- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1119-1120

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudister - Rudkjöbing - Rudman, Andreas (Johansson) - Rudmört. Se Sarf - Rudnick, Wilhelm August Ferdinand - Rudo Hori, tjechiska namnet på Erzgebirge - Rudolf, konungar i Burgund (se d. o. 4-6) - Rudolf, tyska konungar och kejsare. 1. R. af Schwaben - Rudolf. 2. R. I af Habsburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och flera arter ha uppnått en ganska betydlig
storlek, ända till l m. Rudisterna finnas endast
i kritsystemet, och i dettas mediterrana provins
förekomma de på vidt skilda ställen i stort antal,
såväl arter som individer. Deras skal bidraga ofta i
väsentlig mån till bildandet af kalkstenar (hippurit- 
eller rudistkalk). I den midteuropeiska kritprovinsen
äro de fåtaligare samt uppträda ej heller i så stora
former och äro endast sällan kalkstensbildande.
B. L-n. (A. Hng.)

Rudkjöbing [-köb-], stad på västkusten af
Langeland (Danmark) vid Stora Belt. 3,766
inv. (1911). Skeppsbyggen och flera fabriker. En bank
och två sparbanker. 1910 voro i R. hemmahörande
104 fartyg med 2,939 tons dräktighet, hvaraf
3 ångare om 200 ton. Vid R. stiftades 1909
en folkhögskola. R. omtalas första gången
på 1200-talet och fick sina privilegier
1287. Där föddes de bägge berömde bröderna
A. S. och H. K. Örsted, öfver hvilka restes en
minnesvård 1879 i anläggningen Örstedsparken. -
R. besattes af svenskarna 6 febr. 1658 och var då
omgifvet af en halffärdig bastionsbefästning,
som svenskarna genast började fullborda.
E. Ebg. L. W:son M.

Rudman, Andreas (Johansson), präst, f. antagligen
1668 i Gäfle, d. 17 sept. 1708 i Philadelphia,
student i Uppsala 1686, prästvigd där 1695 och 1697
magister. Han hade redan året förut på sommaren
afrest från Sverige till svenska kolonien Nya
Sverige i Nord-Amerika, för att verka som präst
i en af därvarande svenska församlingar. Han fick
500 dal. kmt till reskassa, som torde väl behöfts,
i det resan varade i tio och en half månad. R. var
utsedd till föreståndare för Vicacoa-församlingen
och höll sin inträdespredikan 11 juli 1697. Åt
vården af sitt ämbete egnade han sig med största
nit och gjorde sig för sina goda egenskaper mycket
omtyckt bland de utflyttade svenskarna. Under
hans tjänstetid ombyggdes församlingens kyrka
(Gloria-Dei-kyrkan, nu belägen inom Philadelphias
gränser). Genom öfveransträngning hade han blifvit
sjuklig och svag, hvarför han 1702 afgick i afsikt
att återvända till Sverige. R. betjänade emellertid
först en kort tid en holländsk församling i New
York och flyttade så till Philadelphia, där han
afled. Han erhöll 1704 af Karl XII superintendents
fullmakt "att hafva inseende öfver kyrkoväsendet
vid de svenska församlingarna i Amerika."
O. A. L-r.

Rudmört, zool. Se Sarf.

Rudnick [ro’d-]} Wilhelm August Ferdinand,
tysk tonsättare, f. 1850 i Pommern, utbildad
i Berlin, har varit organist och dirigent för
kyrkokören 1879-91 i Landsberg och därefter i
Liegnitz. Han har komponerat några sceniska
verk och en stor mängd orgelsaker (sonater,
fantasier, förspel o. s. v.), andliga sånger,
körer och större körverk, bl. a. Dornröschen samt
oratorierna Judas Ischariot och Der verlorene sohn.
E. F-t.

Rudo Hori, tjechiska namnet på Erzgebirge.

Rudolf, konungar i Burgund (se d. o. 4-6).

Rudolf, tyska konungar och kejsare. 1. R. af Schwaben,
hertig af Schwaben, grefve af Rheinfelden, son till
grefve Kuno af Rheinfelden, fick 1057 hertigdömet
Schwaben af konung Henrik IV:s förmyndare,
änkekejsarinnan Agnes; hon
anförtrodde honom också förvaltningen af Burgund
och förmälde honom med sin dotter Matilda
(d. 1060). På Henrik IV:s sida deltog R. i kriget mot
sachsarna. Men efter konungens bannlysning (1076)
slöt han sig till de missnöjde furstarna, var med på
mötet i Tribur i okt. s. å. och blef 15 mars 1077 af
ett furstemöte i Forchheim vald till konung; 26 mars
s. å. kröntes han i Mainz. Sin upphöjelse fick han
dock betala bl. a. med erkännande af valrätten till
kronan.
illustration placeholder

Rudolf af Schwaben. Efter
liggande staty på hans graf
i Merseburgs domkyrka.

I den strid, som nu började mellan Henrik och
R., hade denne sina förnämsta stöd i hertigdömet
Sachsen, Hertigarna well af Bajern OCh Berthold af
Kärnten samt Otto af
Nordheim, medan i allmänhet städerna, lågadeln och
det lägre prästerskapet följde Henrik. Trots flera
vunna fältslag lyckades R. icke vinna någon allmän
anslutning; förgäfves tog också Gregorius VII öppet
parti för honom (1080). I ett slag vid den lilla
floden Grune, ej långt från Lützen, 15 okt. 1080,
blef han dödligt sårad. I Merseburgs domkyrka,
där R. begrofs, visas ännu den förtorkade hand,
hvars afhuggning enligt sägnen gaf honom döden. -
Han var i sitt 2:a gifte förmäld med Adelheid, dotter
till en markgrefve af Turin och syster till Henrik
IV:s gemål Berta. Litt.: Grund, "Die wahl Rudolfs
von Rheinfelden zum gegenkönig" (1870). Jfr också
den under Henrik VII angifna litteraturen, sp. 455.

illustration placeholder

Rudolfs af Habsburg bild på hans grafrnonument
i domkyrkan i Speier.

2. R. I af Habsburg, f. l maj 1218 i
Limburg, d. 15 juli 1291 i Speier, ärfde vid
sin faders, landtgrefven Albrekt den vises, död
(1239) dennes besittningar i Schweiz och Elsass
(se Habsburg). Gudson till kejsar Fredrik II, hörde
R. till hohenstaufernas trognaste anhängare. Under
"interregnum" (1254-73) förvärfvade han land och
rykte genom lyckliga fejder; också genom arf ökade
han väsentligt sina besittningar. Hans förträffligt
förvaltade länder gåfvo honom inkomster, som kunde
mäta sig med de store riksfurstarnas. Han var sålunda
ingen "fattig grefve", utan en af Syd-Tysklands
mäktigaste furstar, då kurfurstarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free