- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
185-186

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richert. 1. Johan Gabriel R. - Richert. 2. Josef Gabriel R. - Richert. 3. Mårten Birger R. - Richert. 4. Johan Gustaf R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liberalismens "lärofader". Ehuru det vid 1840 års riksdag
som hvilande antagna representationsförslaget
ej i allo motsvarade R:s åsikter, var han dock i
hög grad intresserad för dess framgång, och i ett
bref till L. J. Hierta 1842 uttalade han sig för, att
tidningarna borde "i tid och otid ideligen fördöma
ståndsrepresentationen", så att allmänheten
"slutligen icke vet", hvarifrån den fått en så bestämd
öfvertygelse om dennas förkastlighet. Detta bref,
det beryktade "Trufvebrefvet", som föll i händerna
på Crusenstolpe och af honom 1845 offentliggjordes,
ådrog R. ett bittert hat inom det konservativa
lägret, och han beskylldes af dess press för
att ha på oärligt sätt velat skapa en opinion, ja,
att ha brutit sin ämbetsed om trohet mot den
bestående författningen. När denna storm bröt ut,
var 1840 års förslag fallet vid 1844 års riksdag,
och vid de försök, som med anledning däraf gjordes
att åvägabringa en annan lösning af frågan,
lät R. genom Anckarsvärd på riddarhuset (1845)
framställa deras gemensamma förslag från 1830 i
något modifierad form, dock utan påföljd. Det
representationsförslag, som Oskar I 1848
framlade, öfverensstämde emellertid i åtskilligt med
nämnda förslag, och i Stockholms "reformsällskap"
uppträdde också R. ifrigt till dess försvar. Att
det, ej minst till följd af de radikale reformifrarnas
förvållande, föll vid 1850 års riksdag,
beklagade han ständigt, och vid den försumpning,
hvari representationsreformen därefter råkade, såg
det också ut, som om hans förhoppningar på
ståndsförfattningens upphäfvande skulle bli fåfänga. Han
fick dock bevittna De Geerska förslagets
framläggande (1863) och hälsade det med glädje, ehuru
han fann det alltför plutokratiskt och därför sämre
än 1848 års. Upplefva genomförandet af den stora
förändring, i hvars förberedande han i alla fall
haft så stor del, blef honom emellertid ej beskärdt.
– Som domare åtnjöt R. ett välförtjänt anseende
för skicklighet, rättrådighet och folklighet, och
hans ädla personliga egenskaper kunde icke ens
hans bittraste motståndare neka sin aktning. –
Jfr K. Warburg, "J. G. R." (1905) och
uppsatserna af S. J. Boëthius och V. Sjögren i "Hist.
tidskr." s. å. med anledning däraf. – R:s brorson
Johan Krister Emil R., f. 15 jan. 1823
i Vänersborg, d. 2 nov. 1895 i Stockholm,
häradshöfding 1858 i Östra härads och 1858 i Luggude
härads domsaga, var 1880–88 konsultativt statsråd.

2. Josef Gabriel R., den föregåendes son,
ingenjör, ämbetsman, f. 4 april 1828, d. 9 aug.
1895 i Gotha, blef 1852 löjtnant vid Väg- och
vattenbyggnadskåren, 1887 öfverste och chef för denna
kår samt därjämte öfverdirektör och chef för Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och tog afsked 1893.
Han var en synnerligen skicklig vattenbyggnadsingenjör.
Led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
1860 och af Landtbruksakad. 1890.

illustration placeholder

3. Mårten Birger R., brorson till R. 1,
språkforskare, universitetslärare, f. 12 maj 1837 i
Fredsberg, Västergötland, d. 5 sept. 1886 i
Södertälje, blef student i Uppsala 1854 och egnade sig
där först åt bergsvetenskapliga studier, hvilka dock
1859 afbrötos till följd af en på sin tid mycket
uppseendeväckande tvist mellan R. och kemie professorn
L. F. Svanberg, föranledd af den senares
förhastade "förmodan", att E. gjort sig skyldig till
falska uppgifter rörande sina kemiska öfningar. R.
började nu studera på den filosofiska graden och
promoverades 1863 till filos. doktor (ultimus). Han
idkade därefter någon tid grundliga juridiska
studier, men bestämde sig slutligen för
språkforskning. 1866 utnämndes han till
docent i nordiska språk , och allmän jämförande
språkforskning på grund af den digra
afhandlingen Bidrag till läran om de konsonantiska
ljudlagarna i äldre och nyare språk
,
hufvudsakligen ett referat, hvars egentliga
och icke ringa betydelse är att söka däri, att det
är det första svenska arbete, som alltigenom stöder
sig på den moderna jämförande språkvetenskapens
resultat, sådana dessa utvecklats af särskildt
Curtius, Schleicher och Diez. Som akademisk lärare
blef R. från första början högt uppburen på grund
af sin storartade förmåga att väcka intresse för sitt
ämne och genom sin i allo gentlemanlika personlighet.
1869 deltog R. i det bekanta rättstafningsmötet
i Stockholm och hade största förtjänsten af,
att mötet redan från första början uppställde uttalet
som rättskrifningens högsta rättesnöre. 1872
utnämndes han till adjunkt och 1877, efter K. Säve,
till professor i nordiska språk, hvilket ämbete han
tillträdde med en föreläsning Om rätta betydelsen
af språkriktighet
(tr. 1888 i "Ny svensk tidskrift").
Han kritiserade däri den af Rydqvist, Säve, V.
Rydberg m. fl. representerade uppfattningen af
språkriktighet. Som professor fick R. icke tillfälle att
förverkliga de stora förhoppningar, som voro knutna
vid honom och hans lärarverksamhet. Genom
öfveransträngning hade han brutit sin hälsa och åtnjöt
under nära ett helt årtionde nästan oafbrutet
tjänstledighet. Bland hans icke synnerligen många skrifter
må utom de ofvan anförda nämnas Försök till
belysning af mörkare och oförstådda ställen i den
poetiska Eddan
(1877) och Om rätta betydelsen af
Vestgötalagens inledning- och slutord
(i "Nordisk
tidskrift för filologi", 1879).

illustration placeholder

4. Johan Gustaf R., son till R. 2,
vattenbyggnadsingenjör, f. 16 maj 1857, vardt student 1876
och aflade afgångsexamen från Tekniska högskolan 1880,
var ingenjör vid Stockholms byggnadskontor 1880–81
och vid Göteborgs byggnadskontor 1881–97,
konsulterande ingenjör i Stockholm sedan 1897,
efter 1902 i egenskap af direktör i A.-B. Vattenbyggnadsbyrån,
som af R. grundlagts. 1898–99 tjänstgjorde R. som extra lärare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free