Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salsvatn - Salsåker - Salt, kem. Se Koksalt, Salter och Saltverkan - Salt - Salt [så'lt], sir Titus - Salta - Salta bad. Se Bad, sp. 616 - Saltaire [såltäe'], stad. Se Salt, Titus - Saltarello - Saltarv, bot. Se Halianthus - Saltash - Saltato - Saltatoria, zool. Se Rätvingar - Saltbildare - Saltcoats - Saltdalen - Saltelven - Salten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13 m. ö. h., men har ett djup af 445 m., med aflopp
till Foldenfjorden genom den korta, men vattenrika
och strida Moelv. K. V. H.
Salsåker, ångsåg med 3 ramar, 2 knut- och l
stafverk i Nordingrå socken i Västemorrlands län,
vid S. lastageplats vid Bottniska viken, tillhör
Salsåkers ångsågsaktiebolag (1892; aktiekapital
260,000 kr.). Årsskeppning 5,000 stds sågade,
1,000 stds öfriga varor. Taxeringsvärdet å bolagets
fastigheter inom socknen 131,300 kr. (1914).
Salt, kem. Se Koksalt, Salter och Saltverkan.
Salt (es-Salt);, stad i turkiska vilajetet
Syrien, omkr. 20 km. ö. om Jordan. Omkr. 10,000 inv.,
som idka jordbruk samt vin- och tobaksodling.
(J. F. N.)
Salt, sir Titus, engelsk industriidkare,
f. 1803, d. 1876, var son af en affärsman i ylle
och blef faderns kompanjon 1824. Han uppfann en
ny maskin, som gjorde det möjligt att använda den
billigaste ryska ullen (donskoje), och senare
ett nytt sätt att behandla alpackaull. Däri-genom
skapade han nya möjligheter inom ylleindustrien och
blef en af Englands rikaste män. Sin rikedom använde
han till stor del att bereda sina arbetare bättre
villkor. Så anlade han 1851 arbetarstaden Saltaire
(ej långt från Bradford vid floden Aire),
såväl ett stort fabriks- som ett mönstersamhälle med
alla slags institutioner för arbetarnas bästa. Han
var 1859-61 parlamentsled, och blef 1869 baronet.
J. C.
Salta. 1. Provins i nordvästra delen af
Argentinska republiken. 161,099 kvkm. 118,015
inv. (1895; beräknades för 1912 till 157,720
inv.). Landet är i ö. slättland, i v. uppfylldt
af Anderna (med en topp, Cachi, af 6,000 m.), men
jordmånen är fruktbar. De förnämsta floderna äro
Vermejo, som i östra S. delar sig i en mångfald
armar, bildande vidsträckta sumpmarker, och
dess tillflöden Kio del Valle samt Passage (Rio
Juramento), hvilken under namnet Rio Salado strömmar
till Paranå. Produkter äro säd, trä, nötkreatur,
mulåsnor, hästar, får. Guld, silfver, koppar och
järn finnas, men brytas knappast; 1882 upptäcktes
boraxfält. Årsmedeltemperaturen i hufvudstaden är 17°,
nederbörden riklig utom på pampas i ö. Af storindustri
finnas några socker- och tobaks-fabriker samt
garfverier. - Enligt författningen väljes guvernören
för 3 år; representationen består af en senat (17
led.) och en deputeradekammare (31 led.). S. led
mycket under oafhängighetskriget. - 2. Hufvudstad i
nämnda provins, äfven kallad San Felipe de Lerma,
i en bergskittel 1,200 m. ö. h. och vid en biflod
till Salado samt vid järnvägen till Jujuy. 40,000
inv. (1913). Biskopssäte, nationalkollegium, lärar- och
lärarinneseminarium. Liflig handel med Chile och
prov. Tucuman. l o. 2. J. F. N.
Salta bad. Se Bad, sp. 616.
Saltaire, stad. Se Salt, Titus.
Saltarello, it. (af saltare, dansa), dansk.,
en gammal romersk dans. Se Galliard samt jfr
Dans, sp. 1322-23 o. fig. 11.
Saltarv, bot. Se Halianthus.
