Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richter, konstnärssläkt - Richter. 1. David R. d. ä. - Richter. 2. David (Hansson) R. d. y. - Richter. 3. Johan R. - Richter. 4. Bengt R. - Richter. 5. Kristian R. - Richter. 6. Karl R. - Richter. 7. Henrik (Hansson) R. - Richter, Franz Xaver - Richter, Karl August - Richter, Karolina Sofia. Se Bock - Richter, August Gottlieb - Richter, Jeremias Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var bisittare i guldsmedsämbetet 1695-99 och
"öfvergaf" ämbetet samtidigt med brodern 1700;
han lefde emellertid ända till 1714 och har
bl. a. förfärdigat en i Johannes’ kyrka i Stockholm
befintlig kanna, som skänktes till kyrkan 1698. -
Johan R. blef mästare 1661 och var bisittare i ämbetet
1669-95, då han synes ha dött: protokollet omtalar
nämligen, att änkans skuld efterskänkts. - Den tredje
generationen representeras af Friedrichs och Johan
R:s söner. Friedrich synes ha haft två söner, som
blefvo guldsmeder, Friedrich R., som reste utomlands
1709, och Kristofer R., som efter att länge ha vandrat
utomlands blef mästare i Stockholm 1689, var bisittare
i guldsmedsämbetet 1700-05; följande år omtalas
i protokollet, att mäster K. R. "för hvarjehanda
vidlyftigheters skull begifvit sig från staden"; efter
1709 förekommer han ej vidare. Nordiska museet eger
en 1702 förfärdigad dryckeskanna med stämpeln C. R.
1. David R. d. ä., de närmast föregåendes
broder, målare, f. 1662 i Stockholm, utbildade
sig sannolikt under Ehrenstrahl och lämnade
troligen fäderneslandet kort efter 1696.
Vid 1700-talets början återfinna vi honom i Berlin,
där han flitigt målade porträtt, bl. a. sin berömde
landsman R. Faltz’, hvilket i likhet med flera
andra graverades. Något senare for han genom
Dresden, men var redan 1704 bosatt i Wien.
Om hans verksamhet där känner man ännu
högst obetydligt. Ett porträtt, hvilket ansetts som
R:s eget, tillhör Sveriges Nationalmuseum. I Wiens
kejserliga galleri finnas två landskap af hans hand.
Han skall ha aflidit i Wien 1735.
2. David (Hansson) R. d. y., den föregåendes
kusin, son till Johan (Davidsson) R.,
målare, f. omkr. 1664, d. 1741, blef guldsmedsgesäll
1684, öfvergick till måleriet, begaf sig 1697
till utlandet och uppehöll sig länge i Italien.
Efter hemkomsten, omkr. 1710, utförde han ett och
annat porträtt i olja, egnade sig sedan uteslutande åt
miniatyrmåleriet samt blef 1719 hofminiatör på stat,
i hvilken egenskap han kvarstod till 1727. Sedan
sysselsatte han sig flitigt med miniatyrporträtt
af enskilda. Hans arbeten äro talrika. De bästa
förvaras i Statens historiska museum. Hans små
bilder äro kraftigt tecknade, men en smula enformiga
och temperamentslösa. Hans porträtt i olja äro
säkert och omsorgsfullt utförda (Nationalmuseum).
3. Johan R., den föregåendes broder, målare,
f. omkr. 1667, d. före 1748, kom 1686 i lära hos J.
Sylvius vid Drottningholm, där han kvarstannade till
omkr. 1692. Om hans följande öden vet man blott,
att han omkr. 1710 reste till Venezia och där blef
elev till Luca Carlevaris - Canalettos lärare.
Han utförde en mängd vyer från lagunstaden och
är representerad af dylika i Nationalmuseum och i
Stockholms högskolas samling.
