Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saarinen [sar-], Gottlieb Eliel - Saariselkä - Saarkanalen [sar-]. Se Saar - Saarlouis - Saar-union - Saati - Saavedra, spanska författare. 1 Miguel de Cervantes S. Se Cervantes -- 2. Angel Pérez de S. Se Rivas 1 -- 3. Enrique Ramirez de S. Se Rivas 2 - Saavedra Fajardo [sav- facha'rdå), Diego de - Saavedra y Moragas [sav- i mår-], Eduardo - Saaz - Sab. - Saba - Saba, latinisering af Säby, kloster. Se Julita 2 - Saba - Saba, palestinensisk eremit. Se Sabas - Saba, serbisk ärkebiskop. Se Sava - Sabon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbjuden i täflan för fredspalatset i Haag. Hans
projekt tillvann sig allmänt erkännande, fastän
det icke af juryn erhöll något pris. Efter firmans
upplösning har S. sedan 1907 arbetat ensam och vann
1908 första priset i täflan för ett nytt landtdagshus
i Helsingfors, 1909 första priset för ett stadshus
i Joensuu (färdigt 1913), andra priset för bolaget
Suomis hus, 1910 första priset för Tallbergska
passagen, andra priset för Tammerfors’ teaterhus,
första priset för Hubers affärspalats och första
priset för plananordning till en industriutställning
i Helsingfors. 1911 vann han första priset för
Estobankens hus i Reval (färdigt 1912) och första
priset för Lahtis rådhus (färdigt 1912) samt
1912 första priset i en internationell täflan för
ett konsert- och samlingshus i Riga. S. öfvergaf
snart den något romantiska, nationella stilen från
åren omkr. sekelskiftet. Hans senare projekt och
byggnader visa närmast frändskap med den moderna
tyska arkitekturen, strängt betonande det rationellt
logiska i byggnadskroppens daning och resning. Hans
öfverlägsna styrka ligger i det monumentala, som han
vinner genom stora, rena linjer, ett osvikligt sinne
för massornas fördelning i riktiga proportioner
och sparsamhet i den yttre dekorationen, som han
anlägger med högt utvecklad smak. 1913 tillerkändes
S. tillsammans med bildhuggaren E. Wikström första
priset i täflan för ett monument i Helsingfors
öfver J. V. Snellman. Äfven som stadsplanearkitekt
har han vunnit anseende långt utom Finlands gränser
och har på detta område utfört flera högt belönade
arbeten. 1911 deltog han som tillkallad expert vid en
stadsplanereglering i Budapest, 1912 vann han andra
priset i den internationella täflan om stadsplan
för den nya hufvudstaden Canberra i Australiska
statsförbundet, s. å. kallades han att uppgöra
program för en stadsplanetäflan i Reval, och 1913
vann han första priset i senast nämnda täflan. 1914
beslöto stadsfullmäktige i Helsingfors att utföra ett
förslag af S. till åstadkommande af en ny trafikled i
stadens centrala del, och för ett bolags räkning har
S. utarbetat en storstilad stadsplan för Munksnäs’
område nära Helsingfors. 1903 erbjöds S. en professur
vid Kunstgewerbeschule i Düsseldorf, 1905 valdes
han till akademiker i kejserliga konstakademien
i Petersburg, 1908 deltog han som inbjuden i den
internationella byggnadskongressen i Wien, 1909 deltog
han, personligen inbjuden, i Grosse kunstausstellung
i Berlin, och 1913 fick han guldmedalj för
byggnadsprojekt på Internationale baufachausstellung
i Leipzig.
T. Stz.
Saariselkä [sa’r-], lapp. Suoloselgi, den
del af Maanselkä (se d. o.), som sträcker
sig genom finska lappmarken s. om Enare
sjö från Suomujoki mot finsk-ryska gränsen.
A. G. F.
Saarkanalen [sar-]. Se Saar.
Saarlouis [sarloi], kretsstad och fordom fästning i
preussiska Rhenprovinsen, reg.-omr. Trier, på en slätt
vid Saar. 15,364 inv. (1910). Gymnasium. Marskalk
Neys födelseort. Fästningen anlades af Vauban
1681, belägrades förgäfves 1705 och nedlades 1889.
