Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richmond, earler och hertigar af - Richmond, engelska målare. 1. George R. - Richmond. 2. Sir William Blake R. - Richrath-Reusrath - Richson, Karl Erik - Richter, Jakob - Richter, konstnärssläkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dennes son, den på anstiftan af farbrodern,
Johan utan land, 1203 mördade Artur (se d. o.) af
Bretagne. Henrik III förlänade 1241 titeln åt
sin gemåls, drottning Eleonoras, morbroder Peter af
Savojen (d. 1268). Den bars 1342-72 af Edvard III:s
son Johan af Gaunt (se bd XIII, sp. 12), 1414-35
af Johan af Lancaster, hertig af Bedford (se
Lancaster, sp. 982-983), 1453-56 af Henrik VI:s
halfbroder Edmund Tudor och 1456-85 af dennes son
Henrik Tudor (sedermera Henrik VII). Henrik VIII gaf
1525 titeln hertig af R. åt sin naturlige son Henry
Fitzroy (död barnlös 1536; se Fitzroy,
sp. 468-469). 1623-24 och 1641-72 bars titeln hertig
af R. utaf hertigarna af Lennox (se Stuart),
och Karl II förlänade den 1675 åt sin naturlige son
Charles Lennox, som s. å. äfven blef hertig af Lennox
och i hvars ätt titeln sedan burits af hufvudmannen
till närvarande tid (se Lennox 1-4). Den 5:e hertigen
ändrade 1836 af arfsskäl släktnamnet till Gordon-Lennox,
och den 6:e hertigen fick 1876 titeln hertig
af R. and Gordon.
V. S-g.
Richmond [ri’tJmönd], engelska målare. 1. George
R., f. 1809 i London, d. 1896, elev till Blake,
var en ansedd och ytterst alsterrik porträttör,
målade omkr. 3,000 porträtt. - 2. Sir William Blake
R., den föregåendes son, f. 1840, påverkades af
prerafaelismen, blef sedan i Italien klassicist. Han
målade motiv sådana som Ariadne, Elektra, Prometeus,
Amor vincit omnia (Afrodite efter badet med sina
tjänarinnor), En mottagning i Aten (Birminghams
galleri), Venus och Anchises (Liverpools galleri),
utförde äfven freskomålningar, mosaiker i Paulskyrkan
(1891), porträtt och mycket behagfulla skildringar
ur barnens lif. R. är medlem af akademien i London.
1-2. G-g N.
Richrath-Reusrath [-röjs-], by i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 12,440
inv. (1910). Stor metall- och annan industri.
J. F. N.
Richson [rikk-], Karl Erik, ingenjör, f. 3 jan. 1857
i Helgesta, Södermanlands län, blef efter studier
vid Slöjdskolan och Tekniska högskolan i Stockholm
anställd vid Atlas mek. verkstad i Stockholm 1875
och verkade där till 1883, då han flyttade till Gäfle
och några år arbetade vid därvarande skeppsvarf. För
ytterligare utbildning i skeppsbyggerifacket begaf
sig R. 1887 till Amerika och vann snart anställning
vid Förenta staternas örlogsvarf i New York. Efter
att 1890-91 ha varit konstruktör och ritkontorschef
vid Harrison Lorings mek. verkstad och skeppsvarf i
Boston, i hvilken stad han äfven bedref studier vid
den berömda läroanstalten Massachusetts institute
of technology, trädde han på nytt i tjänst vid
örlogsvarfvet i New York och arbetade inom Förenta
staternas marin till 1897, då han återvände till
Sverige. Anställd vid ingenjörsdepartementet
vid Flottans station i Karlskrona samt vid
Marinförvaltningen 1897-1900, förordnades R. till
extra ingenjör vid Mariningenjörstaten 1900, blef
ingenjör där 1901, mariningenjör af 1:a graden vid
mariningenjörkåren 1905 och har sedermera utnämnts
till marindirektör af 1:a graden i flottan. R. har
gjort sig känd som en synnerligen framstående
skeppsbyggare och
krigsfartygskonstruktör. Särskildt har han inlagt
stor förtjänst vid utvecklingen af svenska flottans
undervattensbåtsmateriel. Det var enligt R:s
konstruktion samt under hans närmaste ansvar och
ledning, som de första moderna undervattensbåtarna
byggdes och sattes i drift i vårt land.
