- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1267-1268

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutener - Rutenium - Ruteniumrödt - Ruteniumtetroxid, kem. Se Rutenium - Rutensparre, Karl - Ruter. Se Kort, sp. 1108 - Rutfjälien - Rutformig. 1. Bot. - Rutformig. 2. Her. - Rutgersius, Jan - Ruth, Måns Assarsson. Se Mannerfelt - Ruth, William Reinhold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västeuropeisk litteratur benämning på den ukrajnska
(lillryska) befolkningen i östra Galizien (ö. om
San), norra Bukovina och nordöstra Ungern. Själft
har folket kallat sig ryssar, ruskie. Se Ukrajner.
Lll.

Rutenium, kem., den senast (af Claus 1845) upptäckta
bland de 6 platinametallerna (se d. o.). Namnet
syftar på dess förekomst i ryska mineral (jfr
Ruthenia). Metallen är stålgrå, hård och spröd samt
något mera svårsmält än platina; dess egentliga vikt
är 12,26; atomvikten, som tecknas Ru, är 101,7. I
pulverform förvandlas rutenium vid upphettning i
luft till en blandning af oxider, men angripes i rent
tillstånd knappast af kungsvatten och ännu mindre af
andra syror. I kemiskt hänseende liknar den mycket
osmium (se d. o.) och uppträder liksom denna metall
i en mängd olika oxidationsgrader. Egendomligast
bland dessa är den flyktiga, om motsvarande
osmiumförening starkt erinrande ruteniumtetroxiden,
RuO4, som lättast erhålles, om metallen smältes
med natriumsuperoxid (i nickeldegel), hvarefter
den i vatten lösta smältan behandlas med klorgas,
då tetroxiden öfverdestillerar. Den bildar guldgula
kristaller, af ozonartad lukt, löses i vatten med
gul färg, smälter redan vid 26° och kokar nära 100°,
därvid öfvergående i en gul, lätt exploderande
gas. Rutenium bildar äfven salter, analoga med
manganater och permanganater. Så t. ex. bildas
kaliumrutenat, K2RuO4, om metallen smältes med
kali och salpeter. Det bildar svarta, grönglänsande
kristaller, som med vatten ge en mörkt orangefärgad
lösning. K. A. V-g.

Ruteniumrödt, bot., ett i den botaniska mikrokemien
användt reagens på pektinföreningar, som däraf
rödfärgas, bestående af en ammoniakalisk lösning
af ruteniumseskviklorid. G. L-m.

Ruteniumtetroxid, kem. Se Rutenium.

Rutensparre, Karl, sjökrigare, f. 31 mars 1724,
d. 1788, var son till den käcke karolinen Gustaf
R., hvilken föddes 1685, adlades 1715 (han hette
förut Skarp) och afled 1749 som öfverste för
ett värfvadt regemente. Karl R. inträdde 1743 i
tjänst vid amiralitetet och utnämndes 1755 till
kaptenlöjtnant. Under Pommerska kriget utförde han, i
sammanhang med Fersens bekanta anfall på öarna Usedom
och Wollin, en af de få lyckade offensivrörelser,
som detta långvariga krig från svensk sida har att
uppvisa. Med 13 smärre fartyg angrep han nämligen 10
sept. 1759 på Stettiner haff en preussisk flottilj
på 12 fartyg (som hade ett större kanonantal än
den svenska eskadern) och lyckades efter 4 timmars
drabbning eröfra hela den fientliga flottiljen,
så när som på 3 barkasser; han tog därvid till
fånga 24 officerare samt 500 underofficerare och
gemene. Svenskarnas förlust var 13 döda och 11
sårade. R. befordrades 1760 till amiralitetskapten och
1768 till kapten på stat samt tog 1770 afsked. - R:s
brorson Johan Lorens R. (f. 15 jan. 1752, kommendant
på Karlsten 1792-99, öfverste vid örlogsflottan
1819, d. 26 juli 1828 på Dal i Halland) författade
åtskilliga skrifter i ekonomiska ämnen.

Ruter. Se Kort, sp. 1108.

Rutfjällen, fjällparti i Härjedalen v. om Ljusnan på
gränsen till Norge, nå i Ruten 1,210 m. höjd.
Innan den nuv. landsvägen ö. om sjön Malmagen på
1850-talet anlades, framgick öfver fjället en gammal
klöfjeväg från Funäsdalen v. om nämnda sjö förbi
riksröset n:r 149 (Rute rös), 980 m. ö. h., till
Röros i Norge. Ännu erinra ett par vägmärken eller
milstolpar om denna väg. Wbg.

Rutformig. 1. Bot., säges om en bladskifva, som
begränsas af 4 nästan räta linjer, hvilka vid skifvans
spets och bas bilda spetsiga, på sidorna trubbiga
vinklar. - 2. Her., kallas sådan sköld, som har form
af en lodrätt på en vinkel ställd kvadrat. Jfr Klipping.
1. G. L-m.

illustration placeholder

Rutgersius, Jan, holländsk filolog och diplomat,
f. 28 aug. 1589, d. 26 okt. 1625 i Haag, studerade
under Vossius, Scaliger och Heinsius, öppnade
advokatpraktik i Haag 1613 samt inträdde 1614 i
Gustaf II Adolfs tjänst; 1615 erhöll han titel
af hofråd och 1619 adelskap. R. åtnjöt konungens
och Oxenstiernas förtroende samt användes i flera
viktiga diplomatiska uppdrag, såsom beskickningar
till Böhmen 1620, då hans papper föllo i den segrande
kejsarens händer, och till Polen. Belysande för
Gustaf II Adolfs politik är, att denne affärdade
R. till Nord-Tyskland och Nederländerna 1621 med
uppdrag att motverka hvarje närmare förbindelse
mellan de sistnämnda och Danmark samt söka vinna
de nordtyska ständerna, särskildt hansestäderna,
för Sverige. R. kunde dock ej förebygga, att det
generalstaternas närmande till Danmark, som blifvit
en följd af Oldenbarnevelts fall och Kristian IV:s
ökade aktivitet i Nord-Tyskland, i motsvarande grad
åtföljdes af kallsinnighet mot Sverige. Lika litet
lyckades han, sedan han 1623 utnämnts till ständig
resident i Haag, vinna de nederländske statsmännens
intresse för Gustaf Adolfs yrkanden på ett understöd i
Sveriges polska krig, som skulle höja detta öfver dess
lokala karaktär och förvandla det till en diversion
af europeisk betydelse mot katolicismens nu mot
Tyskland och Nederländerna vända makt. Afskräckt af
den ringa framgång, som Gustaf Horn rönt, då han å
sin konungs vägnar framförde dylika förslag, synes
R. ej ens närmare ha inlåtit sig på planen. I den
genom Bellin 1624-25 bedrifna svensk-brandenburgska
planen på ett svenskt ingripande direkt i Tyskland
torde han aldrig ha hunnit bli fullt invigd. -
R. har förvärfvat ett namn ej blott som diplomat,
utan äfven som filolog. Han utgaf Horatius (1613)
och skref bl. a. Variarum lectionum libri sex (1616)
samt latinska Poemata (utg. 1653 af hans systerson
N. Heinsius) och en själfbiografi, Vita J. Rutgersii
ab ipso conscripta
(tr. 1646). Litt.: Schybergson,
"Sveriges och Hollands diplomatiska förbindelser
1621-1630" (1881). B.B-s.

Ruth, Måns Assarsson. Se Mannerfelt.

Ruth, William Reinhold, finländsk industriman och
donator, f. l juli 1839 i Kivijärvi,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free