- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
203-204

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richter, Hans - Richter, Eduard - Richter, Raoul - Richterit - Richterswyl (Richterschwil) - Richthofen, tysk adelsläkt. 1. Emil Karl Heinrich von R. - Richthofen. 2. Karl Otto Johannes Theresius von R. - Richthofen. 3. Ferdinand Paul Wilhelm von R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brahms. Jämte fulländad harmoni i helgestaltningen
åstadkommer han poetisk finhet i detaljerna,
klangskönhet och frihet från all tyngd.

E. F-t.

Richter, Eduard, österrikisk geograf och alpinist,
f. 1847 nära Wien, d. 1905, 1871-86 gymnasielärare i
Salzburg, sedan 1886 universitetsprofessor i Graz,
egnade sig åt glaciärforskning och fysisk geografi
samt offentliggjorde på dessa områden många arbeten:
Die Alpen (1885), Die gletscher der Ostalpen (1888),
Geomorphologische beobachtungen aus Norwegen (1896),
Seestudien (1898, i den af honom och Penck sedan
1895 utgifna "Atlas der österreichischen Alpenseen")
samt en mängd bidrag till den tysk-österrikiska
alpföreningens publikationer.

Richter, Raoul, tysk filosof, f. 1871 i Berlin,
d. 1912, var professor i Leipzig. R. var lärjunge
till Wundt och delade dennes voluntarism och
evolutionistiska idealism, men hade äfven påverkats
af Kant, Schopenhauer och Nietzsche. Skrifter:
Schopenhauers verhältnis zu Kant (1893), Friedrich
Nietzsche
(1903; 2:a uppl. 1909), Der skeptizismus in
der philosophie
(1904-08), Philosophie und religion
(1905), Einführung in die philosophie (1907) m. fl.

S-e.

Richterit Breithaupt, miner., ett för sin höga
alkali- och manganhalt utmärkt, till amfibolgruppen hörande
bisilikat af ljust gulbrun, klar färgton, förekommande
i långsträckta, stundom nålformiga kristaller
vid Långbans och Pajsbergs gruffält i Värmland.

Ant. Sj.*

Richterswyl (Richterschwil), by i
schweiziska kantonen Zürich, på södra stranden
af Zürichsjön och vid järnvägen mellan Zürich
och Glarus. 4,426 inv. (1910). Sidenväfveri;
mek. verkstad. Förr lämnade de fleste öfver Zürich
till Einsiedeln resande pilgrimerna ångbåten vid
R. för att öfver bergen färdas till den ryktbara
vallfartsorten, men efter anläggningen af bergbanan
Wädenswyl-Einsiedeln går ej strömmen af pilgrimer
öfver R.

Richthofen [-hå-], tysk adelssläkt från Schlesien,
af hvilken flera grenar fått friherrlig och en (1846)
greflig värdighet. 1. Emil Karl Heinrich von R.,
friherre, tysk diplomat, f. 11 juli 1810, d. 20 juni
1895 i Baden-Baden, var först förvaltningsämbetsman,
öfvergick 1846 till diplomatbanan som preussisk
generalkonsul i Jassy, var 1851-56 ministerresident
i Mexico, blef 1856 preussisk medlem af europeiska
kommissionen för reorganisation af Donaufurstendömena
samt var 1859-67 preussiskt sändebud hos
hansestäderna och storhertigarna af Mecklenburg. I
Stockholm var han 1868-71 Nordtyska förbundets och
1871-74 Tyska rikets envoyé; han tog sistnämnda år
afsked ur statstjänsten. R. författade bl. a. Die
politischen zustände der republik Mexiko
(1859),
Die mexikanische frage (1862) och släkthistorien
Geschichte der familie Prätorius von R. (2 bd,
1884). - 2. Karl Otto Johannes Theresius von R.,
friherre, tysk rättshistoriker och filolog, f. 1811,
d. 1888, var 1842-60 professor i rättshistoria
vid Berlins universitet samt blef 1849 medlem
af Erfurt-parlamentet och senare af preussiska
landtdagen. Hufvudföremålet för hans studier var
den forngermanska rätten, särskildt den frisiska:
Altfriesische rechtsquellen (1840), Altfriesisches
wörterbuch
(s. å.) och Untersuchungen über
friesische rechtsgeschichte
I-III (1880-86). I "Monumenta
Germanise historica" utgaf han de karolingiska
lagarna "Lex frisionum" ("Leges" III; 1863) och
"Lex saxonum" ("Leges" V; 1875) samt, särskildt,
undersökningen Zur Lex saxonum (1868). Tillsammans
med Kries lämnade han en redogörelse för Die englische
armenpflege
(1863). -
3. Ferdinand Paul Wilhelm von R., friherre,
tysk geolog, geograf och forskningsresande,
f. 5 maj 1833
i Karlsruhe i Schlesien, d. 6 okt. 1905 i Berlin,
tjänstgjorde efter studier i Breslau och Berlin som
geolog vid Österrikes geologiska riksanstalt och
gjorde sig därunder särskildt bemärkt genom sina
arbeten öfver Tyrolens dolomitberg och Ungerns
trakyter Über kontaktwirkungen des syenits
im südlichen Tirol
(1857), Über bildung und
umbildung einiger mineralien in Sydtyrol
(s. å.),
Die kalkalpen von Vorarlberg und Nordtirol (i
k. k. riksanstaltens årsbok X, XI, 1859, 1861),
Studien aus dem ungarisch-siebenbürgischen
trachytgebirge
(ibid. XI, 1860). Hans tolkning
af de förstnämnda såsom korallref har sedermera
bevisats riktig och vunnit allmän anslutning och
torde jämte hans vetenskapliga förtjänster i öfrigt
ha förmedlat hans anställning 1860 som geolog vid den
preussiska expeditionen till Japan, Kina, Siam. Han
besökte därunder äfven Ceylon, Java och Filippinerna
och började därmed de vidsträckta vetenskapliga
forskningsfärder, som varade 12 år och jämte besök
i Kalifornien och Nevada, hvilka resulterade i
viktiga arbeten öfver västra Nord-Amerikas vulkaniska
bergarter, hade sitt största verksamhetsfält i Kina,
som han undersökte i alla riktningar och hvaröfver han
utgaf ett storartadt arbete, China. Ergebnisse eigener
reisen und darauf gegründeter studien
(bd 1, 2,
4, 1877–83, med atlas 1885), af största vikt ej
blott för Kinas, utan för hela Central-Asiens fysiska
geografi, geologi och naturhistoria. R:s studier
i Kina föranledde honom att uppställa teorien om
den subaëriska (eoliska) bildningen af "löss" (se
Löss, geol.) och därmed sammanhängande stäppklimat.
Den hufvudsakligen af Nehring påvisade förekomsten af
lämningar af flera stäppbeboende djur i Europas
löss har bekräftat dessa R:s åsikter, som
i början mötte starkt motstånd. Andra skrifter,
som voro resultat af hans undersökningar på resorna,
äro Bemerkungen über Ceylon (1860), Bericht über
einen ausflug nach Java
(1862), Bemerkungen über
Siam und die hinterindische halbinsel
(s. å.),
Geologische reiseberichte aus Kalifornien (1864),
The natural system of volcanic rocks (1866),
Geologische untersuchungen in China (1869), Über
den chinesischen löss
(1872), On the mode of
origin of the loess
(s. å.), The distribution of
coal in China
(1873), The loess of North China
and its relations to the salt basins of Central Asia

(s. å.) jämte en mängd andra i olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free