Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudberg, Fredrik - Rudberg, Karl Leonard - Rudder, Isidore de - Rude, François
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rudberg, Fredrik, fysiker, f. 30 aug. 1800 i
Norrköping, d. 14 juni 1839 i Uppsala, student i
Uppsala 1815, där han vid 21 års ålder blef filos.
magister och docent i matematik. Sin första
vetenskapliga afhandling, Mathematisk theori
om de capillära phenomenen, insände han redan
1819 till Vet. akad. (tr. i dess "Handlingar"
s. å.). Gradualdisputationen, De principiis vivum
vivarum, var i motsats till hvad vid denna tid
eljest var brukligt författad af honom själf. Efter
promotionen egnade han sig uteslutande åt studiet
af fysiken samt företog på egen bekostnad 1824 en
studieresa genom Danmark och Tyskland till Paris, där
han uppehöll sig ett och ett halft år. Under vistelsen
där hade han tillfälle att träda i personlig beröring
med flera af den tidens mest framstående fysiker,
Arago, Biot, Fresnel m. fl. Efter hemkomsten kallades
han 1827 till led. af Vet. akad., och 1828 blef han
med förbigående af flera äldre medsökande utnämnd till
professor i fysik vid Uppsala universitet, i hvilken
egenskap han verkade till sin död. Hans alltför tidiga
bortgång var en mycket stor förlust icke blott för
universitetet, utan framför allt för den vetenskap,
åt hvilken han outtröttligt och med ständigt glödande
intresse egnade sina krafter. Han medhann dock att
utföra ett stort antal vetenskapliga undersökningar,
berörande olika områden inom fysiken, hufvudsakligen
värmeläran och optiken. De flesta af hans arbeten
finnas publicerade i Vet. akad:s "Handlingar",
hvarjämte åtskilliga influtit i Poggendorffs "Annalen
der physik und chemie". "Om också hans namn icke
är fäst vid någon verkligt epokgörande upptäckt,
har han genom sina undersökningar på mer än en punkt
bidragit till fysikens utveckling". Som akademisk
lärare var han synnerligen framstående och förstod
att i ovanligt hög grad väcka och vidmakthålla
intresset för sin vetenskap hos den talrika
åhörarskara, som samlades vid hans föreläsningar.
(T. E. A.)
Rudberg, Karl Leonard, läkare, f. 28 jan. 1852
i Skedevi, Östergötland, blef student 1871,
med. licentiat 1881 och med. doktor 1888, inträdde
redan 1876 i flottans tjänst, deltog i ett flertal
expeditioner, bl. a. med Vanadis 1877-78 vid S:t
Barthélemys högtidliga öfverlämnande till Frankrike,
världsomseglingen med Vanadis 1883-85, samt var
1898 krigsstipendiat i kriget mellan Spanien och
Förenta staterna. R. vardt läkare vid Allmänna
garnisonssjukhuset 1885-87 och var samtidigt
bataljonsläkare vid armén samt utnämndes 1888
till förste bataljonsläkare vid flottans station i
Stockholm. Då marinläkarkåren organiserades 1902
efter de grunder, som R. i offentliga föredrag,
tidningsuppsatser m. m. angifvit, utnämndes R. till
marinöfverläkare och chef för densamma samt till chef
för Marinförvaltningens sanitetsafdelning. R. blef
hedersled. af örlogsmanna-sällsk. 1913.
J- K.
Rudder, Isidore de, belgisk konstnär, f. 1855
i Bruxelles, är målare, kopparstickare, ciselör,
keramiker och skulptör. Bland hans plastiska verk med
genreartade ämnen märkes Boet (Antwerpens museum). Han
har utfört dekorativa skulpturverk af förtjänst,
reliefer i porslin m. m. G-g N.
Rude [ry;d], François, fransk skulptör,
f. 1784 i Dijon, d. 1855 i Paris, var son till en
kaminsmed, arbetade som gosse i dennes yrke, men
besökte äfven konstskolan i födelsestaden. Från denna
tid finns en marmorstaty, Brottare i hvila (1806; i
Dijons museum), kom vid 22 års ålder till Paris 1807,
fick tack vare baron Denon biträda vid utförandet af
den spiralformiga reliefen rundt om Vendomekolonnens
cylinder, studerade äfven vid konstakademien och vann
Rompriset 1812. Till följd af statens penningbrist
under krigsåren kunde han emellertid ej resa till Rom,
vistades under de "hundra dagarna" 1815 i Dijon och
följde s. å. en bonapartistiskt sinnad familj till
Bruxelles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>