Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikard Lejonhjärta. Se Rikard, engelska konungar 1. - Rikets allmänna kartverk - Rikets allmänna ärenders beredning - Rikets ekonomiska kartverk. Se Rikets allmänna kartverk - Rikets herrar - Rikets råd. Se Riksråd - Rikets ständer. Se Riksdag - Rikets ständers bank - Rikets ständers kontor. Se Riksgäldskontoret - Rikets ärenders allmänna beredning. Se Rikets allmänna ärenders beredning - Riki - Rikissa, svenska drottningar och prinsessor. 1. R. f. 1106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rikard Lejonhjärta. Se Rikard, engelska konungar 1.
Rikets allmänna kartverk, ett genom förening
af Generalstabens topografiska afdelning och
Ekonomiska kartverket bildadt ämbetsverk, som har
till uppgift att upprätta och utge geodetiskt grundade
ekonomiska och topografiska kartor jämte erforderliga
beskrifningar öfver fäderneslandet. Verket, som
sorterar under Jordbruksdepartementet, är enligt
k. instr. af 29 okt. 1912 i och för arbetenas behöriga
utförande uppdeladt i tre särskilda af delningar: en
för de geodetiska, en för de topografiska samt en för
de ekonomiska och stomkartearbetena. Afdelningschefen
vid Generalstabens topografiska afdelning är chef
för Rikets allmänna kartverk, under det att den
geodetiska afdelningen förestås af Generalstabens
professor och den ekonomiska af en särskild
arbetschef. Personalen består i öfrigt af observatörer
och geodeter vid den geodetiska afdelningen,
af generalstabsofficerare samt manliga ritare och
gravörer vid den topografiska afdelningen samt af
kartografer och kvinnliga ritare vid afdelningen
för ekonomiska och stomkartearbeten. Härtill komma
slutligen, förutom Generalstabens redogörare,
geodet- och kartografaspiranter, elever och extra
arbetspersonal. Kartverkets fältarbeten äro så
fördelade, att vid den geodetiska afdelningen utföras
astronomiska ortsbestämningar samt bas-, polygon-och
triangelmätningar m. m. till den omfattning, som för
kartornas fullsäkerhet finnes nödig. Den topografiska
afdelningen svarar för uppmätning och utarbetning
af hufvudsakligen för militärt behof afsedda kartor
med terrängbeteckning, under det att den ekonomiska
afdelningen sysselsätter sig med upprättande af
noggranna plankartor öfver landet. Fältmätningarnas
resultat bearbetas sedermera på kartverkets byrå,
hvarefter kartorna utges till allmänhetens tjänst. De
ekonomiska kartorna utges därvid dels häradsvis, dels
bladvis, hvaremot de topografiska, "Generalstabens
karta öfver Sverige", utges endast i blad, af
hvilka de, som omfatta södra delen af landet, äro
rektangulära, under det att de, som upptaga rikets
norra del, utgöra så kallade gradblad. Kartorna,
af hvilka de topografiska mångfaldigas dels genom
koppartryck, dels genom s. k. öfvertryck och de
ekonomiska genom litografiskt stentryck, reproduceras
och tillhandahållas allmänheten genom Generalstabens
litografiska anstalt.
F. R. A.
Rikets allmänna ärenders beredning. När
efter statshvälfningen 1789 rikets råd 15 maj
s. å. upplöstes, inrättades i stället Rikets
ärenders allmänna beredning. Dit inkallades
då 3 af de torra riksråden, hofkansleren,
de 3 statssekreterarna, biskop Vallqvist (som
föredragande för ecklesiastikärenden), 1 kansliråd
och 2 lagmän. Beredningen skulle upptaga och pröfva
alla ärenden, som förut brukade föredragas
i rådkammaren och tillhörde Krigsexpeditionens
(i ekonomiska ärenden) samt Kammar-, Handels-
och Finansexpeditionernas föredragning samt sådana
präste- och ecklesiastikmål, som icke i domstolsväg
inkommo till Högsta domstolen. Sedan ärendet afgjorts
i beredningen (i hvilken konungen i början en och
annan gång var närvarande), stadfästes det som ett
regeringens beslut genom konungens påskrift. Med
denna beredning bör icke förväxlas den Kungl.
beredning, som Gustaf IV Adolf 13 jan. 1808,
i analogi med hvad som förut under hans regering
egt rum, insatte för att lindra regeringsbestyrens
börda. Den bestod af riksdrotsen, kanslipresidenten,
hofkansleren, tjänstgörande generaladjutanterna
samt särskildt förordnade medlemmar, såsom
öfverståthållaren och krigspresidenten. Besvärsmål
och sådana, som angingo tredje mans rätt, skulle
förvisas till Allmänna beredningen. Om i sådana mål
Kungl. beredningen sedan ej var af afvikande åsikt,
egde den utan vidare expediera beslutet under K. M:ts
sekret. I öfriga mål afgaf Kungl. beredningen själf
utlåtanden, hvilka sedermera genom protokoll eller
listor underställdes konungen, som förbehöll sig
s. k. kabinettsärenden. Kungl. beredningen upplöstes
13 mars 1809. Under det förändrade namnet Rikets
allmänna ärenders beredning bibehölls genom 1809
års Regeringsform § 10 den förra beredningen,
som därefter bestod af 4 frälse och 4 ofrälse
män och där ärendena föredrogos af vederbörande
statssekreterare. Beredningen blef då en fristående
myndighet, hvars utlåtanden icke genom konungens
påskrift blefvo regeringsbeslut, utan föredrogos
i statsrådet, där ärendet afgjordes. I sammanhang
med departementalstyrelsens införande (16 maj 1840)
afskaffades Rikets allmänna ärenders beredning.
Ehd.
Rikets ekonomiska kartverk. Se Rikets
allmänna kartverk.
Rikets herrar (En af rikets herrar), en
värdighet, som Gustaf III införde kort efter
1772 års statshvälfning. Genom ett öppet
bref af 25 jan. 1773 tillades furst F. V. von
Hessenstein "alla de förmåner, hederstitlar och
företrädesrättigheter framför andra undersåtare,
som herrar riksens råd af ålder varit tillagde
eller hädanefter tillerkännas kunna". På samma gång
som rådet fick sin myndighet genom regeringsformen
inskränkt, måste det dela den yttre rangen med
"rikets herrar", hvilka ej alltid hade framstående
förtjänster att tacka för den höga värdigheten. Så
utnämndes 1778 grefve M. F. Brahe, en 22-årig
dragonkapten, till En af rikets herrar. Värdigheten
afskaffades genom k. resol, af 10 jan. 1868.
K. B-n.*
Rikets råd. Se Riksråd.
Rikets ständer. Se Riksdag.
Rikets ständers bank, äldre benämning på svenska
riksbanken.
Rikets ständers kontor. Se Riksgäldskontoret.
Rikets ärenders allmänna beredning. Se Rikets
allmänna ärenders beredning.
Riki, isl., en af benämningarna på en fornisländsk
godes ämbete. Se Gode, sp. 1383.
Rikissa (Rikiza), svenska drottningar och
prinsessor. 1. R., dotter till konung Boleslav III
af Polen, f. 1106, var i första giftet (omkr. 1127)
förmäld med danske prinsen Magnus Nilsson (d. 1134),
med hvilken hon hade sonen Knut (senare konung i
Danmark, d. 1157). Efter Magnus’ död gifte hon sig med
en rysk furste, Volodar Gljebovitj af Minsk (enligt
andra Vladimir af Halicz), med hvilken hon hade
dottern Sofia, som blef gift med Valdemar I i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
