Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 945-946 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosolsyra - Rosornas krig l. Krigen emellan Röda och Hvita rosen. Se England, sp. 615-616. - Rospigg. 1. Invånare i Roslagen - Rospigg. 2. Se Roslagsskuta - Ross. 1. Sir John R. - Ross. 2. Sir James Clark R. - Ross, Ludwig - Ross. 1. Hans Mathias Elisæus R. - Ross. 2. Immanuel Christian Grave R. - Ross, Kristian Meyer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildning ur anilin och toluidin. Rosolsyra löses trögt i
vatten med orangegul, lätt i alkalier med intensivt
karmosinröd färg. Den användes stundom som indikator
vid titrering samt (i oren form) vid tapettryck, men
är som färgämne föga värdefull, emedan ej ljusäkta.
K. A. V-g.

Rosornas krig 1. Krigen emellan Röda och Hvita
rosen. Se England, sp. 615 -616.

Rospigg. 1. Invånare i Roslagen. Efter någras
antagande är "rospiggar" en förvrängning af
roþsbyggiar, inbyggare i Roden (Roslagen, se
d. o.). .- 2. Se Roslagsskuta.


Ross [rå’s]. 1. Sir John R., engelsk polarfarare,
f. 1777, d. 1856, ingick tidigt i engelsk sjötjänst,
i hvilken han avancerade till konteramiral, och
företog tre polarexpeditioner, 1818 och 1829-33
(den senare bekostad af hans vän sir Felix Booth)
för att uppsöka nordvästpassagen och 1850-51
för att bispringa den franklinska expeditionen
(se Polarexpeditioner, sp. 1156). Han adlades
1833 och utnämndes s. å. till brittisk konsul i
Stockholm, där han kvarstannade till 1847. R. utgaf
resebeskrifningarna Voyage of discovery for
the purpose of exploring Baffin’s bay (1819;
"Upptäcktsresa i Baffinsviken", 1833) och Narrative
of a second voyage in search of a north west passage
(1834; "Beskrifning om en resa i polartrakterna till
upptäckt af en nordvestlig genomfart" etc., 2 bd,
1835-36).

- 2. Sir James Clark R., den föregåendes
brorson, engelsk polarfarare, f. 1800, d. 1862, deltog
1818 i sin farbroders polarexpedition, 1819-25 och
1827 i kapten Parrys resor samt 1829-33 åter i sin
farbroders expedition, hvarunder han l juni 1831 fann
den magnetiska polen, och förde 1839-43 befälet öfver
sydpolsexpeditionen med "Erebus" och "Terror", hvilken
han skildrade i Voyage of discovery and research in
the southern and antarctic seas (2 bd, 1846). (Se
vidare Polarexpeditioner, sp. 1156.) Äfven gjorde
han 1848-49 ett försök att finna den franklinska
expeditionen. 1844 upphöjdes han i adligt stånd.

Ross, Ludwig, tysk filolog, f. 1806 i Holstein,
d. 1859 genom själfmord, var 1833-36 konservator
för fornsaker i Grekland och 1837-43 professor i
arkeologi vid Atens universitet samt tillträdde 1845
en likartad professur i Halle. Bland hans arbeten må
nämnas Inscriptiones græcæ
ineditæ (3 hftn, 1834, 1842, 1845), Die Akropolis von
Athen nach den neuesten ausgrabungen (med Schaubert
och Hansen, 1839), en på nygrekiska författad
handbok i konstens arkeologi (1841), Reisen auf den
griechischen inseln des Ägäischen meers (4 bd 1840-52)
och Archäologische aufsätze (2 bd, 1855-61). Se
C. Robert, "L. R." (1906).


Ross. 1. Hans Mathias Elisæus R., norsk
språkforskare, f. 14 april 1833 i Holum, Namdalen,
d. 16 juli 1914 i Kristiania, blef teol. kandidat
1855, men studerade sedan språkvetenskap, delvis
i Tyskland och England 1856-60. Alltifrån 1866
slog han sig på studiet af norska dialekter och
var 1868 med om att stifta Norske samlaget, hvars
första skrifter Lauvduskar (I-II, 1868) och Ein
soge-bundel 1869) voro frukter af hans arbete. 1877
fick han fast statsunderstöd för att kunna egna sig
åt norsk dialektforskning landet rundt; en några
år senare (af Joh. Sverdrup) föreslagen professur
vägrade han mottaga. Som resultat af ett väldigt
samlararbete framstod hans hufvudverk Norsk ordbog
(1889-95, med en rad supplement 1902-11), i formen
ett tillägg till I. Aasens ordbok (1873), men mycket
större än denna; ty R. har ej blott kompletterat sin
föregångares artiklar, utan äfven fogat 35,000-40,000
ord till Aasens omkr. 50,000, som Aasen funnit och
förklarat. Obunden af Aasens hufvudsyfte, att skapa
en för landsmålet brukbar norm, påvisade R. med mycket
större fonetisk varsamhet och noggrannhet dialekternas
mångfald i former och ljudförhållanden såväl som
i betydelseskiftningar. Ett annat betydelsefullt
verk af R. är hans samling af 17 monografier Norske
bygdemaal (i Kristiania videnskapsselskaps Skrifter,
1905-09). R. behärskade riksmålet med samma mästerskap
som landsmålet och dialekterna.

2. Immanuel Christian Grave R., den föregåendes
broder, publicist, arkeolog, f. 14 maj 1842 i
Holum, Namdalen, studerade moderna språk och blef
1866 lärare i Bergen, där han 1871 var med om
att stifta en underafdelning af Föreningen til
norske fortidsmindesmærkers bevaring, i hvars
årsberättelser han en lång följd af år meddelat
resultaten af sina arkeologiska undersökningar i
västra Norge. Han har skrifvit en del läroböcker i
språk och litteratur, berättelser och ungdomsböcker.
1-2. K. V. H.

Ross, Kristian Meyer, norsk målare, f. 1843 i
Flekkefjord, d. 1904 i Rom, studerade i Köpenhamn
och München, målade elegant genre (Sångerskan,
Violinisten), rokokoscener och italienskt
folklif (Morraspelare, Ödledödaren, norska
nationalgalleriet) och porträtt (Jonas Lie med fru,
1892, norska nationalgalleriet). R. var sedan
1879 bosatt i Rom och var under lång tid en af
medelpunkterna i den skandinaviska kolonien där.
G-g N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>