Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robertson, Thomas William - Robertsonska metoden - Robertsås - Roberty de la Cerda, Eugène de - Roberval, Gilles Personnier de - Robesonkanalen - Robespierre, Maximilien Marie Isidore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Robertson [råbetsen], Thomas William, engelsk
dramatiker, f. 1829, d. 1871, till yrket aktör,
vann stora och ihållande framgångar med ett antal
af honom författade skådespel, hvilka framfördes på
Prince of Wales’ theater i London och bland hvilka
de bästa äro Society (1865), Ours (1866), Caste
(1867), Play (1868), School (1869) och M. P. (1870);
ett urval utgafs med biografi 1889. De ega en god
scenisk byggnad, humor och känslosamhet, beräknade
för den engelska medelklassen. Se Pemberton,
"T. W. R." (1893).
Robertsonska metoden benämnes en af de många
s. k. praktiska metoderna att lära främmande
språk. En serie läroböcker (engelska, franska,
italienska, spanska, ryska) efter denna metod
är utgifven fr. o. m. 1863 af Booch-Arkossy i
Leipzig. Läroboken är indelad i lektioner af betydligt
omfång. En lektion innehåller vanligen 1) läsöfning,
med uttalsbeteckning, 2) ordagrann öfversättning,
3) texten kopierad med skrifstil, 4) öfversättning
af texten satsvis för repetition och kontroll, 5)
fri öfversättning af texten, 6) konversation med
utfrågning af läsestyckets innehåll, 7) ett stycke
grammatik, 8) öfningar till grammatiken, 9) ett stycke
för öfversättning till det främmande språket, och 10)
samtalsöfningar i olika ämnen. Läsestyckena (under 1)
bestå icke af lösryckta satser, utan utgöras ända
från början af verklig sammanhängande text, delvis
lånad från det främmande språkets historiska och
vittra litteratur, delvis berättelser och skildringar
tagna ur läseböcker. Däri ligger metodens egentliga
förtjänst. Grammatiken är systematisk, blott
sönderplockad i lektioner, utan närmare anslutning
till den lästa texten och onödigt vidlyftig. För
öfrigt äro dessa läroböcker i det hela hvarken bättre
eller sämre än andra. Metoden är väsentligen densamma
som i de Toussaint-Langenscheidtska läroböckerna.
Lll.
Robertsås [råbär-], kokk., användes till flera slags
kötträtter (i synnerhet kotletter), kokt skinka
m. m. Såsen tillredes af smör, mjöl, rödlök, senap,
ättika, peppar, buljong, socker och salt. Stundom
tillsättes tomatsaft. Robertsåsen kan äfven blandas
med andra såser. Skall den vara riktigt fin, tillagas
den med bourgogne eller sherry.
Roberty de la Cerda, Eugene de, rysk sociolog,
f. 1843 i Podolien, företog efter afslutade
universitetsstudier vidsträckta studieresor i Europa
och Amerika samt flyttade öfver till Paris, då hans
skrifter blefvo förbjudna i Ryssland. Sedan har han
verkat som professor vid det nya universitetet i
Bruxelles och vid College libre des sciences sociales
i Paris. Skr.: La sociologie (ry. uppl. 1876,
fr. 1880), Nouveau programme de sociologie
(1904), Sociologie de l’action (1908) m. fl.
S-e.
Roberva1, Gilles Personnier de, fransk matematiker,
f. 1602 vid Roberval nära Senlis, d. 1675 i Paris,
blef 1631 professor i filosofi vid College de
Maître Gervais i Paris och kort därefter professor i
matematik vid Collège de France. Han var en af franska
vetenskapsakademiens stiftande ledamöter. - R. gjorde
sig bemärkt i främsta rummet genom sin tangentmetod
och sina undersökningar rörande cykloiden. För
bestämmande af tangenten i en gifven punkt till en
gifven kurva
- ett problem, hvars lösning före
differentialkalkylens upptäckt erbjöd stora
svårigheter - angaf R. en särskild metod, hvilken
utgick från rörelsen af den punkt, som kunde
anses generera den i fråga varande kurvan och
hvilken rörelses riktning i en gifven punkt just
representerades af tangenten i denna punkt. Han
uppdelade denna rörelse i två komposanter och
konstruerade sedan tangenten enligt lagen för
kraftparallellogrammen. Denna metod, nära besläktad
med Newtons fluxionsmetod, är dock oanvändbar för
ett stort antal kroklinjer. - I de under 1600-talets
förra hälft ifrigt bedrifna undersökningarna rörande
cykloidens teori deltog R. med framgång och var den
förste, som (1634) bestämde denna kroklinjes yta;
senare invecklades han med anledning däraf i en häftig
tvist med Cartesius. För öfrigt utbildade R. äfven,
oberoende af Cavalieri, teorien för odelbara storheter
(methodus indivisibilium), ehuru denne fick tillfälle
att tidigare offentliggöra sina undersökningar, samt
uppfann ett särskildt slags våg, som blifvit uppkallad
med hans namn. R:s skrifter blefvo efter hans död
till större delen tryckta i sjätte delen (1693) af den
äldre följden af "Mémoires de l’académie des sciences
de Paris". Själf utgaf han bl. a. Aristarchi Samii de
mundi systemate, partibus et motibus ejusdem libellus
cum notis (1644). (I. F.)
Robesonkanalen [rau’bison-], det nordligaste af de
sund, som på Grönlands västkust förena Baffins vik
med Norra ishafvet. Det upptäcktes 1861 af Hayes.
(J. F. N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
