- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1133-1134

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmölln - Schnaase [Jnase], Karl - Schnabel, Johann Gottfried - Schnabel, Arthur - Schnack, Peter. Se Snack - Schnaderhüpfel - Schnæbele-affären - Schnapper-Arndt, Gottlieb - Schnapsnase, ty. Se Näsa, sp. 341 - Schneckenburger. 1. Matthias S 2. Max S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schmölln, stad i Sachsen-Altenburg, vid floden Sprotte
och Gössnitz–Gerabanan. 11,345 inv. (1910). Realskola,
fabrikation af knappar, urboetter, borstar, dosor m. m.

(J. F. N.)

illustration placeholder

Schnaase [ʃnaṡe], Karl, tysk konstskriftställare,
f. 1798 i Danzig, d. 1875 i Wiesbaden, studerade
juridik i Heidelberg, där han var en af Hegels
lärjungar, blef 1826 assessor i Königsberg, därefter
prokurator i Düsseldorf och var 1848–57 råd i
högsta domstolen i Berlin, öfverlägsen i historisk
blick och filosofisk uppfattning, blef S. en af
dem, som grundlade det vetenskapliga konststudiet
i Tyskland. Utom sitt hufvudverk, Geschichte der
bildenden künste
(1843–64; 2:a uppl. 1865–77, 8
bd), utgaf han Niederländische briefe (1834) och
åtskilliga smärre skrifter. Monografi af W. Lübke (1879).

(G–g N.)

Schnabel, Johann Gottfried, tysk författare, f. 1692,
d. efter 1750, bekant under pseud. Gisander,
skref en af de mest lästa robinsonaderna, Wunderliche
fata einiger seefahrer, absonderlich Alberti Julii
... auf der insel Felsenburg
(1731–43), hvilken
bearbetades och utgafs af Tieck (6 bd, 1827) och i
utdrag öfversatte på svenska 1765 (nya uppl. 1785
och 1789).

Schnabel, Arthur, österrikisk pianist,
f. 1882 i Leipnik, elev af Leschetitzki, har på
konsertresor genom Europa vunnit anseende som
Brahms- och Schuberttolkare samt ger sedan 1902 i
Berlin trioaftnar. Han har komponerat sånger, en
pianokonsert m. m. S. gifte sig 1905 med altsångerskan
Therese Behr, f. 1876 i Stuttgart, elev af Etelka
Gerster och vida känd som romanssångerska.

Schnack, Peter. Se Snack.

Schnaderhüpfel (Schnadahüpfln), ett slags hos de tyske och
österrikiske alpborna bruklig, oftast improviserad
dansvisa af erotiskt eller satiriskt innehåll,
bestående af ett par fyraradiga strofer, sjungna
af två motparter på en egendomlig, stillsam
melodi, som plägar varieras mycket och utklingar i
joddlande. Samlingar af sådana visor ha utgetts af
Seidl (1850), L. v. Hörman (1881; 3:e uppl. 1894),
Greinz (1889, 1894) och Gundlach. I konstpoesien
har arten odlats af F. v. Kobell, Stieler, Rosegger
m. fl. Jfr Grasberger, "Die naturgeschichte des
schnaderhüpfels" (1896), och R. Steffen, "Enstrofig
nordisk folklyrik i jämförande framställning" (1898).

E. F–t.

Schnæbele-affären, en på sin tid, 1887,
mycket omtalad gränskonflikt mellan Tyskland och
Frankrike. Franske kommissarien vid gränspolisen
i Pagny-sur-Moselle, Schnæbele, hade stått i
förbindelse med en för Frankrikes räkning i Tyskland
verksam spion, och med anledning däraf hade riksrätten
i Leipzig utfärdat order om Schnæbeles häktning,
om han anträffades på tyskt

område. En tysk gränspoliskommissarie, Gautsch,
ställde då en fälla för Schnæbele genom att medelst
bref inbjuda honom till ett möte vid gränsen för
att uppsätta protokoll rörande en kullstörtad
gränspåle. Då Schnæbele 20 april 1887 kom till
gränsen och tagit några steg öfver gränslinjen,
blef han öfverfallen af ett par förut i ett dike
dolda tyska agenter, som förklarade honom häktad. Han
satte sig till motvärn och lär, enligt den officiella
franska utredningen, ha lyckats komma tillbaka öfver
gränsen, men några meter in på franskt område ånyo ha
blifvit öfvermannad och bortfördes till Metz. Franske
utrikesministern Flourens lät omedelbart ambassadören
Herbette göra kraftiga föreställningar i Berlin, och
då den sistnämnde företedde fotografiskt faksimile
af det bref, genom hvilket Schnæbele lockats till
gränsen, lät Bismarck omedelbart (28 april) utlofva
frigifning af Schnæbele under förklaring, att en
inbjudan till sammanträffande i tjänsteärenden vore
att betrakta som ett lejdebref. Genom denna motivering
undgick Bismarck att inlåta sig på den ömtåliga
frågan om gränskränkningen och om tyska riksrättens
från franskt håll bestridda kompetens att åtala och
döma en fransk undersåte för handlingar, som begåtts
utanför franskt område. Schnæbele-affären behandlades
i båda rikenas press i allmänhet ganska moderat;
boulangisterna och den af Déroulède ledda patriotligan
sökte emellertid hetsa franska regeringen till att
betrakta händelsen som en medveten provokation af
Bismarck, bevisande nödvändigheten att "taga kriget"
ju förr dess hellre. Den öfvergående krigsfara,
som affären kan ha vållat, ökades däraf, att den
revanschlystne general Boulanger vid dess inträffande
var fransk krigsminister; faran afvärjdes genom den
skyndsamhet, hvarmed Schnæbele frigafs, sedan bevis
företetts på poliskommissarien Gautschs komplott
mot honom. Jfr P. Albin, "La paix armée" (1913).

V. S–g.

Schnapper-Arndt, Gottlieb, tysk socialstatistiker,
f. 1846 i Frankfurt a. M., d. där 1904, blef
filos. doktor i Tübingen på den sedermera mycket
bekant vordna socialstatistiska monografien Fünf
dorfgemeinden auf dem hohen Taunus
(1883). Efter
hans död ha utgetts bl. a. Vorträge und aufsätze (3
bd, 1906), Sozialstatistik (en serie föreläsningar,
1908) samt det ekonomisk-historiska verket Beiträge
zur geschichte der lebenshaltung in Frankfurt
a. M. während des 17. und 18. jahrh.
(2 bd, 1911).

E. H. T.

Schnapsnase, ty. Se Näsa, sp. 341.

Schneckenburger. 1. Matthias S., tyskschweizisk
protestantisk teolog, f. 1804 i Thalheim i
Württemberg, d. 1848 som professor i Bern (sedan
1834). Hans professur omfattade närmast kyrkohistoria
och systematisk teologi, men vid sidan däraf föreläste
han med förkärlek nytestamentlig teologi, och på
detta område röra sig hans flesta af honom själf
utgifna arbeten (Über das evangelium der Ägypter,
1834; Über den zweck der apostelgeschichte, 1841,
m. fl.). Mot slutet af sitt lif koncentrerade han
emellertid alltmer sina studier kring symbolikens
problem och särskildt kring spörsmålet om förhållandet
mellan den lutherska och den reformerta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free