- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
405-406

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Mihiel - Saint-Nazaire - Saint Neots - Saint-Nicolas - Saint-Nicolas-du-Port - Saint-Nicolas-lès-Cîteaux [sänikåla'läsitå]. Se Cîteaux - Saint-Omer - Saintonge - Saint-Ouen - Saint Pancras - Saint Patrick's isle [sent på'triks ai'l]. Se Peel, hamstad - Saint-Paul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

405

Saint-Nazaire-Saint-Paul

406

ställande Kristi begrafning, af den i S. födde
bildhuggaren Ligier-Kichier. - Nära staden ligga
ofantliga klippor, kallade "les falaises de S.",
och rester af ett romerskt läger. Ehuru S. ligger
midt i Meuselinjen (se d. o.) och är en viktig
öfver-gångspunkt, är det ej direkt befäst; men s. om
S. ligger på en isolerad höjd det i Meuselinjen
ingående starka fortet Campdesromains. 1914
pågingo under senare hälften af sept. mellan
tyskar och fransmän heta strider i trakten af S.,
som slutligen intogs af de förre, hvarefter äfven,
efter 3 dagars beskjutning och sedan järnvägslinjen
Ver-dun-S. genom en djärf kupp af brutits,
Camp des romains 25 stormades af 6 :e bajerska
infanteri-divisionen, förstärkt med artilleri och
ingenjörtrupper, hvarpå tyskarna där öfverskredo
Meuse. Äfven under okt. fortsatte striderna vid
S.; 6 nov. eröfrade tyskarna en viktig stödpunkt i
Bruieskogen s. ö. om S. Sedermera tillbakaslogo de
flera franska anfall på Meuseflodens vänstra strand
vid S. Under 1915-16 utkämpades omkr. 15 strider
framför S., hvarvid fransmännen sönder-sköto några
broar, tystade ett tyskt batteri vid S:te Marie,
besköto tyska förskansningar i Bouchotsko-gen och
skadade ett par tyska blockhus. Tyskarnas besittning
af S. är dock fortfarande (april 1916) orubbad.
(J. F. N.) L. W:sonM.

Saint-Nazaire [sänasär], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Loire-inférieure (Bretagne), på en
udde vid Loires utlopp i Atlantiska oceanen. 32,201
inv. (1911; i hela kommunen 38,267). Staden,
som består af en äldre och en nyare del, är
en bekant badort samt eger stora skeppsvarf,
börs, handelskammare, handelsmuseum, college,
navigationsskola, två sågverk; tillverkning af
handskar, färger, parkett och framställning af
salt. Hamnen, som är af stor betydelse på grund af
läget vid Loires mynning, består af två bassänger,
den ena 10,6 har, den andra 22,5 har i ytvidd,
samt har omkr. 4,400 m. kaj jämte dockor. Den
försvaras af batterierna Pointe de Chemoulin och
Ville-és-Martin på högra samt fort Mindin på vänstra
stranden. S. är uthamn till Nantes och utgångspunkt
för transatlantiska ångbåtslinjer, hvarjämte det
drifver liflig handel med England och Spanien. De
förnämsta importartiklarna äro kol, trävaror, socker,
kaffe, indigo, tobak, järn, spannmål, bomullsvaror och
olja; de viktigaste exportartiklarna äro brännvin,
yllefabrikat, kläden, vapen, vin, fisk, ägg, smör
m. m.
(J. F. N. L. W:son M.)

Saint Neots [sənt nī’ts], stad i engelska
grefsk. Huntingdon, vid Ouse. 4,171
inv. (1911). Museum, tillverkning af papper, maskiner
och öl.
J. F. N.

Saint-Nicolas [sänikåla’]. 1. Arrondissemangshufvudstad i
belgiska prov. Östflandern, vid järnvägslinjen
Gent–Antwerpen. 35,128 inv. (1912). Präst-
och lärarseminarium. Staden har mycket liflig
industri; där finnas ylle- och bomullsväfverier,
siden-, ylle- och bomulls-, schal-, barège-,
klädes-, spets-, tvål- och tobaksfabriker
äfvensom saltraffinaderier. Blomstrande
handel med säd, lin, frö och linneväf. –
2. Kommun i belgiska prov. Liège. 8,855
inv. (1904). Stenkolsgruvor.
1–2. (J. F. N.)

