- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
557-558

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samain [samä'], Albert - Samak, hufvudön bland Bahreinöarna (se d. o.) - Samakin - Samakov - Samaná - Samanalla, det singalesiska namnet på Ceylons högsta berg. Adams pik (se d. o.) - Samandarin - Samaniderna - Samaniego [-nie'gå], Felix Maria - Samannud - Samar - Samara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ofta i orientalisk form klädda erotiska
stämningar. Litt.: E. Doumic, "Trois poètes" (1900),
L. Bocquet, "A. S." (1905), och L. Dumur, "De nykomna
i den franska litteraturen" (i "Ord och bild", 1398).
J. M.

Samak, hufvudön bland Bahreinöarna (se d. o.).

Samakin l. Samukin, sjöv., ett turkiskt mindre
kustfartyg.
R. N.*

Samakov (Samokov), stad i distriktet Sofia i
konungariket Bulgarien, vid Donaus biflod Isker. 937
m. ö. h. 10,422 inv. (1910). Biskopssäte;
teol. läroanstalt, nunnekloster. Staden är
en viktig föreningspunkt för vägarna till
Öst-Rumelien, Sofia och Macedonien; den
har ett järnverk, läder- och tygfabriker.
(J. F. N.)

Samaná, halfö på Haitis nordöstra kust. Längd 60
km., bredd 9-12 km., i s. begränsad af den vackra
Samanáviken. Omkr. 70,000 inv. Landet, som lyder under
Dominikanska republiken och förvaltas af en guvernör,
är skogbevuxet, vattenrikt och genomdraget af ända
till 580 m. höga bergsträckningar. Vid Samanávikens
norra kust ligger Santa Barbara de Samaná, stad med
5,000 inv., en af de bästa hamnar i världen; export
af trä, kokosnötter, bananer och kakao.
(J. F. N.)

Samanalla, det singalesiska namnet på Ceylons högsta
berg, Adams pik (se d. o.).

Samandarin, toxik., giftig alkaloid i körtelsekret
från Salamandra maculosa. Giftet utvecklas i
en mot parotis hos högre djur svarande körtel,
ur hvilken djuret lär kunna utslunga gift vätskan
omkr. 1/3 m. Samandarinet är ur kemisk synpunkt af
stort intresse såsom den första verkliga alkaloid,
som påvisats inom djurvärlden. Dess formel är
C26 H40 N2O. Den fria basen har erhållits i
form af en blekgul, oljeartad vätska; dess salt
med svafvelsyra bildar vackra kristaller. I sin
molekyl uppges samandarinet hysa isokinolin, såsom
en del andra typiska alkaloider. Därjämte finnes i
salamandersekretet en annan, mindre giftig alkaloid,
samandaridin, som i kemiskt afseende är släkt med
samandarinet. Det senare är synnerligen giftigt; en
hund dödas af 0,7-0,9 mg. per kg. kroppsvikt genom
häftig kramp och förlamning af andningen. Kaniner äro
ännu känsligare. Förgiftningen lär i mycket likna
vattuskräck. Oro, stark spottflytning, andnöd och
häftiga konvulsioner efterföljas af förlamning och
död. Äfven uppges giftet häftigt reta slemhinnor
samt medföra kräkningar och upplösning af de röda
blodkropparna.
C. G. S.

