- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
949-950

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schanz [-ts], Georg von - Schaper, Hugo Wilhelm Friedrich - Schaperglas. Se Glas, sp. 1286 - Schappe, ty. Se Chappe - Schâpur, ruinstad. Se Kasrun - Schapur - Schar, ruinplats. Se Komana 2ff - Schar - Schara-mongolerna. Se Mongolerna, sp. 906 - Scharakan (Sjarakan), zool. Se Bothrops - Schar-dag - Scharf - Scharf [Ja'f], sir George - Scharfenberg, Albrecht von. Se Albrecht von Scharfenberg - Scharff, Anton - Scharffenberg, Paul Ulrich - Scharffenberg, Johan - Schari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

949

Schaper-Schari

950

bd, 1890). Vidare har han framlagt och utvecklat
förslag om arbetslöshetsförsäkring i tre större
arbeten (1895, 1897, 1901). Sedan 1884 utger
han "Finanzarchiv. Zeitschrift fur das gesamte
finanz-wesen" och leder sedan 1884 utgifvandet af
"Wirtschafts- und verwaltungsstudien mit beson-derer
beriicksichtigung Bayerns" (hans lärjungars arbeten,
53 bd till 1916).

Schaper, Hugo Wilhelm Friedrich (Fritz), tysk
skulptör, f. 1841 i Alsleben an der Saale, elev af
Wolff i Berlin 1860-67, lärare vid konstakademien
där 1875-90, har utfört monument öfver Goethe (i
Thiergarten i Berlin, 1879, Erfurt 1884), Bismarck
(1879), Moltke (1881), bägge i Köln, Lessing (Hamburg,
1882), Gauss (Braunschweig), Liebig (Marburg), Blucher
(Kaub), Kejsarinnan Augusta (Berlin, 1895), Den store
kurfursten (1901, Siegesallée i Berlin), vidare
marmorgruppen Hebe och Amor (1886) samt en mängd
byster, bland dem Richard Wagner (1908, i Giar-dini
Pubblici i Venezia). (G-g N.)

Schaperglas. vSe G l a s, sp. 1286.

Schappe, ty. Se Chappe.

Schäpur, ruinstad. Se K a s r u n.

Schapur, persiska konungar, af sasanidernas släkt. Se
Persien, sp. 553-554.

Schar, ruinplats. Se K o m a n a 2.

Scharc, arab. [turkiskt uttal jer], gemensam benämning
på dem bland muhammedanernas kyrkliga och borgerliga
lagar, som hvila på koranen eller traditionen.

Schara-mongolerna. Se Mongolerna, sp. 906.

Schararakan (S j ärar åka n), zool. Se Bo-t h rop s.

Schar-dag 1. Sär planina (lat. Scardus möns),
bergskedja af paleozoiska skiffrar och kalksten
på Balkanhalfön i mellersta Serbien, löpande
från n. ö. till s. v., begränsad i v. af Drins
båda källfloder, i ö. af Värdar och dess biflod
Lepena. Det sålunda ganska fristående berget är
ett af de högsta partierna af Dinariska alperna med
toppen Ljubeten (2,510 m.) i n. ö., hvilken länge med
orätt ansetts för halföns högsta berg. - Det lägsta
passet är Katschanik (under 500 m.) i Lepenas - - -
J. F. N.

Scharf (ty.) 1. Acuta (lat.), mus., en blandad
flerkorig orgelstämma med skarp intonation.

Scharf [jä’f], sir George, engelsk illustratör och
konsthistoriker, f. 1820 i London, d. 1895, var son
till en målare, bördig från Bajern, blef elev vid
Royal academy 1838 och gjorde vidlyftiga resor i
Italien och Mindre Asien. 1857 blef han sekreterare
och 1882 direktör vid National portrait gallery samt
adlades 1895. Han debuterade med etsningar, Scenic
effects, öfver de föreställningar af Shakspere och
andra klassiska dramatiker, som 1838-39 gåfvos på
Covent Garden-teatern. Sedan illustrerade han verk af
Murray, Macaulay, Keats, Milman’s "Horace" (1849),
Kugler ("Handbook of italian and german painting"),
Pollock ("Dan-te") m. fl. Han författade värdefulla
kataloger öfver Londons konstsamlingar m. m. (G-s N.)

