- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1241-1242

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusiñol, Santiago - Ruskeala - Ruskin, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pekande mot symbolism. R:s tidigaste dels på kastiljanska,
dels på katalanska skrifna teaterstycken
äro Anant pel món och Un entereo, hvarefter i
snabb följd kommit L’hermita de la costa, El santo
de la montanaya, El cavall de’n Peret, Amors
artificials, Llibertat, L’heroe, El pati blau, El
místico, El indiano, El Titelia prodig, La nit de
amor, Vida y dulzura
och La verge del mar (1913).
Af lyriska dramer äro att nämna L’alegría que
pasa, El jardí abandonat, Cigales á formigues
och
prosapoemet Els camenants de la terra, alla med
musik af Enric Morera och Joan Gay. Romaner
och prosadikter äro L’auca del senyor Esteve,
Oraciones, El poble gris, Aleluyas del señor Estebán

samt novellsamlingen Aucells de fang, en blandning
af djup tragik och ystert skämt med ett helt
galleri af på kornet träffade figurer. Af arbeten
på konstens område må nämnas Desde el molino
och Impresiones de arte med illustrationer af R.
och Zuloaga och af reseskildringar Fulls de la
vida
. Som målare är R. representant för
modernismen i Spanien, ehuru han i ingen mån är
revolutionär. Hans teknik förefaller enkel, nästan
primitiv, för luftens och ljusets skiftningar eger
han den finaste känsla, och hans många "Jardines
de España" äro som ett enda mjukt färgackord.
Hans figurer äro af storstilad karaktär, och alla
hans taflor göra intryck af att vara målade af en,
som vet mycket, känner mycket och har mycket
att säga. I början af 1915 gjorde R. en retrospektiv
utställning af sitt 25-åriga konstnärskap, som
vunnit stort och välförtjänt erkännande.
Ad. H-n.

Ruskeala [ro’-], socken n. om Ladoga, lyder
under Sordavala domsaga, Salmis härad i Viborgs
län, Finland, och är ett imperiellt pastorat af 2:a
kl., Nyslotts stift, Sordavala kontrakt. 406 kvkm.
5,851 inv., finsktalande (1911). Inom socknen
finnes ett marmorbrott, som vanligast ger brokig
(gråblå, med hvita, blåaktiga eller mörkgrå ådror),
men äfven rent grön, hvit eller svart marmor och
hvarifrån stora kvantiteter tagits för prydande af
kyrkor och allmänna byggnader. Kyrkbyn var
1789 af ryssarna befäst med två redutter och
besatt med en stark afdelning infanteri och artilleri,
då den 17 maj anfölls af 400 svenskar under major
Gripenberg, som dock efter ett par timmars
tapper strid och utan att förföljas drog sig
tillbaka.
A. G. F. L. W:son M.

illustration placeholder

Ruskin [ra’skin], John, engelsk författare, f.
8 febr. 1819 i London, d. 20 jan. 1900 på sin villa Brantwood i
Lancaster, tillhörde en skotsk släkt och var son till en rik vinhandlare
med omfattande litterära intressen; modern var ifrig kalvinist. Mellan
dessa båda uppväxte det ensamma barnet, med stränghet öfvervakadt både
dag och natt, utan att få deltaga i barndomens lekar, men tidigt öfvad
i musik, teckning, läsning och naturiakttagelser.
Någon ordnad skolundervisning åtnjöt gossen
däremot icke. Redan vid 7 års ålder skref han massor
af vers och prosa, och han fick följa föräldrarna på
deras täta resor genom England och på kontinenten.
1833 såg han för första gången Alperna, hvilkas
skönhet gjorde ett outplånligt intryck på honom.
1837 inträdde han i Christ-Church-kollegiet i
Oxford, men en obesvarad kärlek till en ung fransyska,
mademoiselle Domecq, gjorde honom sjuk och dref
honom ut på tvååriga vandringar i Europa,
hvarför han först 1842 blef färdig med sin grad och
lämnade universitetet, utan att därstädes särskildt
ha utmärkt sig. Redan vid 15 års ålder hade
han i tidskrifter offentliggjort flera artiklar af
naturvetenskapligt innehåll och fördjupat sig i
konsthistoriska, litterära och religiösa studier.
Med stor beundran hade han länge omfattat
målaren Turner och beslöt nu att öppna sina
landsmäns ögon för storheten i dennes konst. Så
uppstod det epokgörande arbetet Modern painters
(5 bd, 1843-60), hvars första del handlar om
Turner och det moderna landskapet; redan i den
andra studerade han Nord-Italiens mästare, åt
hvilka han tidigare icke egnat någon uppmärksamhet.
I en glänsande, själfull, men paradoxal
stil, starkt påverkad af Carlyle, riktade han här
ett dråpslag mot den härskande konventionella
riktningen i engelsk målarkonst och lade grunden
till en ny uppfattning. Fullt konsekvent, kom han
också att uppträda som försvarare af den s. k.
prerafaelitiska riktningen (Præraphaelitism, 1851),
hvilken genom hans ingripande bröt igenom.
Under tiden hade han med sitt 1849 utkomna arbete
The seven lamps of architecture kastat sig på
studiet af arkitekturen. Han hade då nyligen gift
sig med Euphemia Chalmers Gray under den
obevekliga moderns påtryckningar. Äktenskapet blef
i hög grad olyckligt och upplöstes 1854,
hvarefter R. återvände till föräldrarna. Under dessa
sorgliga år skref han sitt kanske yppersta och
säkert lärdaste arbete, The stones of Venice (3 bd,
1851-53), i hvilket han förhärligar gotiken på
renässansens bekostnad. Han utvecklar här en
tanke från "Seven lamps", att ett folks byggnader
och öfriga konstnärliga minnesmärken ge
uttryck åt dess religion, moral, dess nationella
sträfvanden och samhällsseder. "En predikan i
stenar" kallades arbetet af Carlyle. Trots motstånd
från modern, som alltjämt behandlade honom som
ett litet barn, började han 1853 uppträda som
föreläsare af starkt polemisk art. En del af dessa
föreläsningar utkom 1854. På sina vänners
uppmaning utgaf han åren 1855-75 en serie Notes,
som gåfvo en öfversikt af årets konstutställningar
och voro mycket uppburna liksom hans små
läroböcker The harbours of England (1856), The
elements of drawing
(s. å.) och The elements
of perspective
(1859) m. fl. – R. hade omkr.
1855 förvärfvat ett oerhördt rykte som
konstkritiker. Han började nu begagna detta
inflytande för att fästa uppmärksamheten på vissa
sociala och industriella missförhållanden. Länge
hade han haft ögonen öppna för storstadskulturens
vådor och den moderna industriens på
maskinerna och masstillverkningen beroende system,
som gjorde slut på det forna konsthandtverket och
förvandlade arbetarna själfva till maskiner. Han
var också en ifrig fiende till de härskande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free