- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
611-612

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel - Samuel, härskare i Bulgarien (se d. o.) - Samuel, Adolphe (Abraham) - Samuel [sä'mjuel], Herbert Louis - Samuel Falkland, pseudonym. Se Heyermans, Herman - Samuel ha-nagid. Se Rabbinska språket och litteraturen, sp. 817 - Samuel i Böcksta liniment. Se Hemliga medel - Samuel Nilsson - Samuels böcker - Samuelson, Karl Gustaf Maurits - Samuelsson, Johan - Samuelsson, Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

611

Samuel-Samuelsson

konung, i likhet med de omgifvande folken. S., som
ville, att landet skulle bilda en sträng teo-krati,
måste omsider vika för folkets önskan och smorde
själf den redan genom bragder utmärkte benjaminiten
Saul till konung. Förhållandet mellan konungen och
S. blef icke godt, och en kamp om makten utspann sig
dem emellan (se vidare därom Saul), hvars slut S. ej
fick upplefva. Han afled i hög ålder ej långt före
Sauls fall. E. Sn. (J. P.)

Samuel, härskare i Bulgarien (se d. o.).

Samuel, Adolphe (Abraham), belgisk tonsättare,
f. 1824 i Liége, d. 1898 i Gent, utbildade sig
i Bruxelles, Tyskland, Österrike och Italien,
blef 1860 harmoniprofessor i Bruxelles och 1871
konservatoriedirektör i Gent. Han åtnjöt i sitt
hemland anseende som kompositör af operor, kantater,
körsånger, motetter, 2 stråkkvartetter, 5 symfonier
och körsymfonien Christus m. m., hvarjämte han
uppträdde som musikskriftställare, med bl. a. en
harmonilära (1867). E. F-t.

Samuel [sä;mjuol], Herbert Louis, engelsk politiker,
f. 6 nov. 1870 i Liverpool, blef 1902 medlem af
underhuset, där han snart gjorde sig bemärkt bland
det liberala partiets yngre förmågor. Han blef
dec. 1905 understatssekreterare i utrikesministeriet
i Campbell-Bannermans ministär och behöll under
Asquith denna post till juni 1909, då han blef
kansler för hertigdömet Lancaster och fick säte i
kabinettet. Febr. 1910- febr. 1914 var S. minister för
postväsendet och därefter president i Local government
board till maj 1915, då han, för att bereda plats åt
unionist-ledarna, vid ministärens ombildning till en
koalitionsministär för nationalförsvaret, återgick
till postministersysslan (utan säte i kabinettet). Han
återinträdde emellertid i detta som inrikesminister i
jan. 1916, då sir John Simon afgick på grund af sitt
motstånd mot regeringens värnpliktsbill, hvilken S. i
ett uppmärksammadt anförande i underhuset glänsande
försvarade emot Simon. V. S-g.

Samuel Falkland, pseudonym. Se H ey er-man s, Herman.

Samuel ha-nagid. SeEabbinska språket och litteraturen,
sp. 817.

Samuel i Böcksta liniment. Se Hemliga medel.

Samuel Nilsson till Hässle, krigare, son af borgaren
i Stockholm Nils guldsmed, uppfostrades vid hertig
Karls hof, företog sedermera utländska resor,
bl. a. till Frankrike i sällskap med sin "svurne
broder" Karl Karlsson Gyllenhielm, och var en man
med god bildning. Han omtalas som öfverste för hertig
Karls fotfolk i slaget vid Stångebro 1598 och under
dennes fälttåg i Finland 1599, var en af befälhafvarna
vid belägringen af Kalmar 1599, kallas 1600 för
"general-öfverste" för allt fotfolket i Livland,
där han ofta utmärkte sig, såsom vid intagandet af
Fellin 1600 och af Kokenhusens stad 1601, erhöll
3 nov. 1601 fullmakt att vara ståthållare i Narva
och omnämnes som sådan ännu 1607, men mottog stundom
andra viktiga uppdrag. Efter slaget vid Kirkholm 1605
förordnades han till befälhafvare för det krigsfolk,
som fanns kvar i Livland. Då han 1607 stupade utanför
Dorpat, fällde Karl IX om honom omdömet: "han var en
trogen och duglig man, hvars likar icke många finnas
i Sverige". Fr. W.

