- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
371-372

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Denis - Saint-Denis - Saint-Didier-la-Séauve - Saint-Dié - Saint-Dizier - Saint-Dominique [sädåmini'k], fransk koloni. Se Haïti, sp. 1057 - Sainte-Adresse [sätadre'ss], fort. Se Havre, Le, sp. 131 - Saint-Anne d'Auray [sätannedårä]. Se Auray - Sainte-Anne-de-Beaupré. Se Saint-Anne - Sainte-Aulaire [sätålär], Louis Clair de Beaupoil de S - Sainte-Barbe [sätba'rb], fr. Se Barbar, sp. 896--897 - Sainte-Beuve [sätbö'v], Charles Augustin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

371

Saint-Denis-Sainte-Beuve

372

med Paris. Dess förnämsta märkvärdighet är
klosterkyrkan, de franske konungarnas grafkyrka
(se fig.). Abboten Suger, Ludvig VILs bekante
minister, lät på den af Dagobert I (630)
grundlagda benediktinkyrkans plats uppföra
ett präktigt tempel (fullb. 1144, restaureradt
1869 genom Viollet-le-Duc). Ehuru genomgripande
ombyggnader försig-gingo under Ludvig den helige
och Filip III 1250- 81, stå ännu dess portal och
två torn oförändrade. Med sitt fullt genomförda
spetsbågssystem, sin koromgång och kapellkrans är
kyrkan ett af de allra äldsta gotiska minnesmärkena. I
kryptan be-grofvos Frankrikes furstar ända från
merovinger-nas (638) tid, men på konventets befallning
plundrades dessa grafvar i okt. 1793. Liken kastades
i kalkgropar, bly kistorna nedsmältes, och alla
dyrbarheter bortfördes. Först sedan Napoleon I 1806
återinsatt det fördrifna domkapitlet och 1816 en
grundlig restaurering af kyrkan börjats, uppsökte
man de förmultnande benen, bisatte dem tillika med
Ludvig XVI:s och Marie-Antoinettes kvarlef-vor samt
återförde de till Musée des monuments francais gifna
grafmonumenten. Bland dessa märkas mausoleer öfver
Dagobert I, öfver Ludvig XII och Anna af Bretagne
(utförd af Jean Juste de Tours 1530), öfver Frans I
(af Pierre Bontemps) samt öfver Henrik II och Katarina
af Medici (ett mästerverk af Germain Pilon). En annan
mera framstående byggnad är det forna klostret, nu en
af Napoleon I inrättad uppfostringsanstalt för döttrar
till riddare af Hederslegionen. S. har sitt namn
efter staden Paris’ skyddshelgon, den helige Dionysius
(fr. Saint-Denis, se nedan), som be-grofs i S. Dess
kloster egde under medeltiden stort anseende; flera
af Frankrikes konungar kallade sig dess abboter; den
berömda oriflamme (se d. o.) var urspr, abbotstiftets
fana, och under ropet Montjoie et S:t Denys gingo de
franske riddarna i striden. Det blomstrande stiftet
led svårt afbräck genom hugenottkrigen och råkade
under revolutionen i fullständig upplösning. 10
nov. 1567 stod vid S. ett slag mellan hugenotterna
under Condé och katolikerna under Montmorency, som
dödligt sårades. Jfr Varaville, "Histoire de Tab-baye
de S." (1903).

2. Hufvudstad på franska ön Réunion i Indiska
oceanen, belägen på norra Dusten af ön vid mynningen
af Riviére de S. 23,972 inv. (1912). Staden är
regelbundet byggd samt har lyceum, teologiskt
seminarium, normalskola, bibliotek, botanisk trädgård,
vattenledning, äfvensom flera kyrkor och
välgörenhetsinrättningar. Biskopssäte.

3. (Saint-Denis-du-Sig) Kommun i dep. Oran,
Algeriet. 7,140 inv. (1901). Centrum i ett viktigt
spannmålsdistrikt. 1-3. (J- F. N.)