Saint-Nicolas-du-Port [sänikåla’dypår], stad i franska
dep. Meurthe-et-Moselle (franska Lothringen), vid
floden Meurthe och nära Marne–Rhen-kanalen. 4,897
inv. (1911; i hela kommunen
5,853). Vacker kyrka i gotisk stil (byggd 1495–
1545). Klädes-, bomulls- och broderifabriker,
spinnerier, färgerier, garfverier, en salin
m. m.
(J. F. N.)

Saint-Nicolas-lès-Citeaux [sänikåla’läsitå]. Se
Cîteaux.

Saint-Omer [sätåmär], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Pas-de-Calais (Artois), vid
sammanflödet af den segelbara strömmen Aa
och Neuffossé-kanalen. 17,025 inv. (1911;
i hela kommunen 20,469). S. ligger i en sumpig
trakt, är knutpunkt på Nordbanan och har liflig
och mångsidig industri. Assisdomstol, lyceum,
prästseminarium, bibliotek, 3 museer, musik- och
ritskola. Bland byggnader märkas den vackra gotiska
f. d. katedralen. Staden anlades på 600-talet af
biskop Audomar (efter hvilken den uppkallades)
i Thérouanne och var 1559–1790 säte för biskopen
i detta stift. Jämte det öfriga Artois tillhörde
S. Burgund, sedermera Spanska Nederländerna, men
blef franskt genom freden i Nijmegen 1678. Det var
starkt befäst till 1892, då fästningsverken nedlades.
(J. F. N.)

Saintonge [sätå’ʃ], fordom provins i Frankrike,
begränsad af Guyenne, Angoumois, Périgord,
Poitou, Aunis och hafvet, motsvarade en liten
del af nuv. dep. Charente och större delen af
Charente-inférieure. S. delades af floden Charente i
två delar: Haute-S., med hufvudstaden Saintes,
och Basse-S., med Saint-Jean-d’Angély. Landet
hörde på kejsar Augustus’ tid till Akvitanien
och beboddes då af de galliske santonerna. Det
eröfrades af västgoterna 419 och af frankerna
507. På 800-talet blef det ett grefskap, lydande
under hertigdömet Akvitanien. Genom giftermål mellan
Eleonora af Akvitanien och Ludvig VII kom S. till
franska kronan; och då Eleonora sedan gifte sig med
den blifvande konung Henrik II af England, öfvergick
S. till detta land. Franske konungen Filip August
bemäktigade sig i början af 1200-talet Haute-S.,
men 1360 afträddes S. formligen till England. Du
Guesclin återeröfrade det 1371. Religionskrigen
fördes i S. med blodig ifver; såväl reformationen
som ligan hade där i mängd anhängare.
(J. F. N.)

Saint-Ouen [sätωã’], stad i franska dep. Seine,
på Seines högra strand, mellan S:t Denis och
Paris. 41,904 inv. (1911). S. har ett slott (byggdt
1660), prästseminarium och fabriker för kautschuk,
militäreffekter, pianon, maskiner, järnvägsvagnar,
konserver m. m. samt en hamn, stora dockor och en
kapplöpningsbana. Med Paris står det i förbindelse
genom Nordbanan och den s. k. gördelbanan samt
genom spårväg. Ludvig XVIII utfärdade därifrån 2
mai 1814 sin proklamation om en ny författning.
(J. F. N.)

Saint Pancras [sənt pä’ŋkrəs], förvaltningsområde
(metropolitan borough), i nordvästra London (se kartan
till d. o.). 1,090 har. 218,387 inv. (1911). Inom
S. ligga många sjukhus och läroanstalter,
järnvägsstationerna S. och King’s Cross.
J. F. N.

Saint Patrick’s isle [sənt pä’triks ai’l]. Se
Peel, hamnstad.

Saint-Paul [säpål]. 1. Fransk ö i Indiska oceanen,
38° 43’ s. br. och 77° 32’ ö. lgd. 7 kvkm. S. är
egentligen blott en stor krater med fumaroler och
varma källor; det saknar träd och buskar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free