- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
879-880

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenadler. 1. Johan R. - Rosenadler. 2. Karl Albrekt R. - Rosenaprikos - Rosenau (ung. Rozsnyó) - Rosenberg. 1. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Oppeln - Rosenberg. 2. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Marienwerder - Rosenberg. 3. Borg i Bajern. Se Kronach. - Rosenberg. 4. Stor fabriksby i ungerska komitatet Liptau - Rosenberg. 5. Stad i södra Böhmen - Rosenberg, Anders Gustaf - Rosenberg. 1. Johan Olof R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskaffenhet ger väckelse till stora tankar och mäktiga
sinnesrörelser, saknas ej här dessa lifsandar i
talet, och uttrycket sviker icke deras styrka och
liflighet. Han misslyckades ej heller i det spetsiga
och sinnrika skämtet: det öfverraskar oss ej sällan
i förening med det högtidligt allvarliga; men för det
senare var hans kraftfulla fantasi närmare stämd och
hans pensel rikare på färger" (Lundvall). R. blef
1716 censor librorum och adlades 1719 (han hette
förut Upmarck) samt erhöll 1722 kansliråds
titel med säte och stämma i Kanslikollegium i allt,
som rörde censorsämbetet. Vid afskedet, 1737,
erhöll han statssekreterares karaktär. Hans enda
skrift på modersmålet är Karl XII:s personalier
(1719). Hans ansenliga boksamling skänktes 1756 af
en hans son till Karlstads gymnasiebibliotek. Jfr
"Minne" af V. E. Svedelius (Sv. akad:s handl. efter
1796, bd 40, 1866). - 2. Karl Albrekt R.,
den föregåendes son, boksamlare, donator, f. 21
febr. 1717 i Uppsala, d. i dec. 1799 i Stockholm,
blef 1734 inskrifven i Riksarkivet och 1735 i
Utrikesexpeditionen. Där tjänstgjorde han sedan som
kanslist, protokollssekreterare och statssekreterare,
tills han 1777 af ögonsjukdom nödgades taga afsked,
då han hugnades med presidenttitel. Han blef 1754
ledamot af Vetenskapsakademien, hvilken han 1777
skänkte ett kapital för inköp af eget hus och 1780
en boksamling på 2,000 band, märkvärdig som bestående
uteslutande af i Sverige tryckta arbeten på svenska
och rik på sällsyntheter (den är numera deponerad
i k. biblioteket). Äfven flera andra institutioner
ihågkom han med frikostiga gåfvor, bland dem 1795
Uppsala universitets bibliotek med öfver 3,000
volymer. Han framlefde de sista 22 åren af sin
lefnad blind.
illustration placeholder
l o. 2. -rn.*

Rosenaprikos, bot., namn på den i trädgårdar odlade
Prunus triloba med fyllda blommor. Se Prunus
med fig. 3. G. L-m.

Rosenau (ung. Rozsnyó), stad i ungerska komitatet
Grömör. 6,565 inv. (1910). Katolskt och evangeliskt
gymnasium, prästseminarium. Romersk-katolsk biskop,
evangelisk-luthersk superintendent. R. var en af
tyskar på 1200-talet anlagd bergsstad, men bergsbruket
(koppar- och järnmalm) är nu obetydligt och tyskarna
fåtaliga. - I närheten ligger på en klippkägla slottet
Kraszna horka, tillhörigt grefvarna Andrássy.
(J. F. N.)

