Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenberg. 1. Johan Olof R. - Rosenberg. 2. Karl Martin R. - Rosenberg. 3. Gustaf Otto R. - Rosenberg, Axel Edvard Johan - Rosenberg, Hermann von - Rosenberg. 1. Karl Frederik Vilhelm Matildus R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om nitrosvafveljernföreningarne, visa,
att såväl Roussins egen som andra kemisters
uppfattning af dessa salter voro ohållbara. I
två senare arbeten, Undersökningar öfver
nitroso-svafveljernföreningarne och deras förhållande
till nitroprussidföreningarna (I, 1877) och ?ber
die nitrososchwefeleisen-verbindungen und ihr
verhalten zu den nitroprussiden (II, 1905 och III,
1910), har R. dels beskrifvit framställningen af nya
föreningar inom denna grupp såväl som af de Roussinska
salternas "modersubstans" nitrososvafveljärn (ur
järnklorur, svafvelnatrium och kväfoxid), dels
till slut, på grund af sina ihärdiga och grundliga
undersökningar på detta område, kunnat för dessa så
länge omtvistade substanser uppställa fullt rationella
konstitutionsformler.
2. Karl Martin R., den föregåendes broder,
litteratör, f. 1843, d. 30 mars 1915 i Stockholm,
var e. o. tjänsteman i K. biblioteket och i
Svea hofrätt, sedermera banktjänsteman, fr. o. m. 1892
några år antikvarisk bokhandlare och därefter
anställd i Klemmings antikvariat. R. utgaf
Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige
(2 bd, 1882-83), ett pålitligt och mycket nyttjadt
arbete, ett par ecklesiastikmatriklar m. m.
3. Gustaf Otto R., son till R. l,
botanist, f. 1872 i Göteborg, studerade
i Uppsala, Stockholm och Bonn, filos.
kandidat i Uppsala 1895, filos. doktor i Bonn
1899, docent i botanik vid Stockholms högskola s.
å., laborator i botanik 1904 och professor
i växtanatomi och celllära 1911 vid samma
högskola. R:s skrifter behandla till största
delen ämnen inom cytologien och embryologien.
Genom flera förtjänstfulla undersökningar, t.
ex. öfver prokromosomerna och aposporien,
har R. dokumenterat sig som en mycket framstående
forskare på dessa områden. Bland hans skrifter
märkas Physiologisch-cytologische untersuchungen
über Drosera rotundifolia (1899), ?ber die
transpiration mehrjähriger blätter (1900), Ueber
die pollenbildung von Zostera (1901), Ueber die
individualität der chromosomen (1904), Zur
kenntnis der reduktionsteilung in pflanzen (1905),
Cytological studies on the apogamy in Hieracium (1907)
och Cytologische und morphologische studien
an Drosera longifolia x rotundifolia
(1909). 1. K. A. V-g. 3. G. L-m.
Rosenberg, Axel Edvard Johan, målare, f. l april 1858
i Stockholm, tog studentexamen 1877, blef 1878 elev
af E. Perséus, studerade 1879-82 vid konstakademien
(landskap under ledning af P. D. Holm), vann 1882
kungliga medaljen för ett sommarlandskap (Ekskog,
motiv från Gripsholm), studerade 1882-84 i Paris
och i Normandie. Sedan dess har han oafbrutet
vistats i Sverige. På salongen i Paris, där han
sedan 1883 utställt flera gånger, erhöll han
1886 mention honorable för Vårvinter (motiv från
Stockholmstrakten). R:s mest betydande arbeten äro
stora dukar med svenska motiv, oftast från Stockholms
omgifning, kraftigt och solidt utförda och af en
nobel, välstämd kolorit. Nationalmuseum har inköpt
Mälarmotivet Höstmorgon i soldis (1889, deponerad i
riksdagshuset), den ståtligt hållna duken Marskväll
(1901) och Vinternatt (1907, deponerad i Härnösands
museum). R. blef 1901 led. af Konstakademien.
J. K-e.*
Rosenberg [rås-], Hermann von, etnograf och
naturvetenskapsman, f. 1817 i Darmstadt, d. 1888 i
Haag, inträdde 1839 i den nederländsk-ostindiska
armén, och under sin vistelse i de holländska
besittningarna i Indien och Indiska arkipelagen,
hvaraf 16 år på Sumatra, hade han tillfälle att
utom åt sitt egentliga studieområde, naturvetenskap
(särskildt zoologi) och etnografi, hvarför han gjorde
flera resor bland Sundaöarna, Molukkerna o. s. v.,
äfven egna sig åt undersökningar rörande de malajiska
språken. Hans hufvudarbete är Der malayische archipel,
land und leute (4 bd, 1878); dessutom kan nämnas
Reistochten naar de Geelvinkbaai op Nieuw-Guinea
(1875). K. F. J.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