Saltash, köping i engelska grefsk. Cornwall
vid Tamar, ej långt från Plymouth. 4,130
inv. (1911). Stora drifhus för odling af vindrufvor.
En af Englands berömdaste järnvägsbroar,
Albertviadukten, går här öfver Tamar, en rörbro 683
m. lång och 30 m. öfver floden. J- F. N.
Saltato, it., mus. (eg. dansande), stackato
med hoppande båge å stråkinstrument.
Saltatoria, zool. Se Rätvingar.
Saltbildare, Halogener (af grek. hals, salt, och
genein, alstras), kem., kallas grundämnena fluor,
klor, brorn och jod, emedan de med metaller förenas
till ett slag af salter, haloidsalter (se d. o. och
Salter). P. T. C.*
Saltcoats, hamnstad i norra delen af
skotska grefsk. Ayr. 8,585 inv. (1911). Stora kemiska
fabriker; bomullsspinneri. Saltsjuderiet, som gett
staden dess namn, upphörde 1890. J. F. N.
Saltdalen, härad och pastorat kring inre delen
af Saltfjorden och vidare i s. ö. utefter den af
Saltelven genomflutna dalgången i Nordlands amt,
Norge. 2,474,86 kvkm. 3,402 inv. (1910). Flera
sågverk, båtbygge (S. är hemorten för den typ af
nordlandsbåtar, som kallas "saltværinger"). Vid
Balvatn (45 kvkm.) på gränsen till Fauske härad
finnas marmorbrott och kopparfyndigheter. Genom
körbar väg i ö. förbi Graddis’ fjällstuga står
S. i förbindelse med Löfmokk i Norrbotten.
K. V. H.
Saltelven l. Saltdalselven (fno. Salpt), en omkr. 75
km. lång, laxrik älf i Nordlands amt, Norge, uppstår
genom sammanflöde af den från svenska gränsen
kommande Junkerdalselv (lapp. Graddisjokka) och
den söderifrån kommande Lönselv, som i likhet med
S. flyter mot n. genom Saltdalen (se d. o.) och vid
fiskeläget Rognan utfaller i inre Saltfjorden.
K. V. H.
Salten. 1. Norra delen af Nordlands amt, Norge,
n. om Helgeland och udden Rota ända till gränsen
af Tromsö amt (se kartan till art. Norge). Det
är ett af djupt inträngande fjordar (de största
Beierfjorden, Skjerstadfjorden, ofta kallad
Salten, Folla l. Foldenfjorden, Sagfjorden,
Tysfjorden, Ofotfjorden och, mellan fastlandet och
Lofotens ögrupper, Vestfjorden) mycket sönderskuret
fjälland. S. är rikt på väldiga fjällgrupper och
-toppar, bl. a. Beiertinderne l. Smaa-tinderne
(ända till 1,313 m. höga), Lurfjeldtind (1,286 m.),
den som obestiglig betraktade Spisstind (1,155 m.),
Bogvastind (1,016 m.), Örnestinderne (1,005 m.),
Steigtind (796 m.), Skotstind (747 m.), de ytterst
branta och svårbestigliga syltopparna Hammeröskaftet
och Tilthornet samt Lofotöarnas imposanta fjällrad och
innerst i landet vid svenska gränsen Sulitelmatopparna
(1,830 m.). Stora glaciärer äro Frostisen, Blaaisen
och Heldalsisen. Utanför fastlandet ligga många
stora öar: Fuglö (15 kvkm.), Fleina (7 kvkm.),
Sandhornö (109 kvkm.), Landegode (31 kvkm.),
Engelö (72 kvkm.) och Lundö (26 kvkm.) förutom
tusentals småöar. I S. finnas många s. k. "fuglevær"
(d. v. s. platser, där dun insamlas). S., som förr
var ett fögderi, omfattar utom de två städerna
Bodö, landsdelens kulturcentrum, och Narvik, dess
viktigaste hamn och handelsplats, 16 härad med inalles
16,160 kvkm. och 49,955 inv. (1912). Många rika
malmfyndigheter ha gett upphof till bergverksdriftens
snabba förkofran (jfr Sulitelma); vid Fauske
finnas vidsträckta marmorfält. En hufvudroll i S:s
näringslif spela fiskerierna, särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