Rosenberg [rås-]. 1. Kretsstad i
preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien). 5,742
inv. (1910). Katolskt lärarseminarium. Cementfabrik,
sågverk. -
2. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Marienwerder
(Westpreussen). 3,181 inv. (1910). Sågverk. -
3. Borg i Bajern. Se Kronach. - 4.
(Ung. Rózsahegy) Stor fabriksby i ungerska
komitatet Liptau vid Waag. 12,249 inv. (1910), mest
slovaker. Gymnasium. Bomullsindustri, pappersbruk,
tändsticksfabrik. - 5. Stad i södra Böhmen, vid
Moldau, Omkr. 1,200 inv. Slott tillhörigt grefvarna
af Buquoy, hvilkas familjefideikommiss staden är
alltsedan slaget på Hvita berget. Där anlades 1241 en
borg af en viss Jan från Pr?ice, hvars efterkommande
antogo namnet Roženberk och utmärkte sig i Böhmens
äldre historia. Ätten utslocknade 1611 med den rike
och originelle Petr Vok Ursini-Rosenberg, hvilken i
sitt slott Bechin hade ett storartadt bibliotek. Det
flyttades 1647 till Prag och kom vid Lillsidans
eröfring i svenskarnas händer. Jfr Isak Collijn, "Det
Rosenbergska biblioteket och dess exlibris" (1908).
1-4. (J. F. N.) 5. A-d J.

Rosenberg, Anders Gustaf, musiker, f. 18 jan. 1809
i Lilla Mellösa, d. 26 juli 1884 i Nora, tog
organistexamen 1826 och musikdirektörsexamen 1836
samt var organist i Floda församling 1826-37 och
därefter organist och klockare i staden Nora. R. tog
verksamt del i striderna om den Hæffnerska
koralbokens omarbetning. Han blef själen och ledaren
i den kommitté, som af koralmötet i Uppsala 1880
tillsattes, och hans grundsatser i harmoni (med
anslutning till Hæffners) fingo ett uttryck uti
B. V. Hallbergs koralbok (1882), i rytmik åter (med
påverkan från den fritt och deklamatoriskt rytmiserade
gregorianska sången) uti Anjous och Törnvalls koralbok
(s. å.). - Mera välgörande var R:s verksamhet som
nitisk samlare af svenska polskor och danslekar;
420 sådana, upptecknade i Södermanland, Uppland,
Östergötland, Dalarna och Jämtland, utkommo i tre
häften 1876, 1879 och 1882. A. L.*

Rosenberg. 1. Johan Olof R., kemist och
högskolelärare, f. 21 juli 1840 i Fjälkinge af
Kristianstads län, var son till klockaren och
riksdagsmannen Sven R. i Östra Ljungby, blef 1858
student i Lund, 1865 filos. doktor och 1866 docent
i kemi därstädes, 1867 lärare vid realgymnasium
i Göteborg, 1868 lärare i kemi vid Chalmersska
institutet, 1875 adjunkt i kemi och kemisk teknologi
vid Teknologiska institutet, 1877 professor
i allmän kemi vid Tekniska högskolan, hvilken
befattning han innehade till 1906. Vid upprättandet
af Stockholms högskola deltog han som föreläsare
i kemi 1878-81. - R. är sedan 1871 medlem af
Vet. och Vitt. samh. i Göteborg, sedan 1882 led. af
Evangeliska fosterlandsstiftelsens styrelse och sedan
1895 af styrelsen i Svenska nykterhetssällskapet
(numera "Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran"). - Af R:s författarskap märkes i
första rummet hans utförliga Lärobok i oorganisk
kemi
(1888; 2:a uppl. 1892; båda grundade på den
nyare atomteorien samt på Berzelius’ och Blomstrands
elektrokemiska uppfattning; i 3:e uppl., 1903, har
R. så långt som möjligt sökt genomföra Arrhenius’
elektrolytiska dissociationsteori). R:& vetenskapliga
arbete har koncentrerats omkring en grupp af den
oorganiska kemiens mest komplicerade föreningar, de
s. k. Roussins salter, först framställda 1858 och
under de följande 50 åren föremål för påbörjade
undersökningar af ett stort antal kemister,
hvilka dock ej lyckats klargöra dessa föreningars
verkliga natur. Däremot kunde R. redan 1865 i
sin gradualafhandling, Undersökningar angående
qväfoxidens föreningar med svafveljern
, samt 1866 i
sitt docentspecimen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free