- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
529-530

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saltsyra - Saltsyresuperoxidul, kem. Se Klor, sp. 331 - Saltus - Saltværinger, ett slags båtar. Se Saltdalen - Saltverk - Saltverkan - Saltvik - Saltvik - Saltväxter, bot. Se Halofyter - Saltykov (Soltykov) rysk bojarsläkt - Saltykov, Michail Jevgrafovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

529

Saltsyresuperoxidul-Saltykov

530

Sp. v. vid 15° Proc. HC1 Sp. v. vid 15°
Proc. HC1

1,050 10,17 1,160
31,52

1,100 20,01 1,180
35,39

1,120 23,82 1,200
39,11

1,140 27,66

Man erhåller alltså tämligen nära procenthalten
klorväte genom att multiplicera de 2 första
decimalerna i sp. v. med 2. - Den råa saltsyran
i handeln håller vanligen 30-35 proc. klorväte
och är ofta förorenad af arsenik samt gulfärgad
genom en ringa halt af järnklorid. Saltsyra
används till framställning af klorgas, till
rengöring af metallytor, i färgindustrien m. m.
K. A. V-g.

Saltsyresuperoxidul, kem. Se Klor, sp. 331.

Saltus, lat., språng. - S. in demonstra’ndo, "språng
i bevisningen", lucka i sammanhanget (se Bevis 1). -
S. in natur a non da’tur, naturen vet ej af några
språng, några luckor i utvecklingen. Jfr Natura non
facit saltus.

Saltvaeringer, ett slags båtar. Se S a 1t d a l e n.

Saltverk 1. S a 1i n e r kallas med ett gemensamt namn
de industriella anläggningar, som afse produktion
af koksalt (se d. o.).

Saltverkan, farm., verkan på kroppen och dess
väfnader, framkallad af allehanda lättlösliga
salter, beror på en fysikalisk verkan af dessas
hela molekyler och ställer sig för olika salter
väsentligen lika. Mest typisk och förhärskande
framträder denna verkan hos koksalt, men äfven klor-,
brom- och jodkalium, brom- och jodnatrium, lättlösliga
alkalikarbonater, -nitrater, -acetater, -fos-fater,
-klorater, -bromater, -jodater, -sulfater m. fl. visa
sådan saltverkan. I substans eller i stark lösning
reta de slemhinnor, sår o. d. genom att draga till
sig vatten från dessa. Äfven huden retas i viss mån,
t. ex. vid bad i saltrikt vatten. De flesta af dessa
salter - utom sulfater och fos-fater - uppsugas
lätt i tarmkanalen och afgå sedan i utsöndringarna,
särskildt med urinen, hvarvid de föra vatten med sig;
de öka sålunda utsöndringarnas, särskildt urinens,
mängd; de sägas verka diuretiskt. Tillika framkalla
de törst. Äfven uppges, att dessa lätt uppsugna
salter öka ämnesomsättningen och särskildt medföra en
ökad afgång af kväfvehaltiga omsättningsprodukter
(urin-ämne) genom njurarna, häntydande på, att
en större mängd kväfvehaltigt material (ägghvita
o. d.) sönderdelats i kroppen. Fråga är emellertid,
huruvida verkligen en stegrad omsättning eger
rum eller om möjligen blott en ökad utspolning af
omsättningsprodukter, framkallad af den lifligare
saftströmningen, försiggår. Intagas lätt uppsugna
salter utan mycket vatten, kunna dessa draga
vatten ur kroppsväfnaderna in till blodet samt
föra detta vatten bort ur kroppen genom njurarna -
särskildt om väfnaderna äro för rika på vatten,
d. v. s. lida af vattusvullnad eller ödem. De
svårt uppsugna salterna, särskildt sulfaterna,
stanna i tarmen efter intagning och försvåra tillika
uppsugningen af vattnet, hvarigenom framkallas lösa
afföringar. Se Afförande medel. C. G. S.