4. Bengt R., de föregåendes broder, medaljör, f.
1670 i Stockholm, d. 1737 i Wien, var lärjunge
och slutligen måg till Arvid Karlsteen. Han for
till Frankrike och uppges ha deltagit i graveringen
af medaljerna till Ludvig XIV:s historia. Efter sin
hemkomst utförde han medaljer öfver segern vid Düna
(1701, med Karl XII:s ansikte kraftigt, själfullt och
uttrycksfullt återgifvet), öfver freden i Altranstädt
(1706), fälttåget 1709
m. fl. Med anslag från statsverket reste han utomlands
igen, men stannade i Wien, blef kejserlig gravör,
utförde flera arbeten af värde och bidrog att höja
landets medaljkonst.
5. Kristian R., de föregåendes broder,
målare, f. 1676 i Stockholm, d. 1732 i London,
hade öfvat sig i vaxpussering och medaljgravyr,
då han 1702 lämnade sin fädernestad för att resa
till Berlin. Emellertid kom han s. å. till London,
blef där elev till Dahl och Boit samt målade sedan
porträtt i såväl olja som miniatyr. Han försökte
sig äfven i emaljmålning. Han förvärfvade ett
godt namn som miniatyrmålare såväl genom själfständiga
arbeten (Fredrik I i sin ungdom, i Statens historiska
museum) som genom öfversättningar i miniatyr af Dahls,
Knellers och Lelys oljemålningar.
6. Karl R., de föregåendes broder, guldsmed,
blef mästare i Stockholm 1705 och förekommer i
guldsmedsämbetets protokoll sista gången 1720,
men skall ha lefvat ännu 1724.
7. Henrik (Hansson) R., de föregåendes broder,
guldsmed, kom hem från gesällvandringar 1706 och
blef mästare i Stockholm 1709. Han skötte sina
mellanhafvanden med ämbetet mycket illa och
"uppsade" ämbetet 1728.
(Upk. d. y. G-g N.)
Richter, Franz Xaver, tysk tonsättare, f. 1709 i
Holleschau, Mähren, d. 1789 i Strassburg, där han
sedan 1769 hade varit kapellmästare vid domkyrkan,
tillhörde 1747-69 det kurpfalziska kapellet i
Mannheim och var jämte Johann Stamitz hufvudman för
den inom instrumentalmusikens utveckling märkliga
Mannheim-skolan (se vidare d. o.). Utom symfonier
och kammarmusik komponerade R. en myckenhet kyrkliga
sångverk.
E. F-t.
Richter, Karl August, tysk kopparstickare. Se Richter,
A. L.
Richter, Karolina Sofia. Se Bock.
Richter, August Gottlieb, tysk kirurg, f. 1742,
d. 1812, blef 1771 ord. professor i Göttingen. Bland
hans många skrifter märkas den "för alla tider
klassiska" Abhandlung von den brüchen (2 bd,
1777-79), Anfangsgründe der wundarzneikunst (7
bd, 1782-1804) och Medicinische und chirurgische
bemerkungen (2 bd, 1790, 1813). I "Chirurgische
bibliothek" (15 bd, 1771-97) lämnade han mästerliga
referat öfver tidens arbeten inom kirurgien. Äfven
som ögonläkare var han af stor betydelse. - R:s son
Georg August R., professor i Königsberg, f. 1778,
d. 1832, utgaf i 12 band sin faders Spezielle therapie
(1813 -36), öfversatt till svenskan af J. G. Collin
("Speciel therapi eller afhandling om sättet att
behandla menniskokroppens sjukdomar", 8 bd, 1824-34).
R. T-dt.
Richter, Jeremias Benjamin, tysk kemist, f. 1762,
d. 1807, blef 1794 bergssekreterare och bergsproberare
i Breslau, 1800 assessor vid bergverksadministrationen
i Berlin samt slutligen "arkanist" vid Berlins
porslinsfabrik. R., som först begagnade uttrycket
"stökiometri", undersökte de proportioner, efter
hvilka syror och baser neutralisera hvarandra,
samt upprättade däröfver tabeller. Han fann, att
om af två oxider erfordras vissa viktsmängder för
att neutralisera en viss mängd af en syra, samma
viktsmängder äfven erfordras för att neutralisera
en viss mängd af en annan syra samt, omvändt, att
samma mängder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