Saint-Denis [sädni], Frankrikes skyddshelgon, lefde
under 200-talet. Enligt sägnen var han född i Rom
och begaf sig därifrån som missionär till Gallien,
hvars förste biskop han blef. Man vet, att han led
martyrdöden (enligt några 272, enligt andra mellan
286 och 290). Legenden förtäljer, att han efter sin
halshuggning vandrade två mil och därunder bar sitt
hufvud i händerna. På äldre målningar är han därför
ofta framställd med ett mitraklädt hufvud i handen,
öfver hans begraf-ningsplats uppfördes i en senare tid
en kyrka, som bär hans namn och som före revolutionen
tjänade

till hvilostad för Frankrikes konungar (se Saint-Denis
1). S:s minnesdag är 9 okt. (Hj. H-t.)

Saint-Didier-la-Séauve [sädidielaseåv], stad i franska
dep. Haute-Loire. 2,408 inv. (1911; i hela kommunen
5,857). Tillverkning af sidenband. I närheten det
1228 grundlagda, 1785 ombyggda cisterciensklostret
La S é a u v e. (J. F. N.)

Saint-Dié [sä-], S:t-Diey 1. S:t-Diez,
arron-dissemangshufvudstad i franska dep. Vosges,
vid floden Meurthe och östbanan. 16,972 inv. (1911;
i hela kommunen 23,108). Mineralkällor, marmorbrott,
tillverkning af maskiner, metallvaror, bomulls- och
sidenväfnader, spetsar m. m. Seminarium, college,
museum, bibliotek. Biskopssäte sedan 1777. Bland
framstående byggnader märkas den gamla katolska
katedralen Saint-Dié, den moderna protestantiska
kyrkan äfvensom rådhuset. Staden, som f. ö. eger
en triumfbåge från 1757, är omgifven af vackra
parkanläggningar. Den uppstod kring ett kloster,
grundlagdt af Deodat den helige (d. 679), biskop
af Nevers, efter hvilken den har sitt namn. Vid
S. och den närliggande byn S:te Marguerite vunno
bajrarna under Deroy 10 jan. 1814 en seger öfver
fransmännen under Héritier och Duchesne. Under
världskriget 1915 var S. åtskilliga gånger utsatt för
bombardemang, såsom 21 juli och 14 aug. af tyskarna
och 29 juli af fransmännen samt 6 sept. af tyska
flygare. Artilleristrider utkämpades i trakten af
S. 10 och J 5 sept. 1915 samt l febr. 1916. (J-
F. N.) L. W:son M.

Saint-Dizier [sädisié], stad i franska
dep. Haute-Marne, vid Marne, som där är segelbar,
och Haute-Marnekanalen. 11,667 inv. (1911;
i hela kommunen 16,019). Handelsdomstol och
-kammare. Hospital. Järnindustri, skeppsbyggen och
bomulls-väfverier. Staden är uppkallad efter en biskop
De-siderius, som där blifvit begrafven, efter att ha
besegrats af vandalerna. Under medeltiden var den en
ganska viktig fästning. 1544 belägrades S. af kejsar
Karl Y och konung Henrik VIII, tills befäl-hafvaren
på grund af en falsk underrättelse kapitulerade. I
närheten levererades 1814 ett par lifliga bataljer
mellan tyskar och fransmän. (J- F. N.)

Saint-Dominique [sådåmini’k], fransk koloni. Se Haiti,
sp. 1057.

Sainte-Adresse [sätadre’ss], fort. Se Havre, Le,
sp. 131.

Sainte-Anne d’Auray [såtanndårä]. Se A u r a y.

Sainte-Anne-de-Beaupré. Se Saint-Anne.

Sainte-Aulaire [sätålär], Louis Clair de Beaupoil de
S., grefve, fransk diplomat, f. 9 april 1778, d. 12
nov. 1854, blef 1811 kammarherre hos Napoleon I och
1812 prefekt, men afgick vid kejsarens återkomst
från Elba, 1815. S. å. blef han deputerad och
slöt sig till sin måg hertig Decazes’ politik
samt blef 1829 pär. Under Ludvig Filip var han
ambassadör i Rom (1831-33), i Wien (1833-40) och i
London (1840-48). Efter februarirevolutionen drog
han sig tillbaka från det offentliga lifvet. Han
skref bl. a. Histoire de la Fronde (3 bd, 1827; 2:a
uppl. 1860), som 1841 skaffade honom plats i Franska
akad. F. A-t.

Sainte-Barbe [sätba’rb], fr. Se Barbarr, sp. 896-897.

Sainte-Beuve [sätbö’v], Charles Augustin, fransk
skald och kritiker, f. postumus 23 dec. 1804 i
Boulogne-sur-mer, d. 13 okt. 1869

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free