- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
937-938

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schal - Schalcke [s-cha'lke] Cornelis Symonsz van der - Schalcken [s-cha'lken], Godfried - Schalett. Se Schal - Schalke - Schall, Klaus Nielsen - Schaller, Julius - Schalling, Martin - Schalom leka, hebr. Se Hälsning, sp. 115 - Schalottenlök, bot. Se Läk - Scham - Schaman. Se Schamanism - Schamanism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

937

Schalcke-Schamanism

938

har mest burits af äldre allmogekvinnor och (förr)
af tjänstflickor i städerna. Jfr Halsduk, sp. 1178.

Schalcke [s-cha7lke], Cornells Symonsz. van der,
holländsk landskapsmålare, f. 1611 i Haarlem, d. där
1671, var sergeant i Haarlems skyttegille, i hvilken
egenskap han af Frans Hals af-målats i ett af dennes
berömda skyttestycken, och klockare i Haarlems S:t
Bavo3 i hvars sakristia en stor målning af hans hand,
Utsikt öfver Blomen-dael, förr hängde. Af hans nu
ytterst sällsynta målningar ses en, Dynlandskap
(dat. 1647), i direktör G. Fredriksons samling i
Stockholm. O. G-g. Schalcken [8-cha’lken], God fri
e d, holländsk genre- och porträttmålare, f. 1643
i Made nära Dor-drecht, d. 1706 i Haag, var först
elev af S. van Hoogstraten i Dordrecht och senare
af G. Dou i Leiden, men bosatte sig 1665 åter i
Dordrecht, där han var fänrik i skyttegillet. Han
vistades 1692 i London, där han blef mycket uppburen,
och slog sig därpå ned i Haag, där han sedan förblef,
med undantag af en kortare vistelse i Düsseldorf
1703. Hans af samtiden och icke minst af Tysklands
småfurstar mycket högt uppskattade, under stark
påverkan af Dou utförda genrestycken, de flesta med
ljusskensbelysning, i hvilka bilder hans glatta,
hårda och minutiösa maner verkar mindre störande än
i hans dagsljusbilder, träffas i de flesta museer
och större privatsamlingar, i likhet med hans i
allmänhet dock mindre lyckade porträtt, t. ex. hans
bild af Vilhelm III i Amsterdams Kijksmuseum, där
konungens ansikte belyses af ett ljus, som han håller
i handen. Det är likväl att märka, att S:s färger
under tidernas lopp undergått kemiska förändringar,
så att karnationen fått en dragning i tegelrödt,
som den säkerligen icke från början haft. Med sina
brister är S. i alla händelser, åtminstone i sina
bästa verk, en rätt betydande konstnär, en af de
bättre under förfallets tid inom den holländska
konsten. Kopior och imitationer efter S:s arbeten
äro icke sällsynta i Sverige, men såvidt bekant är,
finnas där blott två äkta målningar af hans hand:
en DrujUase med fjärilar i Nationalmuseum (det ena af
två nu kända stilleben af honom) och ett Goss-porträtt
(dat. London 1693) i Stockholms högskolas samling.
°- G~£. Schalett. Se Schal.

Schalke, förr landtkommun i preussiska
reg.-omr. Arnsberg, Westfalen, sedan 1903 förenadt
med Gelsenkirchen (se d. o.). (J. F. N.) Schal!,
Klaus Nielsen, dansk musiker, f. 1757 i Köpenhamn,
d. 1835 i Lyngby på Själland, blef 1776 repetitör,
1792 konsertmästare och 1818 kapellmästare vid
k. teatern. Han fick 1816 professors titel. I sin
ungdom uppträdde han med framgång som violinvirtuos i
sitt hemland samt i utlandet. Han lyfte hof kapellet
till en hög

ståndpunkt och hade i öfrigt en stor andel i
det danska konsertväsendets uppblomstring. Af
hans kompositioner är baletten Kjcerlighedens og
mistan-kens mag t (1780) af vikt som impulsen till den
sedermera så rika danska balettmusiken. S. skref äfven
inemot 30 andra baletter, 6 sångspel, violinsaker och
kantater. S. blef 1801 led. af Mus. akad. i Stockholm.
A. L.*

Schaller, Julius, tysk filosof, f. 1810 i Magdeburg,
d. 1868 som professor i Halle, tillhörde den hegelska
skolan. Han deltog i den s. k. materialismstriden
på 1850-talet med skriften Leib und seele (1855;
3:e uppl. 1858) och skref f. ö. mest om den moderna
naturfilosofien (1841-46), om Schleiermacher
(1844) och Feuerbach (1847) och dessutom
Phrenologie (1851) och Psychologie (I, 1860) m. m.
S-e.

Schalling, Martin, tysk präst och psalmist, f. 1532
i Strassburg, d. 1608 i Niirnberg, studerade i
Wittenberg, där han hörde till Melanch-thons främsta
lärjungar, och verkade sedan med stor framgång som
präst på skilda orter, sist som pastor vid Mariakyrkan
i Niirnberg. S. är författare till bl. a. en af
den lutherska psalmdiktningens yppersta pärlor,
Herzlich lieb hab’ ich dich, o Herr, om hvilken
psalm Gellert yttrar, att "den uppväger hela band
af nya sånger". Försvenskad af L. Laurinus redan
1620, öfversattes den sedan af H. Ausius i dennes
berömda verk "En andeligh watukälla" (1671), och
efter sistnämnda tolkning återges den i 1819 års
psalmbok (n:r 221). Melodien (af okänd tonsättare)
är en af den protestantiska kyrkans skönaste koraler.
E. N. S-g.

Schalo’m leka’, hebr. Se H ä l s n i n g, sp. 115.

Schalo’ttenlök, bot. Se Lök.

Scham (arab., till vänster, norr ut beläget, i
motsats till Jemen, landet till höger, sydlandet). Se
Esch-schäm.

Schamän. Se Schamanism.

SchamanFsm (antagligen af kin. cha-men,
en transkription af ind. sramana, namnet på
buddistiska asketer) är en på animismen (se A
n i m i s m 2) grundad primitiv tro på makt att
begagna andarna. Denna makt tillkommer schamanen
1. trollprästen. Denne har på grund af naturlig
begåfning, oftast en säregen nervös öfver-känslighet,
eller också på grund af särskild uppfostran makt öfver
andarna, så att han på det ena eller andra sättet kan
upptaga dem uti sig eller på annat sätt använda dem
till resor "i anden", i de olika världarna i såväl
öfver- som underjorden. Dessa "resor" företar han
i olika afsikt, för att skaffa sig kunskap om för
vanliga dödliga fördolda ting af teoretiskt eller
praktiskt slag eller för att rädda sjuka genom att
återtaga deras själar. Understundom tar en ande
sin boning i schamanen och förkunnar genom honom
kommande ting. Den schamanistiska yran framkallas i
allmänhet genom användning af en trumma; men äfven
andra medel, t. ex. olika narcotica, kunna åstadkomma
det nervösa tillstånd, som andarna fordra för att
kunna besjäla schamanen. Schamanismen i egentlig
mening är en egendomlig kulturprodukt för de arktiska
folken från Lappland öfver Sibirien till arktiska
Nord-Amerika. Men öfver allt, där animismen råder,
förekomma företeelser, som

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free