(J. F. N.)
Saar-union [sar-], stad i tyska
reg.-omr. Unterelsass, vid Saar. 3,134
inv. (1910). Industri.
Saati [saati], befäst plats i italienska kolonien
Eritrea, 27 km. v. om Masaua, med hvilket det
är förenadt genom järnväg förbi Monkullo. Där blef
en närmare 600 man stark italiensk truppstyrka 26
jan. 1887 öfverfallen af ras Alula och till större
delen nedhuggen.
Saavedra [sav-], spanska författare. 1. Miguel de
Cervantes S. Se Cervantes. –
2. Angel Pérez de S. Se Rivas 1. –
3. Enrique Ramirez de S. Se Rivas 2.
Saavedra Fajardo [sav- facha’rdå], Diego de,
spansk statsman och författare, f. 1584 i Algezares
(Murcia), d. 1648 i Madrid, sekreterare hos kardinal
Borgia, då denne var vicekonung i Neapel, beklädde
många höga diplomatiska poster i Rom, München, vid
riksdagen i Regensburg och fredskongressen i Münster
1643-46, hvarvid han gaf prof på stor duglighet och
klokhet. S. var en mycket beläst och kunnig man
samt fin stilist. Hans mest betydande arbeten äro
Idea de un principe político cristiano (1640; många
uppl.; öfv. till lat. och fr.), Locuras de Europa,
diálogos entre Mercurio y Luciano, en furstespegel
(öfv. till flera språk), Política y razón de estado
del rey católico Don Fernando och under pseudonymen
Claudio Antonio de Cabrera La República
literaria (1665), en burlesk kritik öfver tidens
spanska litteratur. Forskare ha emellertid dragit i
tvifvel, om detta arbete är af S. Obras completas
de S. utgåfvos 1789-90 i 11 bd. Se Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles", bd 25, 32
o. 42, och "Ensayo de una biblioteca española de
libros raros", bd 4. S:s namn är intaget i Spanska
akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.
Saavedra y Moragas [sav- i mår-], Eduardo,
spansk arabist, f. 1829, är en af Spaniens förnämsta
auktoriteter på den spansk-arabiska kulturens
område. En synnerligen framstående rang inta hans
Estudio sobre la invasión de los arabes en España
(1892) och andra arbeten öfver "la literatura
aljamiada". S. blef 1878 led. af Spanska akad.
Ad. H-n.
Saaz [sats], tjech. Zjatec, stad i Böhmen,
vid Eger. 16,188 inv. (1900), mest tyskar. Högre
gymnasium, kvarnar, järn-, läder- och annan industri,
sockerbruk, stora ölbryggerier. S. har i 500 år
varit berömdt för den i trakten odlade humlen och
utgör ännu medelpunkten för bömiska humlehandeln.
(J. F. N.)
Sab., vid växtnamn förkortning för engelske botanisten
Jos. Sabine (f. 1770, d. 1837).
Saba (Sabe), fordom rike i sydvästra Arabien,
med en hufvudstad af samma namn, belägen på ett
högt berg vid vägen mellan Aden och Ma’rib (se
Sabéer). Enligt sagan var det residens för den från konung
Salomos historia (se l Kor. 10) bekanta drottningen af
S. Se Rösch, "Die königin von S. als königin Bilqîs"
(1888).
(J. F. N.)
Saba, latinisering af Säby, kloster. Se Julita 2.
Saba. 1. Nederländsk ö bland Små Antillerna i
Västindien, v. n. v. från S:t Eustache. Areal 12,83
kvkm. 1,893 inv. (1912). Bomullsodling, ön är af
vulkaniskt ursprung, bergig och vattenfattig. –
2. (Sabah). Se Brittiska Nord-Borneo, sp. 186.
1 o. 2. (J. F. N.)
Saba, palestinensisk eremit. Se Sabas.
Saba, serbisk ärkebiskop. Se Sava.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