Saltvik,
socken på Åland, Ålands domsaga och härad, utgör
ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift,
Ålands kontrakt. Areal 138 kvkm. 3,067 inv. (1914),
svensktalande. A. G. F.

Saltvik, ångsåg med 7 ramar, 2 kant- och 2 stafverk
vid inloppet till Hudiksvallsfjärden i
Idenors socken, tillhörig Hudiksvalls
trävaru-a.-b. Antalet fast anställda arbetare
omkr. 125.

Saltväxter, bot. Se H a l o f y te r.

Saltykov (So l ty k o v), rysk bojarsläkt,
ledande sitt ursprung från vojvoden Terentij, som 1240
under Alexander Nevskij kämpade mot svenskarna.
-1. Praskovja Fedorovna S. blef 1684 gift med Peter
den stores halfbroder, Ivan Aleks-ejevitj (d. 1696)
och var moder till kejsarinnan Anna. - 2. Peter
Semenovitj S., rysk fältherre, f. omkr. 1700,
d. 1772, deltog i svenska kriget 1742, erhöll
1759 öfverbefälet öfver ryska armén samt besegrade
preussiske generalen Wedel vid Kai (23 juli 1759) och,
i förening med österrikaren Laudon, Fredrik den store
själf vid Kuners-dorf (12 aug. s. å.). Han blef 1763
öfverkommen-dant i Moskva. - 3. NikolajIvanovitjS.,
rysk statsman, f. 1736, d. 1816, blef 1783
storfurstarna Alexanders och Konstantins guvernör och
vann kejsar Pauls synnerliga ynnest. Han utnämndes
1788 till vice president i krigskollegiet, 1796
till fältmarskalk, 1812 till president i riksrådet
och ministerkommittén samt ledde 1813-15 rikets
förvaltning under kejsarens frånvaro. Upphöjd till
furste 1814. - Af släktens ännu lefvande fyra
grenar finnes en i Polen under namnet Sol ty k.
1-3. (A-d J.)

Sa´ltykov, Michail Jevgrafovitj, rysk författare,
f. 1826, d. 1889, inträdde 1844 i krigs-ministeriets
kansli, anställdes 1848 vid guverne-mentskansliet
i Vjatka, dit han förvisades för sitt frimodiga
skriftställeri, blef 1850 vice guvernör i Rjazan (sedan
i Tver) och slutade 1868 sin oförvitliga ämbetsbana
som president i Penzas kameralrätt (Kazennaja pa-
lata). Själfbiografiska antydningar finnas
i hans Posjechonskaja starina. Efter misslyckade
ungdomsförsök som poet debuterade han som prosaist
med berättelsen Protivorje-
tjija (Motsägelser, 1847) och Zaputannoje djelo (En intrasslad affär, 1848), som
röjer inflytande af Gogol-Dostojevskij. Under märket
Stjedrin väckte han ofantligt uppseende genom de
satiriska skisserna Gubernskija otjerki (1856, urval
i sv. öfv. af A. Jensen, "Småstadslif", 1890), hvari
han med drastisk humor och bitande sarkasm skildrar
lifvet i "Krutogorsk" (= Vjatka). Dessa skisser
beteckna utgångspunkten för den s. k. anklagande
litteraturen i Ryssland före bondeemancipationen. Som
medarbetare i tidskriften "Sovremennik" fortsatte
han sitt socialsatiriska författarskap i längre och
kortare serier: Pompadury i Pompadursji (1863 -73)
gissla byråkratien, Gospoda Tasjkentsy (1869 -72)
det samvetslösa lycksökeriet och exploateringslusten
i Taschkent = Asien o. s. v. Istorija odnago goroda
(Historien om en stad, 1870), är en burlesk parodi på
Rysslands historia efter Petersburgs grundläggning. En
hemskt gripande samhällsskildring af lifegenskapens
demoraliserande


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free