- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
991-992

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotfrukter - Rotfruktsröta - Rotgeln. Se Rödhaken - Roth, Martin David - Roth, Johan Jakob - Roth, Magnus - Roth, Alfred - Roth, Albrecht Wilhelm - Roth, Justus Ludwig Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smaklighet, lättsmälthet och välgörande inverkan på
äfven det öfriga fodrets tillgodogörande. Rotfrukterna
anses därför ha den största betydelse i en ekonomisk
utfodring. Äfven för åkerbruket äro de af stor vikt,
i det att de lämna större fodervärde på ytenheten
än någon annan af våra åkerbruksväxter och därjämte
föranleda grundlig bearbetning, rik gödsling och
ogräsets bekämpande, hvilket allt rotfruktsodlingen
fordrar för att lämna rik afkastning, men också bättre
än andra odlingar kan betala. Rotfruktsodlingen anses
därför som mätare på åkerbrukets och kreatursskötselns
ståndpunkt, men har först på senaste tid vunnit
någon större utsträckning och intar i hela riket
ej fullt 3 proc. af åkerjorden. Högst står den
i Malmöhus län, där rotfrukter intaga omkr. 10
och i vissa sockerbetsodlande distrikt ända till
20 proc. af hela åkervidden; därefter följa öfriga
sockerbetsodlande län, Kristianstads med 8, Gottland,
Halland och Blekinge med omkr. 5 samt Skaraborgs och
Östergötlands län med under 2 proc. af åkern använd
till rotfrukter. Minst utbredd är denna odling i
Bohuslän, Västmanland, Uppland, Värmland och Norrland
med mindre än l proc. af åkern till rotfrukter. Af
dessa odlas mest rofvor, i södra och mellersta Sverige
äfven kålrötter på styf och morötter på lätt jord,
och i södra Sverige äfven socker- och foderbetor. Se
Beta, bot., Brassica, Fodermedel och
Morotsläktet. H. J. Dft.

Rotfruktsröta, bot., växtsjukdom på beta, rofva,
kålrot, morot m. fl. växter. Se Sclerotinia.

Rotgeln [rå’t-], zool. Se Rödhaken.

Roth, Martin David, målare, f. 1756, d. 1805, blef
student i Lund och sedermera elev vid konstakademien
i Stockholm, där Pilo var hans lärare. Han erhöll
1782-84 flera belöningar samt blef 1783 ritmästare
vid Lunds universitet. I Lund verkade han äfven som
porträttmålare, och universitetets samling förvarar
många prof på hans konst. Ett porträtt af H. Schartau
finnes återgifvet i gravyr och litografi.
-rn.*

Roth, Johan Jakob, partigängare, f. 2 febr. 1772 i
Sarkkila by, Ikalis, d. l sept. 1839 på Saarilaks
boställe i Teisko, var vid utbrottet af 1808
års finska krig förare vid Björneborgs regemente
och deltog med detta i flera af de märkligaste
drabbningarna, bl. a. vid Lappo 14 juli 1808. Dagen
efter denna strid sändes R. med endast 40 af honom
utvalda och likasom han själf med dessa nejder
förtrogna björneborgare att genom smärre företag
bereda fienden afbräck. Till skaran slöt sig
fältväbeln Spoof. Från en liten holme i Ruovesi
företog han oaflåtliga ströftåg längs sjöar och
landsvägar, understödd af bönder och hemförlofvade
soldater. Han vågade t. o. m. angripa Tammerfors,
som försvarades af två ryska kompanier, men blef
tillbakadrifven. Den ryske öfverbefälhafvaren
Rajevskij ansåg ställningen så farlig, att han var
betänkt på återtåg till Tavastehus, men Kamenskij,
som vid denna tid efterträdde honom, beslöt att
hålla stånd i Jämsä. R. angreps af så öfverlägsna
krafter, att han måste draga sig tillbaka till
hufvudarmén. 10 aug. återförenade han sig med
sitt regemente. R. åtföljde armén till Sverige,
men återvände efter konventionen i Kalix till
hemlandet. Han erhöll afsked ur svensk
tjänst 1812 med löjtnants titel och fick
1815 guldmedalj för tapperhet i fält.
M. G. S.

illustration placeholder

Roth, Magnus, utgifvare af kartor och geografiska
läroböcker, f. 31 juli 1828 på Riseberga gård,
Närke, d. 7 dec. 1895 i Stockholm, blef student
1847, filos. kandidat 1857 samt filos. doktor 1863
på afhandlingen Om abalienationen och reduktionen
af kronans gods och räntor i Närike. I
(1863), belönt
med Geijerska priset. Efter några års tjänstgöring som
extra lärare vid högre elementarläroverket i Örebro
blef han 1864 adjunkt därstädes och 1869 adjunkt vid
Nya elementarskolan i Stockholm. Af R:s kartverk må
nämnas Atlas för skolan och hemmet (2:a uppl. 1872;
bearb, från tyskan), Väggkarta öfver Sverige, Norge
och Danmark
(1875, tills, med E. Backhoff) samt
Geografisk atlas I och II (många uppl.), hvilka båda
fått en vidsträckt användning såväl i folkskolan som i
de allmänna läroverken, vidare flera stora väggkartor,
såsom Asien, Amerika (hvilka påbörjats af T. von
Mentzer), Afrika, Norden, Europa (6:e uppl. 1914),
Bibelns land och folk samt svenska län och landskap
(Dal, Älfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt
Örebro län). 1878 utgaf R. Illustrerad geografi för
lägre skolor
, som 1881 efterföljdes af en större
Illustrerad geografi för allmänna läroverken (5:e
uppl. 1887; förkortad uppl. 1882; 5:e uppl. 1902).

Roth, Alfred, pianist, f. 29 dec. 1870 i Falun, elev
af Hilda Thegerström vid konservatoriet i Stockholm
samt af Delaborde och R. Pugno i Paris, är sedan
1901 bosatt i London, där han 1906 blef organist vid
svenska legationskyrkan och är anförare för Svenska
kören. Som framstående pianist har R. uppträdt på
konserter i London samt företagit konsertresor i
England, Tyskland, Norge och framför allt tillsammans
med violinisten Sv. Kjellström i Sverige, som de två
konstnärerna årligen sedan 1902 berest så grundligt,
att de gett konserter å hvarje ort allt uppifrån
Kiruna och ned till Falsterbo.

Roth [råt], Albrecht Wilhelm, tysk botanist,
f. 6 jan. 1757 i storhertigdömet Oldenburg, d. 16
okt. 1834 i Bremen, lefde som läkare i Vegesack
nära Bremen och var en af de bäste deskriptive
botanisterna i generationen näst efter Linné. Hans
större arbeten äro Tentamen floræ germanicæ
(3 bd, 1788-1800), Catalecta botanica quibus
plantæ novæ et minus cognitæ describuntur
atque illustrantur
(3 bd, 1797-1806), Novæ
plantarum species præsertim Indiæ orientalis

(1821) och Enumeratio plantarum in Germania (1827).
C. Lmn.

Roth [råt], Justus Ludwig Adolf, tysk geolog, f. 1818
i Hamburg, d. 1892 i Berlin, där han sedan 1848 var
professor, egnade sig hufvudsakligen åt petrografiska
och kemisk-geologiska undersökningar äfvensom åt
studiet af vulkanerna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free