Scharf enberg, Albrecht von. Se A 1-brecht von
Scharfenberg.

Scharff, Anton, österrikisk medaljgravör, f. 1845
i Wien, d. 1903, studerade vid akademien där för
K. Radnitzky och J. D. Bohm och blef

1881 chef för k. myntets gravörakademi. Han var en
af de främste sydtyske medaljörerna, utförde friskt
realistiska porträtt och förträffliga, om ock ibland
något ytliga heraldiska, allegoriska, arkitektoniska
medaljkompositioner. Bland hans arbeten äro medaljer
öfver kejsar Frans Josef, drottning Viktoria af
England och tsar Alexander III. Han gjorde äfven
skisser till stora dekorativa plastiska arbeten,
friser, spisar o. a. Jfr monografi af Domanig (1895).
G-gN.

Scharffenberg, Paul Ulrich, dansk militär, f. 1810,
d. 1882, blef 1827 löjtnant, utmärkte sig 1848
som kapten i striden vid Oversö och var 1850
bataljonschef i slaget vid Isted. I 1864 års krig
förde han som öfverste en brigad vid Fredericias
och vid Dybbölställningens försvar; han visade stor
tapperhet i det senare slaget 18 april s. å. genom att
med sitt motanfall hejda preussarnas stormlöpning och
därigenom trygga härens återtåg till Als. S. hade
viktig del i försvarskommissionens arbete 1866
och var 1867-79 kommenderande general på Själland.
E. Ebg.

Scharffenberg, J o h a n,, norsk hospitalsläkare,
f. 23 nov. 1869 i Möss, 1897 med. kandidat, 1905
-08 föreståndare för Kristiania kommunala asyl
för sinnessjuka kvinnor, sedan 1915 reservläkare
vid Gaustad sindssykeasyl, är en af Norges
mest verksamma agitatorer för absolutismen och
tillhör rörelsens radikala flygel, som upptagit
totalförbud som politiskt program, genomfördt med
doktrinär hänsynslöshet: han är i Norge rörelsens
terrorist. 1909-11 var S. redaktör af "Afholdsbladet",
där han 1909 framställde förslag om successivt, men
snabbt genomförande af alkoholförbud i Norge, till
en början med brännvinsförbud från 1920. Bland hans
många skrifter i saken märkes särskildt Alkoholen och
samhället (Stockholm, 1913), en "kritisk revision"
af Svenska läkarsällskapets kom-mitterades 1912
offentliggjorda betänkande i frågan. Som medlem af
k. alkoholkommissionen (1910-16) utarbetade han ett
1916 offentliggjordt särskildt votum med förslag till
"lag om motarbetande af alkoholbruket", bland hvars
hufvud-punkter äro: införande af folkomröstning
om förbud (totalt eller blott för brännvin);
upprättande af nykterhetsnämnder, direkt valda af de
röstberättigade, hvilka erhålla den kommunerna nu
tillkommande bevillningsmakten, utöfva individuell
kontroll öfver konsumenterna ("motbokssystem")
och ega medbestämmanderätt vid alkoholisters
internering; vidare åläggande af obligatorisk total
afhållsamhet för personer i offentliga, särskildt
ansvarsfulla ställningar samt alkoholförbud i alla
offentliga byggnader (däribland slottet, stortinget,
universitetet o. s. v.). S. deltog aktivt i den
republikanska agitationen 1905. Af intresse äro några
bidrag från hans hand till medicinens historia i Norge
(i "Norsk magazin for laBgevi-denskaben", 1900-04).
K. V. H.

Schari, tillflöde till sjön Tsad med ett
mycket vidsträckt afvattningsområde i norra
Central-Afrika. Dess källor ligga på vattendelaren
mellan Tsadbäckenet samt Kongo och Nilen. Hufvud-armen
Uam (Wam) uppstår 6° 30’ n. br. och 15° ö. lgd i
berglandet, som bildar vattendelare mot Kongos biflod
Sanga, rinner mot ö. och n. samt upptar under 7° 20’
n. br. och 18° 20’ ö. lgd en bety-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free