Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Say [sä]. 1. Jean Baptiste S 2. Horace Àmile S 3. Jean Baptiste Léon S - Say - Sayadhribergen. Se Ghats, sp. 1105 - Sayana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produktion, fördelning och konsumtion. Behandlingen af
konsumtionen omfattade delvis finansvetenskapen. Bytet
eller cirkulationen hänfördes till produktionen – för
S. var sålunda handeln produktiv verksamhet. I motsats
till exempelvis Ad. Smith häfdade han, att äfven
det arbete, som resulterade i immateriella produkter
(t. ex. läkarens o. a. tjänster), är produktivt. Han
vände sig mot vissa engelska författares ensidighet
att göra produktionskostnaderna till allenabestämmande
för bytesvärdet. S. införde i den ekonomiska
litteraturen begreppet företagare ("entrepreneur"),
d. v. s. "den, som tar sig för att för sin räkning,
på sin risk och till sin vinst framställa en
produkt af hvad slag som helst". Åt denna funktion
tillfölle en del af socialinkomsten i form af en
speciell företagarvinst. Företagaren blef också för
S. en köpare af människans, jordens och kapitalets
"produktiva krafter", hvilkas pris reglerades af
lagen om tillgång och efterfrågan, – härmed gafs ett
uppslag till behandlingen af fördelningen som ett
prisbildningsproblem. S:s mest betydande bidrag har
åtminstone ansetts vara hans teori om afsättningens
utvägar ("théorie des débouchés"). Kärnan i denna
är, att "produkt bytes mot produkt", icke mot
metallstycken eller penningar. Det ligger i hvarje
producents intresse, att de varor, mot hvilka han
skall byta ut sin produkt, förekomma i så stor
mängd och variation som möjligt – ju större och
mångfaldigare produktion, dess lifligare af sättning
på många vägar åt olika håll. Detta gäller enskilda
och hela nationer: för ett land, som producerar
mycket, är det önskvärdt, att andra länder producera
minst lika mycket. Denna teori, genom hvilken
nationerna ställdes solidariska gentemot hvarandra,
utgjorde enligt S. den mäktiga grundvalen för hela
frihandelssystemet; den skulle, förklarade han,
omgestalta hela världspolitiken. I öfverensstämmelse
med samma teori förnekade S. möjligheten af en
allmän öfverproduktion på varor. I samma mån
som en vara utbjudes, efterfrågas en annan; hela
tillgången på varor och hela efterfrågan på varor
äro nödvändigtvis jämstora. Däremot kan en partiell
öfverproduktion inträda: denna öfverproduktion kan
emellertid häfvas genom en motsvarande ökning af
andra varuslags tillverkning. – S. utgaf vidare
bl. a. Catéchisme d’économie politique (1815; 6:e
uppl., öfv. till flera språk, "Kateches för allmänna
statshushållningen", 1818), Lettres à Malthus (1820),
Cours complète d’économie politique pratique (6 bd,
1828-29; flera uppl.). Se Gide och Eist, "Histoire
des doctrines économiques" (1908). – Hans broder
Louis Auguste S., f. 1774, d. 1840, grundläggare
af sockerraffinaderier i Nantes och Paris, skref
bl. a. Études sur la richesse des nations (1836),
Principales causes de la richesse (1818). Han sökte
göra gällande, att en sak utgör förmögenhet endast i
den mån den eger bruksvärde: bytesvärdet fick städse
träda i andra rummet.
2. Horace Émile S., son till S. 1, fransk
nationalekonom, f. 1794, d. 1860, under några år
skepps- och varumäklare i Förenta staterna och
Brasilien, etablerade sedermera i Paris en stor
exportaffär på Syd-Amerika. Han var sedan 1848 en
tid ordf. i Paris’ handelskammare och 1849-51
led. af Conseil d’état. En trogen nationalekonomisk
lärjunge till sin fader, deltog S. i bildandet af
Société d’économie politique och grundläggandet
af "Journal des économistes". Han skref ett antal
artiklar och böcker samt ledde utgifvandet af verket
Statistique de l’industrie à Paris (2 bd, 1851), ett
förträffligt verk, som beredde honom ledamotskap af
Institutet (1857).
3. Jean Baptiste Léon S., den föregåendes son, statsman,
f. 6 juni 1826, d. 21 april 1896, ärfde från sin
fader och farfader intresse för ekonomiska frågor och
uppträdde redan vid unga år som författare på detta
område (Histoire de la caisse d’escompte,
1848). Som regelbunden medarbetare i "Journal des
débats" väckte han särskildt uppseende genom sin
kritik af Seine-prefekten Haussmanns ekonomiska
förvaltning, öfvertygad anhängare af de engelska
frihandelsidéerna, öfversatte han till franska
Goschens "Theory of foreign exchanges". Han verkade
också för den kooperativa rörelsens utbredning i
Frankrike. Medlem af nationalförsamlingen 1871,
ådrog han sig Thiers’ uppmärksamhet och utnämndes
af denne s. å. till Seine-prefekt och 1872 till
finansminister. Sedan han jämte Thiers störtats
(1873), blef han ledare för "vänstra centern". Mac
Mahon kallade honom åter till finansminister (1875),
och han behöll, trots alla ministerkriser, denna post
ända till 1879. Det var till stor del hans förtjänst,
att den stora krigsskadeersättningen till Tyskland
kunde betalas långt före den utsatta tiden. Han
understödde Freycinets (se d. o.) stora plan till
statens öfvertagande af allmänna arbeten och verkade
för lindring af de restriktioner, som hämmade den
inre samfärdseln. 1882 blef han åter för en kort
tid finansminister. Som medlem af senaten och (från
1889) deputeradekammaren bekämpade han energiskt,
men förgäfves protektionismen och tog också bestämdt
parti mot socialismen. Äfven utom riksförsamlingen
verkade han i tal och skrift i samma riktning; han
stiftade bl. a. en "ligue contre le renchérissement du
pain". S. blef 1886 medlem af Franska akad. Han utgaf
"Dictionnaire des finances" (1883-94) och "Nouveau
dictionnaire d’économie politique" (1889-92). Ett
urval af hans tal och skrifter utkom efter hans
död under titeln Les finances de la France sous la
troisième république (4 bd, 1898-1901). Biografier
af Michel (1899) och Picot (1901).
1 o. 2. E. H. T. 3. N. H-tz.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