Samuels böcker, benämning på två till gamla
testamentet hörande skrifter, hvilka i strängt
teokratisk anda skildra israeliternas historia under
profeten Samuel samt konungarna Saul och David. Namnet
innebär icke, att de äro skrifna af Samuel, utan att
han är den förste hufvudpersonen i berättelsen. Ehuru
skrifna åtskilliga århundraden efter Samuel,
tillhöra de G. T:s äldsta böcker. Urspr. en enda bok
i den hebreiska bibeln, blefvo de i de alexandrinske
judarnas grekiska öfv., Septuagintaöfversättningen,
delade i två under namn af 1:a och 2:a Konungaboken,
hvarvid "Konungaboken" delades i två böcker under
namn 3:e och 4:e Konungaboken. Den vetenskaplige
boktryckaren Daniel Bomberg bibehöll i den af honom
tryckta hebreiska bibeln denna delning, men under
namnen 1:a och 2:a Samuelsböckerna och 1:a och 2:a
Konungaböckerna (1517), en delning och benämning,
som sedan alltjämt bibehållits.
J. P.

Samuelson, Karl Gustaf Maurits, målare, i. 1806 i
Stockholm, d. där 1872, var elev af konstakademien
och särskildt af Hasselgren. 1828 och 1829 vann han
k. medaljen för prisämnena Gustaf Vasa som barn inför
Johan II och Epamei-nondas’ död. Han målade sedan
smärre historie-taflor i det maner, som Hasselgren
och Sandberg infört, och i en matt och tung färg. Så
tillkommo 1831-34 Ebba Brahe öfverraskad af Gustaf
Adolf, Karl IX räddas af Henrik Wrede, Johan III:s
första frieri till Gunilla Bielke, Gustaf Adolfs sista
afsked från Maria Eleonora m. fl. Sedan målade han ett
eller annat porträtt, var därjämte kostym-ordonnatör
vid Nya teatern, och 1864 utförde han för k. teatern
kostymuppsättningen af "Sardana-palus", omtalad
som historiskt intressant. Under sina sista år
sysselsatte han sig med samlingar för Västmanlands
regementes historia. Hans mycket rikhaltiga och
dyrbara autografsamling inför-lifvades med Kr. Hammers
samlingar. -rn.*

Samuelsson, Johan, filolog, f. 18 juni 1869 i
Hällefors (Örebro län), student i Uppsala 1891, blef
filos, doktor där 1899 och docent i klassiska språk
s. å. samt utnämndes till lektor 1903 i Hudiksvall och
1907 i Uppsala. Bland S:s många skrifter må nämnas
Studia in Valerium Flaccum (1899), Ad Apollonium
Rhodium adversaria (1902) samt åtskilliga värdefulla
uppsatser i in- och utländska tidskrifter. J- C.

Samuelsson, Gunnar, botanist, f. 27 aug. 1885
i Norrtälje, aflade mogenhetsexamen i Strängnäs
1903, blef filos, doktor i Uppsala 1913 och docent i
botanik där s. å. samt konservator vid universitetets
botaniska museum 1914. Han har jämte floristiska
undersökningar behandlat företrädesvis spörsmål
rörande arternas utbredning och historia inom landet,
såsom i afh. Om de ädla löf-trädens forna utbredning
i öfre Öster-Dalarne (1906), Regionförskjutningar inom
Dalarne (1910) och Ueber den rilckgang der haselgrenze
und an-derer pflanzengeographischer grenzllnien in
Skandinavien (1915). Af liknande innehåll äro arbetena
Veber die verbreitung einiger endemischer pflanzen
och Scottish peat mosses (1910). Fr. o. m. 1904
har S. årligen berest Dalarna för detta landskaps
växtgeografiska utforskande och har däröfver jämte
några smärre förelöpande afh. författat Ueber die
vegetation der hochgebirgsgegenden von Dalarne
(1916). Hans gradualafh. Studien iiber die ent-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free