Samaniderna, en
österländsk dynasti, som grundlade ett af de många
småriken, hvari det arabiska kalifatet under sitt
förfall upplöste sig. Deras välde, som omfattade
Buchara, Samarkand, Herat och kringliggande områden
ö. och s. om Kaspiska hafvet, upprättades i senare
hälften af 800-talet. Den egentlige grundläggaren
af samanidernas makt var Ismāʿīl ibn Ahmed
(892–907), som utsåg Buchara till sin residensstad. Snart
började emellertid de turkestanske legosoldaterna
bli de verklige härskarna, och 999 blef samaniden
ʿAbdu-l-melik II afsatt och bortförd i fångenskap
till Turkestan. Hans broder Ismāʿīl kämpade
i flera år för sin tron, men föll genom förräderi
i slutet af 1004, och därmed var samanidernas öde
besegladt. Deras område lydde
därefter under kanen i Turkestan, men eröfrades efter
några år af ghasnaviderna. Med samanidernas uppkomst
följde en nationell väckelse och ett upplifvande
af den genom islam i förfall bragta fornpersiska
odlingen, som dock nådde sin fulla blomstring
först under ghasnaviden Mahmud. För Norden och i
synnerhet Sverige är samanidernas rike af vikt som
hufvudsäte för de österländska folkens vidsträckta
handel, hvilken nådde ända upp till våra bygder.
E. Sn. (K. V. Z.)

Samaniego [-nie’gå], Felix Maria, spansk fabeldiktare,
f. 1745 i Laguardia (Alava), d. 1801, uppträdde mot
Iriarte som fabeldiktare anonymt med Observaciónes
sobre les Fábulas literarias
(af Iriarte) och
låg i ständig fejd med Huerta (se d. o.). S. var
en mästerlig fabulist, fullt jämbördig med La
Fontaine; hans stil är naturlig och afslipad,
och han är fortfarande mycket läst i Spanien,
under det att Iriarte nästan är glömd. Af hans
157 fabler, af hvilka en del är efterbildningar
från Faidros, La Fontaine och John Gay, anses
El asno cargado de reliquias, Los navegantes, La
pava y la hormiga
, La paloma och El pastor som de
bästa. S:s Fábulas en verso castellano utkommo 1787
och 1832 och Obras inéditas ó poco conocidas del
insigne fabulista don F. M. Samaniego, precedidas
de una biografía del autor por D. E. Fernandez
de Navarrete
1866. Se Rivadeneiras "Biblioteca de
autores españoles", bd 41. S. är intagen i Spanska
akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Samannud (Semennud), stad i Nedre
Egypten, vid Nilens östra mynningsarm och
Damiette-Tantabanan. 14,408 inv. il907). Staden
består af oansenliga jordhyddor. Bredvid S. ruiner af
det forntida Sebennytos (kopt. Sjemnuti l. Sebennetu),
residens för den trettionde, den s. k. sebennytiska,
dynastien (378-345 f. Kr.; se Egypten, sp. 1485)
samt födelseort för prästen Manetho (se d. o.).
J. F. N.

Samar, den östligaste och största af Visayasöarna
(mellersta ögruppen af Filippinerna), skild
från Luzon genom San Bernardinosundet och från
Leyte genom San Juanicosundet. 13,052 kvkm. (med
tillhörande småöar). 222,690 inv. (1903), mest
malajer, ön är bergig och mycket fruktbar samt
genomdrages af många floder. Hufvudort är Catbalogan
på västkusten, med 5,200 inv.; största staden är
Calbayop, 15,895 inv. (1903). Jfr Filippinerna.
J. F. N.

Samara. 1. Guvernement i östra Ryssland, bildadt
1850 af delar af guv. Simbirsk, Orenburg och
Saratov samt begränsadt af Kazan, Simbirsk, Saratov,
Astrahan, Orenburg och Ufa. 151,047 kvkm. 3,658,900
inv. (1912), af hvilka 12 proc. äro muhammedaner. Till
nationaliteten äro de ryssar, tatarer, basjkirer,
kirgiser, mordviner, tjuvasjer, votjaker och
omkr. 140,000 tyska kolonister. Hufvudflod är Volga,
som inom guv. fr. v. upptar den 549 km. långa Samara,
Irgis och Targun, som utgör gräns i s. Landet liknar
utefter Volgas vänstra strand en vidsträckt, nästan
skoglös stäpp, som endast i s. och ö. afbrytes
af Urals förgrening, Obsjtjij syrt. Jorden är
mycket fruktbar och ger rika skördar, i synnerhet
i de sydliga distrikten, som odlas af tyskar och
schweizare. Hufvudprodukter äro hvete, hafre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free