- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
465-466

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R. I. S. A. - Risagrotten - Risalit - Risbeklädnad. Se Beklädnadsarbete - Risberg, Johan Bernhard - Risberget - Risbergsfältet. Se Grängesberg, sp. 466 - Risbrigh, Börge - Risbrännvin. Se Arrak och Brännvin, sp. 427 - Risbäck - Risca - Riscontro. Se Reskontra - Ris de veau - Risdike. Se Täckdikning - Riseberga, socken - Riseberga. 1. Fordom kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Risagrotten, kalkstensgrotta n. om Ranenfjorden,
Nordland amt, Norge. K. V. H.

Risalit (it. risalto), framsprang, utskjutande
midt- eller sidoparti på en byggnad eller en efter
arkitektoniska regler konstruerad möbel, t. ex. ett
skåp.

Risbeklädnad, fortif. Se Beklädnadsarbete.

Risberg, Johan Bernhard, språkman, skald, f. 23
sept. 1862 i Jumkil, Uppland, blef student i Uppsala
1881 och efter studier i företrädesvis klassiska
språk och estetik filos. doktor där 1892. Sedan 1894
är han lektor i latin och modersmålet vid Linköpings
läroverk. Bland R:s arbeten på det språkliga området
märkes, utom textkritiska afhandlingar och förklarande
upplagor af svenska och latinska författare, särskildt
det på grundlig och själfständig forskning fotade
arbetet Den svenska versens teori, prosodiska och
metriska undersökningar
(1905-07). Hit kunna också
räknas flera inlägg i bibelöfversättningsfrågan och
hans 1913-15 på offentligt uppdrag (jämte docenten
J. Lindblom) verkställda öfversättning af gamla
testamentets apokryfiska böcker. Som hymnolog
har han utgett Den svenska psalmbokens revision
(1897) och ett häfte psalmer, I templets förgård
(1902). Nära det språkvetenskapliga området står hans
litteraturhistoriska studie Tyska förebilder till
dikter af Atterbom
(1892). Språkligt förtjänstfulla
äro hans tolkningar af klassiska diktverk, bland
hvilka må nämnas Aischylos’ "Agamemnon" (1890) och
Sofokles’ "Antigone" (1911), båda prisbelönta, samt
"Valda sånger af Horatius" (1901). Äfven Goethes
"Egmont" har han öfversatt (1889). - Som skald har
R. uppträdt med samlingarna Dikter (1893), Vallmo
och blåklint
(1906), På nyckelharpa och violin (1908)
och Den osynliga kedjan (1912) samt dramat Meleager
(1909). Han kan sägas representera en neohellenisk
riktning, som, äfven då moderna eller nordiska ämnen
väljas, mejslar bilder eller tolkar känslor och
tankar i enkel, plastiskt åskådlig framställning,
och hans diktning, hvars intima relation till hans
lärda mödor är omisskännlig, bär, där den når högst,
utom prägeln af rik bildning, ett drag af andlig
förnämhet. Svenska akademien har tilldelat honom såväl
Beskowska resestipendiet som kungliga priset (1908).
E. N. S-g.

Risberget, kronopark i Säfvar socken af Västerbottens
län, tillhör Bjurholms revir af Umeå distrikt. Genom
K. M:ts befallningshafvandes i Västerbottens
län utslag 31 dec. 1873 hade Fjällforså sågverk
som ersättning för privilegierad stockfångst på
kronans skogar tilldelats en i Säfvar socken belägen
kronoöfverloppsmark. På grund af k. br. 18 maj 1888
samt efter aftal mellan kronan och Fjällforså sågverk
22 juni s. å. återföll sagda skog till kronan. 1906
förklarades den för kronopark under benämning
Risberget. Arealen var vid 1910 års slut 427 har.
S-r.

Risbergsfältet. Se Grängesberg, sp. 466.

Risbrigh, Börge, dansk filosof, f. 1731, d. 1809,
var 1767-1803 professor i logik och metafysik vid
Köpenhamns universitet, där han som föreläsare
utöfvade stort inflytande på den studerande
ungdomen. I likhet med sin lärare Gunnerus
var han till en början anhängare af Wolf, men slöt
sig på äldre dagar till Kant. E. Ebg.

Risbrännvin. Se Arrak och Brännvin, sp. 427.

Risbäck, kapell i Västerbottens län, Åsele lappmarks
tingslag, tillhör i kommunalt hänseende Dorotea
socken. 665 inv. (1914). Kapell till Dorotea, Luleå
stift, Lappmarkens första kontrakt.

Risca [r^sko], urban district i
engelska grefskapet Monmouth, vid
Monmouthkanalen. 14,149 inv. (1911). Medelpunkt
i ett stenkols- och järndistrikt.
J. F. N.

Riscontro [riskå;ntrå], hand. Se Reskontra.

Ris de veau [ri do va], fr., kokk. Se Kalfbräss.

Risdike. Se Täckdikning.

Riseberga, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. 13,908 har. 4,091 inv. (1914). R. bildar med
Färingtofta ett till konungen patronellt pastorat i
Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.

Riseberga. 1. Fordom kloster för nunnor af
cisterciensorden, beläget i Edsbergs socken och
härad i Närke. Jarlen Birger Brosa (d. 1202) upplät
åt cisterciensnunnor "såväl till föredöme för andra
i godhet som för sin egen salighets befrämjande"
jord i Riseberga by och på andra ställen, mest i
Närke, en gård med kvarn invid Örebro samt fisken,
hvaribland laxfiske i Värmland. Förmodligen betecknar
denna donation klostrets grundläggning. På Öland
erhöll klostret jord af konung Erik Knutsson (1212),
hvilken äfven afstod konungs sakören från klostrets
gårdar. Genom konung Valdemars skyddsbref (1257)
erhöll klostret såväl skatte- som bötesimmunitet;
denna bekräftades af konung Magnus Ladulås (1276), men
inskränktes betydligt af hertigarna Erik och Valdemar
(1306). Inskränkningarna återkomma i konung Magnus
Erikssons skyddsbref för klostrets bägge fogdar
i Närke och Värmland (1333), men äro till största
delen försvunna i samme konungs klosterskyddsbref
1344. Konung Albrekt fritog klostret från alla
utomordentliga gärder och dagsverken till kronan
samt från utskrifningar å dess gårdar, hvilka skulle
besittas med samma frihet som riddargods (1365). Äfven
från konungarna Kristofer (1442), Karl Knutsson (1449)
och Kristian I (1458) finnas skyddsbref. Sådana
erhöllos likaledes från den kyrkliga maktens sida,
nämligen af Innocentius III (1216), Gregorius
IX (1236), legaten Vilhelm af Sabina (1248, vid
personligt besök i klostret) och Martin IV (1284). -
Klostrets jordegendomar, bland hvilkas donatorer
märkas medlemmar af Folkungaätten och flera andra
förnäma släkter, voro ganska betydande. De omfattade
stora godskomplexer i Närke samt besittningar i
Värmland, västra Södermanland, västra delarna af
östgötaslätten och annorstädes. Vid den uttaxering,
som 1314 egde rum till den af Klemens V påbjudna
påfliga sexårsgärden, erlades från cisterciensklostren
i Strängnäs stift af Vårfruberga 14, af Julita 6 och
af R. 8 mark. Bland reliker, som lockade besökande
till klostret, fanns "en bit af Kristi kors" inlagd i
guld. Redan tidigt var Edsbergs socken inkorporerad
till klostret, och Strängnäsbiskoparna afstodo på
biskop Kols tid (midten af 1200-talet) sin tionde
därifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free