G. H-r.
Richter, Jakob, vanligen kallad Jakob
Byggmestere, arkitekt och fästningsbyggare, d. 1571,
hade från "Fryburg" (i Sachsen?) inkommit till
Sverige och var "snidker" i Stockholm, då konung
Gustaf 1 nov. 1540 för honom utfärdade "Banmeisters
Bestellung". R. verkade nu under en följd af år vid
Stockholms slott, senast 1549-53 som öfverste ledare
af byggnadsarbetena, och synes först ha sysslat
med inredningsarbeten, men sedan med Smedjegårdens
kringbyggande och slottsbefästningarna. Sistnämnda
år sändes han till Kalmar för att där ordna rum
till konungens besök senare på året. 1555 börjades
Kalmar slotts omdaning på allvar, emedan konungen
förlänat det åt hertig Erik. R. uppgjorde nu
äfven förslag till stärkande af såväl slottets
som Kalmar stads befästningar samt uppreste med
dessa till konungen, som gillade allt. Hösten 1558
reste R. till Tyskland för att anskaffa skickliga
konstnärer och handtverkare; och med dessas
biträde samt efter hertigens plan vidtogs då en
grundlig omdekorering af det inre och hela slottets
bättre ordnande i arkitektoniskt afseende. Genom
dessa arbeten erhöll slottet det utseende, som
det ännu bevarar. Af dem märkas: "vindelstenen"
(trappuppgången) utanför Vattutornet, genom hvilken
hela västra flygeln fick enhet och sammanhang, samt
södra flygelns nedre del och östra flygeln. Tre större
portaler utfördes samtidigt af slottets stenhuggare
Roland Mockle. Af inre dekorationer märkes främst
den i gamla kungsmaket, ett dyrbart panelverk med
fina inläggningar och däröfver dekorativt målade
jaktscener, det hela sannolikt efter ritningar af
Dominicus Ver Wilt utfördt af tyska snickare under
ledning af Marcus Wulfrum och Urban Schulz (1560-64)
och ett förträffligt arbete af ovanligt konstvärde,
i senare tid återställdt under Scholanders
öfverinseende. Redan 1561 hade R. förordnats
till byggmästare äfven vid stadsbefästningar,
och mot slutet af Eriks och början af Johan III:s
tid arbetades mest på såväl slottets som stadens
försvarsverk, hvarjämte ett blockhus uppbyggdes
på Grimskär enligt af R. uppgjord dessein. R:s
duglighet togs äfven i anspråk för andra värf än
byggnadsangelägenheter. Så fick han 1567 befallning
att utse plats för en hamn i Bleking, där en stad
och fästning kunde byggas, och 1570 ämnades han till
anförare för ett härtåg i samma landskap. Slutligen
hade han äfven att "beställe om löningerne wed slott
och gårderne i Småland och på Ölandh".
L. W:son M.
Richter, konstnärssläkt, af hvilken ett tiotal
medlemmar var guldsmedsmästare i Stockholm under
1600-1700-talen. - David R. blef mästare omkr. 1630
och dog omkr. 1660. Han hade fyra söner Arvid, David,
Friedrich och Johan (Hans) R., som alla egnade sig åt
faderns yrke. Arvid dog redan omkr. 1678. David lefde
ännu 1711, men i Stockholms guldsmedsämbetes protokoll
står 16 okt. 1700 antecknadt, att han "öfvergifvit
embetet". Friedrich R. blef mästare 1668,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
