- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
637-638

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandarak - Sandarakolsyra - Sandarne - Sanday - Sandbach - Sandbad - Sandbakelser - Sandbank. Se Bank 3 - Sandberg, Johan Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

637

Sandarak-Sandberg

638

Sandarak, Resina Sandaraca, farm., är ett ur stammarna
af Callitris quadriva’lvis Vent. utrunnet och i luften
till långsträckta, cylindriska droppar stelnadt harts,
som har en något i gulrödt dragande, matt färg och
lätt kan mellan tänderna krossas till ett hvitaktigt
pulver, hvilket ej, som söndertuggad mastix, åter
bakar sig tillsammans. Genom denna egenskap samt
genom hartskornens långsträckta droppform och gulröda
färg skiljes sanda-rak lätt från de rundaa klart
gula mastixkornen. Sandarak ingår i Sv. farmakopéns
Tela adhcesiva, utbredt kautschukhäftplåster. Jfr
Callitris, H ä f t p l å s t e r och M a s t i
x. O. T. S. (C. G. S.)

Sandarakolsyra, kem. jarm.3 en hartssyra i
sandarakhartset. Se Harts, sp. 29, och Sandarak.

Sandarne, lastageplats och tullstation på
Söderhamns stads område i Gäfleborgs län,
vid Bottniska viken, 10 km. s. ö. om staden,
genom den 8,9 km. långa Marma-Sandarne järnväg
(se d. o.) förenad med Askesta ångsåg vid sjön
Marmen. Lastageplatsen samt järnvägen och Askesta
sågverk tillhöra Bergvik-Ala nya aktiebolag (1898;
aktiekapital 5 mill. kr.), som i Söderala socken
eger S. ånghyfleri med 3 hyflar och 2 klyfsågar
samt Bergviks sulfitfabrik med en årstillverkning af
omkr. 34,000 ton torr sulfitmassa. Taxeringsvärdet af
lastageplatsen m. m. i Söderhamn 309,600 kr. (1914),
i Söderala socken 518,900 kr., hvaraf 32,000 kr. å
jordbruksfastighet. Vid S. finnes en på 1850-talet
af firman James Dickson & comp., S:s dåv. egare,
uppförd brukskyrka af trä med fast anställd, af
S. aktiebolag aflönad (med bidrag från ortens öfriga
bruk: Källskärs, Långrörs och Åsbacka sågverk) och
tillsatt prästman (kapellpredikant). Fr. o. m. l
maj 1917, då ny lönereglering för prästerskapet i
Söderhamns pastorat inträder, inrättas komministra-tur
där, aflönad enl. lag af 9 dec. 1910. Folkmängden
inom kapellpredikantens verksamhetsområde (sågverken
Källskär, S., Långrör, Åsbacka samt Tönshammars
kättingfabrik, allt inom Söderhamns församling, samt
östanbo egnahemssamhälle och Askesta såg inom Söderala
församling) kan beräknas till omkr. 3,500 pers.,
hvaraf omkr. 800 vid själfva S. Vid S. inom Söderhamns
område kommer inom den närmaste tiden att uppföras
en större sulfatfabrik. Den under byggnad varande
östkustbanan kommer att tangera S:s område vid Lervik.
Wbg.

Sanday [sä’ndi]3 en af Orkneyöarna. 30
kvkm. Omkr. 2,000 inv. ön är tämligen
flack och har två goda hamnar.
J- F. N.

Sandbach [sän(d)bätj], köping i engelska
grefsk. Chester, 8 km. n. ö. om Crewe. 5,723
inv. (1911). En gotisk anglikansk
och en katolsk kyrka. Tillverkning af
skor och parkum; kvarnar, saltverk.
J. F. N.

Sandbad. 1. Kem. En med sand fylld järnskål, hvilken
på kemiska laboratorier användes som underlag för
kärl, som skola lindrigt upphettas. I st. f. sandbad
användes numera ofta plattor af asbestpapp eller med
asbest belagda trådnät. - 2. Baln. Ett slags torra
svettbad, hvarvid kroppen i sittande eller liggande
ställning betäckes med ett tjockt lager af varm, torr
sand, vare sig solvärmd pärlsand, såsom vid åtskilliga

hafsbad, eller af särskild inre jordvärme upphettad
sand, såsom på Ischia, eller ock uppvärmd på
artificiell väg, såsom vid några under nyare tider
härför särskildt inrättade sandbadanstalter: vid
Dresden, Köstritz, Schandau samt vid flera sjukhus,
t. ex. Charlottenbergs sjukhus vid Berlin. I vårt
land ha de införts vid Kneippanstalten i Borg och
sedermera i Borgholm af d:r Bergqvist. I forna tider
åtnjöt denna badform, arenatio, ett icke oförtjänt
anseende vid många sjukdomar, som berodde på störd
hudverksamhet, men genom nyare tiders bekvämare
varmluftsbad har den blifvit mindre behöflig, trots
åtskilliga fördelar framför andra badformer. Ehuru
sandbaden tagas vid en värme af 45 till 55 grader,
fördragas de utan obehag under en half till en hel
timmes tid, hvarvid sandvärmen icke sjunker mer än
l ä 2 grader, och kunna därför utöfva en betydande
inverkan i vissa sjukdomar, såsom reumatiska lidanden
och kroniska njuraffektioner. Under sandbadet föres
den badande ut på ett slags veranda och får där,
liggande i badet, inandas den friska luften. Efter
sandbadet tar man vanligen ett ljumt sköljbad. För
att ordna dessa bad på ett mera konstmässigt
sätt begagnas komplicerade uppvärmningsmetoder,
som ställa sig ganska dyrbara. På Charlottenbergs
sjukhus kunna dessa studeras, öfverläkaren där,
professor Grabitz, har utgett flera broschyrer om
sandbaden. Se J. A. Bergqvist, "Vattenläkekonsten",
sid. 126. 1. P. T. C.* 2. C. (Ln.)

Sandbakelser (Mörbakelser, Mandel-formar), kokk.,
göras af mjöl, kallt smör samt skållad och rifven
mandel. Fyllas med sylt eller kräm och användas mycket
ofta i vårt land.

Sandbank. Se Bank 3.

Sandberg, Johan Gustaf, målare, f. 13 maj 1782 i
Stockholm, d. där 26 juni 1854, blef 1794 elev i
konstakademiens principskola och 1801 i antikskolan,
lärde samtidigt musik och kla-verspelning och
förtjänade sitt bröd genom lektioner och genom
arbete på k. teaterns dekorationsmålar-verkstad. 1808
täf-lade han i akademien med Diana och tindy-mion och
1809 med Karl XII och hans sekreterare i Stralsund och
vann flera medaljer. 1810 utställde han Uppståndelsen
och 1811 Den helige Nikolaus räddar ett skepp ur
sjönöd. S. å. målade han ett af en konstälskare utsatt
prisämne, en Defilering på Ladugårdsgärdet. Minst af
allt kunde han kallas ensidig i sina sträfvanden. Han
försökte sig under dessa år äfven med mytologiska
motiv, djurbilder och porträtt. Under den följande
tiden slöt han sig till den opposition mot akademien,
som hade sin medelpunkt i Sällskapet för konststudium
(se därom F o ge l b er g, sp. 715). Han omfattade
äfven "göternas" sträfvan att väcka till lif en
fosterländsk

J. G.

jidberg. Efter ett rj älf porträtt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free