Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 969-970 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schaumburg - Schaumburg-Lippe - Schauta, Friedrich - Schauv, Arvid - Schauwal. Se Hedjra, sp. 208 - Schavader - Schavott - Schdte - Schebat (Schvat, Sebat) - Schebeck - Schebest, Agnes - Schebo (Skebo)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tillföll Hessen-Kassel, blef 1866 preussisk
besittning under namn af grefskapet S. och utgör
numera kretsen Rinteln i reg.-omr. Kassel. – Ett annat
Schaumburg, f. d. standesherrschaft (70 kvkm.) inom
hertigdömet Nassau, förenades 1887 med furstendömet
Waldeck.
(J. F. N.)

Schaumburg-Lippe, ett till Tyska riket hörande
furstendöme, den till folkmängden obetydligaste af
Tysklands stater, innefattar västra delen af det
forna grefskapet Schaumburg samt begränsas af de
preussiska prov. Hannover och Westfalen äfvensom
den preussiska delen af grefskapet Schaumburg. Areal
339,7 kvkm. 46,652 inv. (1910), till största delen
lutheraner. Landet är beläget på Wesergebirges
nordligaste förgreningar; större delen utgöres af
slättland, den mindre af kuperad mark. Några större
vattendrag finnas icke utom det s. k. Steinhuder
meer (se d. o.) på norra gränsen. S. har mycket
fruktbar jordmån samt stor rikedom på stenkol
(i Bückebergs-kedjan) och skog. Mineralkällor
finnas i Stadthagen och Eilsen. Hufvudnäringar äro
landtbruk och ladugårdsskötsel. För bildningen
sörja, utom folkskolor, 2 högre flickskolor, 1
skollärarseminarium och 1 gymnasium i Bückeburg
och ett i Stadthagen. Furstendömet har 2 städer:
Bückeburg och Stadthagen. Enligt författningen af
17 nov. 1868 är S. en konstitutionell och ärftlig
monarki. Representationen (der landtag) sammanträder
hvarje år och består af 15 medlemmar, af hvilka 2
utnämnas af fursten, de andre väljas genom direkta
val. Budgeten för 1915 upptog inkomster och utgifter
till 988,960 mk; statsskulden uppgick till 320,882
mk. S. sänder 1 representant till tyska riksdagen och
har 1 röst i förbundsrådet. Dess krigsstyrka tillhör
7:e westfaliska jägarbataljonen. Dess matrikularbidrag
för 1915–16 utgjorde 39,400 mark. Hufvudstad är
Bückeburg. Historia. Se Lippe och Schaumburg.
J. F. N.

SchalTta, Friedrich, österrikisk läkare, f. 1849,
blef 1874 med. doktor, 1881 docent i gyne-kologi och
obstetrik i Wien, 1883 e. o. och 1884 ord. professor
i Innsbruck, 1887 i Prag och 1891 i Wien. Jämte
en mängd smärre afh. har han utgett Grundriss der
operativen geburtshilfe (1885) och Lehrbuch der
gesammten gynäkologie (2 bd, 1896; 3:e uppl. 1906-07).
B. T-dt.

Schauv, Arvid, politiker, f. i nov. 1711 i
Uddevalla, d. 4 jan. 1788 på Uranienborg på Hven,
blef 1732 student i Uppsala, 1733 auskultant i
Svea hofrätt, 1736 kanslist och 1738 ombudsman i
Generaltullarrende-societeten, utnämndes

1750 till handels- och politieborgmästare i
Landskrona och erhöll 1778 kommerseråds
titel. S. åtnjöt stort anseende i Landskrona och
valdes från

1751 oafbrutet intill sin död till stadens
riksdagsman. Som sådan slöt han sig till
hattpartiet, till hvars mest bemärkta och
inflytelserika krafter i borgarståndet han efter
hand räknades. Vid riksdagen 1765 blef han af de
segrande mössorna ut-voterad ur ståndet, men återkom
redan följande (1769 års) riksdag och tillhörde då
den grupp af hattpartiet, som svek af talet med hofvet
och röstade mot den s. k. säkerhetsakten. 1771 var
han hattpartiets kandidat till talmansplatsen, men
besegrades af motpartiet. Efter revolutionen slöt
sig S. närmare hofvet. Vid 1778 års riksdag
var han

åter en af märkesmännen för det oppositionella
landtpartiet, men uppträdde vid sitt sista riksmöte
(1786) som Gustaf IILs haudgångne man. Till belöning
för sina politiska förtjänster hade S. 176-:! fått på
synnerligen förmånliga villkor arrendera kungsgården
Uranienborg. L. S. V. M.

Schauwal. Se H ed j ra, sp. 208.

Husar med schavader.

Schavader, urspr, ytter-byxor af tyg, som buros
utanpå husarernas gula skinnbyxor (se fig.). Vid
Sveriges första husarregemente, nuv. Kronprinsens
husarregemente, voro schavaderna af blått kläde, för
officerarna smyckade med guldbroderier å yttre sidorna
samt baktill och frampå låren. Schavaderna aflades
af manskapet vid nämnda reg. 1800, af officerarna
1845. B. C-m.

Schavott (fr. échafaud), på offentlig plats rest
träställning, på hvilken afrättning (halshuggning) af
förbrytare verkställes. – Schavottera, vara utställd
till offentlig vanära (äfven i bildlig bemärkelse).

Schdte, vid djurnamn förkortning för danske zoologen
J. Kr. Schiödte (se denne).

Schebät (Se h va t, Se-fa a t), hebr., "nattens månad’
den elfte månaden
i judarnas kyrkliga år, den femte i deras borgerliga
år. Denna månad, som har 30 dagar, motsvarar senare
delen af jan. och förra delen af febr. hos de kristne.

Schebe’ck, ett slags fartyg. Se C h e b e c k.

Scheberst, Agnes, österrikisk operasångerska, f. 1813
i Wien, d. 1869 i Stuttgart, sjöng i Dresden, Budapest
o. a. städer samt utmärkte sig genom skönt yttre
och klassisk fulländning så i sång som aktion. Hon
blef 1842 gift med den ryktbare teol. skriftställaren
D. F. S t r a u s s, men äktenskapet upplöstes efter
några år. Hon utgaf Aus dem leben einer kunstlerin
(1857). A. L.*

Schebo (Skebo), bruk i Ununge socken, Närdinghundra
härad, Stockholms län, naturskönt beläget vid sjön
Närdingen och vid S. station på Stockholm–Roslagens
järnväg. Bruket har 2 martinugnar, stångjärnsvalsverk,
pressverk, 2 vällugnar, ång-, smält- och räckhammare,
ångsåg, plåt- och finvalsverk, gjuteri och
mek. verkstad, grufvor, anrikningsverk samt kvarn,
tax. till 981,000 kr., samt jordbruksfastigheter, 4 1/2
mtl, tax. till 180,000 kr. Schebo gods l. Skedeboholm,
som det kallades under 1600- och 1700-talen, innehades
först af Uppsala ärkebiskopsbol, men bortbyttes af
detta till Klara kloster i Stockholm. Genom Gustaf I:s
reduktion tillföll det kronan och utgjorde understöd
för "Spettalet", d. v. s. Danviks hospital, tills
Julius Gyllenhielm 1578 fick det som förläning af
sin fader Johan III. Efter Gyllenhielms död innehades
det af släkten Tott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>