Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santa - Santa Agueda [age'da], badort. Se Mondragón - Santa Ana, flod. Se Ucayali - Santa Ana - Santa Anna - Santa Anna, Antonio Lopez de - Santa Barbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Santa-Santa Barbara
738
Sa’nta 1. Huara’z, flod i Peru, genomströmmar
i sitt öfre lopp en stor längddal i Anderna, den
s. k. Callejön de Hailas, begränsad i v. af Cordillera
negro (4,800 m.) och i ö. af Cordillera blanca (6,783
m.). S. börjar på Nevado de Tuco i sydligaste delen
af Cordillera blanca och följer dalen i nordvästlig
riktning, parallellt med kusten och på ett afstånd
från denna af 90-100 km., tills den 100 km. från sitt
utlopp böjer sig åt v. och går ut i Stilla oceanen
(8° 55’ s. br.). Längd omkr. 350 km., flodområde
11,300 kvkm. En järnväg går uppför floddalen ända
till 20 km. ofvanför staden Huaråz (se d. o.).
J. F. N.
Sa’nta Agueda [age’da], badort. Se Mön-dra g ö n.
Sa’nta A’na, flod. Se U c a y a l i. Sa;nta
A’na. 1. Stad i republiken Salvador, 18 km. n. ö. om
vulkanen S. Ana eller Lama-tepec (2,385 m.),
utgångspunkt för en järnväg, som med en linje går
till San Salvador, med en annan förbi Sonsonate till
Acajutla vid Stilla hafvet. 48,120 inv. (1914). Kring
S. ligga de största socker- och kaffeplantagerna
i Salvador. I omgifningen drifves äfven bergsbruk
(järn, koppar, silfver och zink). - 2. Stad i
nordamerikanska staten Kalifornien, vid en flod med
samma namn och järnvägen Los Angeles-San Diego. 8,429
inv. (1910). Odling af vin, oranger, citroner och
mandel. 1-2. J-
F. N.
Sa’nta A’nna. 1. ö. Se A r a g u a y a. - 2. S. de
C or o [kå’rå], stad. Se Coro 2. - 3. S. de Cuenca
[kwe^ka], stad. Se C u en c a 3. - 4. S. de Tamaulipas
[tamalil^pas], stad. Se T a m p i c o.
Sa’nta A’nna, Antonio Lopez de, mexikansk president
och diktator, f. 21 febr. 1795 i Jalapa, d. 20 juni
1876 i staden Mexico, inträdde 1810 som kadett i
spanska kolonialarmén och hade där avancerat till
öfverste, då han 1821 slöt sig till Iturbides
resning och af denne utsågs till general och
guvernör öfver prov. Vera Cruz. Då Itur-bide
1822 antog kej-! sarvärdighet, proklamerade
S. (dec. s. å.) republiken i Vera Cruz och nödgade
Iturbide att abdikera (maj 1823). Han stödde under
de närmast följande åren det demokratiska partiet
(yorkinos) och var guvernör en tid i Yuca-tan, sedan
ånyo i Vera Cruz. 1828 medverkade han kraftigt till
presidentpostens öfver-låtande åt general Guerrero,
och 1829 slog han i grund en spansk invasionsarmé
vid Tampico. Han började jan. 1832 i spetsen för
garnisonen i Vera Cruz uppror mot presidenten
Bustamente, besegrade denne (nov.) och valdes
själf till president (mars 1833), men föredrog att
efter sina anvisningar låta regeringen skötas af
vicepresidenten Gomez Farias, som han emellertid 1835
undanträngde. Därefter utöfvade han en tid diktatur
och genomförde sträng centralisation, hvilket
Tryckt den 2/6 16
vållade Texas’ oafhängighetsförklaring. S. skyndade
dit med en armé (febr. 1836), men besegrades
af Texaskokmisternas ledare S. Houston vid San
Jacinto (21 april s. å.), togs till fånga och
nödgades i ett formligt fördrag (maj) erkänna
Texas’ oberoende. Frigifven i febr. 1837, ledde
S. nov. 1838 försvaret af Vera Cruz mot fransmännen,
hvarvid han blef svårt sårad och måste låta amputera
vänstra benet. Han blef okt. 1841 ånyo diktator
och styrde dels direkt, dels genom lydiga verktyg
med ett kort af brott oinskränkt till dec. 1844,
då han störtades. Under flykten togs han till fånga
och nödgades våren 1845 gå i landsflykt till Cuba,
hvarifrån han dock, sedan krig utbrutit med Förenta
staterna, återkallades (aug. 1846) och utsågs till
arméns högste befälhafvare. Han blef emellertid
slagen af general Taylor vid Buenavista (22-23
febr. 1847) och af general Scott vid Cerro Gordo
(18 april). För att hindra fredspartiet att komma
till makten gjorde han sig nu (maj) till diktator,
men då Scott (14 sept.) intog hufvudstaden,
nedlade S. diktaturen, och i april 1848 gick han i
landsflykt till Jamaica. Han återkallades 1853 och
erhöll presidentmyndighet för lifstiden och rätt att
själf utse sin efterträdare. Till en tid lyckades
han despotiskt betvinga anarkien, men i aug. 1855
störtades han af de republikanskt och antiklerikalt
sinnade och drefs i landsflykt till danska ön S:t
Thomas. Kejsar Maximilian förlänade honom 1863
marskalkvärdighet, men marskalk Bazaine fann hans
närvaro i Vera Cruz besvärlig och utvisade honom
(1864). Efter Maximilians fall sökte S. än en gång
genom en resning i Vera Cruz (juni 1867) bana sig
väg till makten, men han togs till fånga i staten
Yucatan, utlämnades till den nye presidenten Juårez
och dömdes till döden. Han frigafs emellertid snart,
landsförvisades och stämplade en tid från Förenta
staterna, men sökte efter Juårez’ död förlikning med
dennes efterträdare Lerdo de Tejada, erhöll af denne
amnesti och tillbragte sina sista år i hemlandet. -
S. var ganska duglig militär och egde rätt god
administrativ begåfning, men saknade uthållighet och
kunde till följd af sin girighet och hänsynslöshet
aldrig i längden bevara sina landsmäns till-gifvenhet.
V. S-g.
Sa’nta BaYbara. 1. Departement i centralamerikanska
republiken Honduras, vid Karibiska hafvet. 4,246
kvkm. 35,000 inv. (1900). S. är ett rikt
jordbruksland; särskildt odlas kaffe på
Uluaslätten. - 2. Hufvudstad i detta dep., vid Rio
Santa Barbara. Omkr. 6,000 inv. - 3. ögrupp under
33-34° n. br., hörande till nordamerikanska staten
Kalifornien, från hvilken de nordligaste öarna skiljas
genom den omkr. 50 km. breda S. Barbarakanalen. De äro
"lösryckta delar af de kaliforniska ökenbergen". Den
största ön, Santa Cruz, är 190 kvkm. och har en
bergtopp af andesit, DeviFs peak (815 m.). En annan
ö, Santa Rosa, 169 kvkm., når en höjd af 475 m. Båda
ha ej annan användning än som fårbeten. Däremot har
den västligaste, San Miguel, och den sydligaste,
San Clemente (155 kvkm.., 600 m. hög), nästan ingen
humusskorpa. Bäst lottad är Santa Catalina (180 kvkm.,
640 m. hög), som eger ankarplatser
24 b. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
