote. Se Rivadeneiras "Biblioteca
de autores españoles", bd 42. Ad. H-n.

Riaz pascha, egyptisk politiker, f. 1835, d. 18 juni
1911, var af tjerkessisk börd, kom som ung man i
gunst hos kediven Ismail, var de sista månaderna af
dennes regering, från hösten 1878, inrikesminister och
kallades efter kediven Tevfiks tronbestigning 1879
till premiärminister. Riaz störtades i sept. 1881 i
samband med Arabi paschas nationalistiska resning
(se Egypten, sp. 1492), blef efter Arabis fall 1882
ånyo medlem af ministären, men afgick s. å. till
följd af engelsmännens förhindrande af, att Arabi och
öfriga upprorsledare enligt R:s önskan skulle straffas
med lifvets förlust. R. var egyptisk premiärminister
äfven 1889-91 och 1893-94. Han skildras som en högt
bildad man; som politiker var han redbar och hyste
förkärlek för ett patriarkaliskt styrelsesätt.

Ribadeneyra [rivadenéYra], Pedro de, spansk
jesuit, f. 1526, d. 1611, 1560 provinsial öfver
Etrurien, har stor historisk betydelse som sin
ordens förste bibliograf. R. skref äfven andra
ordenshistoriska arbeten, Vita Ignatii Loyolæ, den
första fullständiga Loyolabiografien, vanligen kallad
"Vita altera" (1572, ofta omtryckt och öfversatt),
helgonlegendariet Flos sanctorum (1599; många
uppl.). Hans utvalda skrifter utgåfvos 1868 af de la
Fuente, hans bref m. m. finnas tryckta i "Monumenta
historiæ societatis Jesu". Jfr Prat, "Histoire
du père R." (1862), och C. Sommervogels edition
"Bibliothèque de la Compagnie de Jésus", bd V (1895).
Hj.H-t.

Ribadeo [rivade’å] 1. Rivadeo, stad i
spanska prov. Lugo (Galicien), vid mynningen af
floden Eo, som bildar gräns mot Asturien. 8,847
inv. (1900). Kastell, fiske, handel med lin och hampa.
J. F. N.

Ribalta [riva’lta], spanska målare. 1. Francisco
de R
., f. 1551 eller 1552 i närheten af Valencia,
d. 1628, studerade i Valencia för Juan
de Juanes och i Italien, där han slöt sig till
Correggios och Schidones riktning, sökte
mjuk modellering, ljusdunkel, effektfull
sidobelysning. Det spanska temperamentet med
sin blandning af vildhet och känslighet är starkt
framträdande i hans alster. Bland hans representativa
målningar äro Nattvarden, Himmelsfärden, Jesu dop,
Concepcion
(Madonnan stående på månskifvan), Mater
dolorosa, S. Bruno
(alla dessa i Valencias kyrkor
och museum), dessutom Änglar omkring den döde Jesus,
Den förlorade och den räddade själen, S. Franciscus
på sjukbädden tröstas af en ängel
(dessa tre i
Pradomuseet i Madrid). Arbeten af R. finnas äfven i
München, Oxford, Petersburg m. fl. st. R. var Riberas
lärare och närmaste föregångare. - 2. Juan de R., den
föregåendes son, f. 1597 i Valencia, d. 1628, följde i
faderns fotspår och förväxlas ofta med honom. Som hans
främsta arbete skattas Korsets uppresande (Valencias
museum). Han är representerad äfven i Pradomuseet,
i Petersburg m. fl. Gregorius den stores mässa i
Dresdengalleriet, tillskrifven R., anses osäker. Många
förträffliga porträtt finnas i Valencias museum.
G-g N.

Ribas y Canfranc [ri’vas i kanfra’nk], José
Ibero
, anagram för spanske musikern och skriftställaren
Francisco Asenio Barbieri (se d. o.).

Ribat. Se Rabat.

Ribattuta [-tota], it. (eg. återslag), mus., en
långsamt börjande och småningom allt snabbare drill.

Ribb, sågadt virke af mindre mått än 1/2 tums tjocklek
och 4 tums bredd.

Ribba, skpsb. Se Däck.

Ribb-bana, skogsv., mindre järnväg, å hvilken
affallet från sågverken (ribb, bakar, sågspån
o. d.) forslas till kolgården eller annan plats,
där affallet tillgodogöres. Jfr Ribbvagn.
W. E-n.

Ribbeck, Otto, klassisk filolog, f. 1827 i
Erfurt, d. 1898 i Baden-Baden, studerade 1852
Vergiliushandskrifter i Italien, blef 1854
gymnasiallärare, från 1859 universitetsprofessor,
efter hvartannat i Bern, Basel, Kiel, Heidelberg
samt 1877 (som sin lärare Ritschls efterträdare)
i Leipzig. - Bland R:s många arbeten må nämnas
Scænicce Romanorum poesis fragmenta (2 bd, 1852-55;
3:e uppl. 1897-98), "Vergili Opera" (1859-68; 2:a
uppl. 1894-95, viktig kritisk edition), Beiträge
zur lehre von den lateinischen partikeln
(1869),
Geschichte der römischen dichtung (3 bd, 1887 -92
; 2:a uppl. 1894-1900), upplagor af Horatius’
epistlar och Juvenalis; en mästerlig biografi
öfver F. W. Ritschl samt uppsatser, särskildt
i den af honom tills. med A. Klette, senare med
F. Buecheler utgifna tidskriften "Rheinisches museum
für philologie". Hans Reden und vorträge utkommo
1900. - Omfattande lärdom och stort skarpsinne
känneteckna R:s författarskap. Som textkritiker
var han tidigare alltför godtycklig och subjektiv,
men blef efter hand betydligt varsammare. - Litt.:
Emma Ribbeck, "O. R. Ein bild seines lebens" (1901).
H.Sgn.

Ribbenesöy, en 83,73 kvkm. stor bergig ö rakt n. om
Tromsö, Tromsö amt, Norge, är delad mellan häradena
Tromsöysund och Helgöy. 229 inv. (1910), alla fiskare.
K. V. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free