Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1233-1234 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruprecht. 3. Rupprecht Maria Luitpold Ferdinand - Ruprecht, Franz Joseph - Ruptur - Rural - Rural district - Ruremonde. Se Roermond - Rurik - Rurki, stad i Indien. Se Roorkee - Rurutu - Rus, benämning på Ryssland - Rus, plur. russer, benämning på studenter - Rus, Broder - Rusa - Rusadir. Se Melilla - Rusalkor - Rusbroek. Se Ruysbroek - Ruschdi pascha. Se Muhammed Ruschdi pascha - Ruscino - Ruscuk. Se Russe - Ruscus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

linjen med stora förluster, och en kraftig förföljelse
igångsattes mot fienden, hvarunder 6:e armén
27 aug. gick öfver Mosel mellan Toul och Épinal.
Längre fram på hösten öfverfördes R:s armé till
tyska arméns högra flygel, där R. i trakten af Arras hejdade den
franska motoffensiven och dref general Maud’huy tillbaka, till dess det
stillastående skyttegrafskriget vidtog. Här ha franska genombrottsförsök
afslagits under blodiga strider, 26-30 nov. vid La Bassée, 6-21 dec. vid
Vermelles, La Bassée och Lorettohöjden, 17-21 mars 1915 vid Lorettohöjden
och engelska angrepp 12-21 mars vid
Neuve Chapelle, fransk-engelska 10-31 maj vid
Neuville, Carency, Neuve Chapelle och La
Bassée, 1-6 samt 11-20 juni i samma trakter.
– R., som företagit långvariga och
vidsträckta resor, har i ett stort arbete,
Reiseerinnerungen aus Ostasien (1904), gett skildringar
därifrån. – R. förmälde sig 1900 med Maria
Gabriella af Bajern (f. 1878, d. 1912) och har
en son, Albrecht, f. 3 maj 1905.
1. N. H-tz.



Ruprecht, Franz Joseph, tyskfödd botanist,
f. 1 nov. 1814 i Freiburg im Breisgau, d. 4
aug. 1870 i Petersburg, blef biträdande föreståndare
för kejserliga botaniska trädgården i Petersburg
1851 och föreståndare för vetenskapsakademiens
botaniska museum där 1855. R. är bekant
som en af ryska florans mest framstående kännare
och utgaf bl. a. Tentamen Agroslographiæ
universalis (1838), Bambuseæ (1839), Flores
Samojedorum cisuralensium (1845), Algæ Ochotenses
(1850), Flora boreali-uralensis (1856), Flora
ingrica (1860) och Flora Caucasi (1, 1869).
C. Lmn.

Ruptur (lat. ruptura), med., bristning af något
organ, hjärta, tarm, blodkärl o. s. v.

Rural (af lat. ruralis), som hör till landet;
landtlig, bondsk.

Rural district [ro´erol distrikt], eng., landtdistrikt.
Se District.

Ruremonde [ryrm^d]. Se Roermond.

Rurik (ry. Rjurik), det normanniska väldets
grundläggare (omkr. 862) i Ryssland. Se Ryssland
(Historia).

Rurki, stad i Indien. Se Roorkee.

Rurutu (Reteroa), en af de franska Tubuai-öarna
i Stilla oceanen. 50 kvkm. Ön är bergig
(440 m. hög) och omgifven af ett korallref, men
har vackra, väl vattnade dalar och 400 polynesiska
inv., som äro protestanter. Cook upptäckte R. 1769.
J. F. N.

Rus, den ursprungliga beteckningen för Ryssland,
Rossija, enligt den s. k. normanniska
teorien härledt af stammen rod (roddsmän, Roslagen,
finska Ruotsi). Jfr E. Kunik, "Die berufung der
schwedischen Rodsen durch die finnen und slaven"
(1844), V. Thomsen, "The relations between
ancient Russia and Scandinavia and the origin of the
Russian state" (1877; sv. öfv. "Ryska rikets
grundläggning genom skandinaverna", 1882), och
F. Braun, "Gipoteza prof. Budilovitja v gotskom
proischoždenija nazvanija Rus" (1892), en kritik
af professor Budilovitjs 1875 framställda hypotes
om ordets gotiska ursprung. Jfr äfven
Lill-Ryssland. – Ordet Rus har lånats som titel
åt flera ryska tidningar, hvaribland ett stort
dagblad med national-liberal färg.
A-d J.

Rus [russ], plur. russer, i Danmark skämtsam
benämning på "nybakade" studenter. Ordet
anses vara den sista stafvelsen i lat. depositurus,
"som skall aflägga", näml. hornen (se därom
Deposition 2).

Rus, Broder, sagofigur från medeltidens sista
skede. Djäfvulen kommer i människogestalt till
ett kloster, upptas som kökspojke och förleder både
abboten och munkarna till otukt och vällefnad,
men blir slutligen upptäckt och fördrifven genom
mässning. Skådeplatsen är förlagd till Esrom
kloster (se d. o.), kanske emedan en munk där
1371 utstöttes ur orden och bannlystes af
ärkebiskopen för sitt dåliga och förargliga lefverne.
Sagan föreligger i en högtysk dikt och en senare
plattysk bearbetning samt sedan 1555 i en mycket
själfständig bearbetning på danska (sedermera öfv.
till sv.; da. bearb, ånyo utg. 1860 af K. J.
Brandt). E. Christiansen har behandlat sagan i
komedien "Broder Rus" (1885). – Se K. Bruun,
"Broder Russes historie" (1868).
E. Ebg.

Rusa, jaktv. Hönshunden säges rusa, då den vid
uppslag förföljer det vilda. För att motarbeta
detta svåra fel bör man helst låta hunden göra
"kusch" vid uppslaget och skott, hvarigenom
frestelsen att rusa blir mindre, än om hunden förblir
stående.
G. G.

Rusadir. Se Melilla.

Rusalkor (ry. rusalki), slav. myt., skogs- och
vattennymfer af öfverjordisk skönhet, hvilka bada
i källor och sitta muntra på soliga ängar,
kammande och smyckande sitt långa, gröna hår. Den,
som har råkat se dem, finner ej längre någon
jordisk kvinna skön. Det säges, att mången rusalka
lockat oförsiktiga män in i skogen och där kittlat
dem till döds. Veckan före pingst kallas i Ryssland
rusalkaveckan (rusaljnaja nedjelja); hela
torsdagsnatten dansas det, och om morgonen gå
flickorna blomsterkransade ut och två sig med
flodvatten eller dagg för att bli vackra. Myten om
rusalkorna är af jämförelsevis sent ursprung och
tros härröra från pingstfesten för de döde, som
uti Italien kallades rosalia och därifrån fick
insteg på Balkanhalfön samt i Ryssland. Ett minne
af deras klassiska ursprung ligger i folktron, att
odöpta gossebarn bli rusalkor. Jfr Mytologi,
sp. 181.

Rusbroek. Se Ruysbroek.

Ruschdi pascha. Se Muhammed Ruschdi pascha.

Ruscino, geogr., den antika föregångaren till
Perpignan (se d. o.).

Ruš?uk [rurstjuk], rum. Se Russe.

Ruscus L., bot., ett släkte af halfbuskar med
3 arter i Medelhafsområdet, hörande till fam.
Liliaceæ, underfam. Asparagoideæ. R. aculeatus,
stickmyrten, som äfven finnes vildväxande i
västra Frankrike och England, har ovala, mycket
styfva, tornspetsade kladodier samt vackra röda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>