- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1163-1164

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schopenhauer [Jå'-]. 1. Henriette Johanna S 2. Arthur S - Schoppe, K. Se Scioppius - Schorlemer-Alst [Jå'r-], Burghard von, friherre - Schorn [Jå'rn]. 1. Johann Karl Ludwig von S -- 2. Karl S - Schorndorf - Schotanus, Petrus - Schotel [s-chå'tel]. 1. Jan Christiaen S -- 2. Gilles Dinysius Jacobus S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1163

Schoppe-Schotel

1164

gen, som ej ser det enskilda tinget såsom sådant,
utan såsom symbol för den allmänna idén. Men
denna åskådning är knappast någon annan än geniet
mäktig, och äfven för detta äro konstska-pandet och
skönhetsnjutningen endast något momentant, som blott
för några korta ögonblick kan frälsa från viljans
oro och lidandet. Den andra vägen mot frälsningsmålet
är moralen. I medlidandet med andra kunna vi glömma
vårt eget jag och bringa den egoistiska viljan
till själfförnekelse. Men genom deltagande i andras
lidande ökas än ytterligare lidandets börda. Huru
bli den slutligt kvitt? Det gäller att genom insikt
om lifvets värdelöshet och genom askes döda själfva
viljan att lefva. Den, som når detta mål, är ett
helgon, och när denna andliga riktning tar öfverhand,
upphör allt lif, individerna uppgå i allenheten,
medvetandet försvinner, och Nirvanas eviga ro tar
dess plats. Om detta någonsin kommer att ske, det
beror icke på individens vilja, som är bunden af
motivationens lag. Fri är endast den öfvernaturliga
världsviljan, som "är lifvet i sig". På den beror det,
om frälsningens under skall bli verklighet. - S.,
som efter sin död en tid blef modefilosofen, utöfvade
och utöfvar delvis än i dag ett stort inflytande
på de bildades lifsåskådning. Någon filosofisk
skola af betydelse har han dock ej grundat. Bland
hans anhängare må utom de redan anförda här nämnas
journalisten E. 0. Linder, språkläraren D. Asker,
juristen K. Bahr, gymnasieläraren J. Bahnsen,
läkaren A. Bilharz, upptäcktsresanden K. Peters
och såsom den mest betydande P. Deus-sen. Starkt
inflytande har S:s filosofi utöfvat också på
Ph. Mainländer, E. v. Hartmann och F. Nietz-sche. -
S:s samlade arbeten utgåfvos först af J. Frauenstädt
(6 bd, 1873-74, 2:a uppl. 1877, senare upplagor af
enskilda delar) samt därefter af andra utgifvare i
en mångfald olika upplagor med växlande antal band
(från 12 till 3). En kritiskvetenskaplig upplaga
är sedan 1911 under utgif-ning under redaktion
af P. Deussen (afsedd att omfatta 14 bd). Den
skall ock komma att innehålla S:s efterlämnade
skrifter och det viktigaste af hans bref växling,
hvilka delvis förut föreligga i en mångfald olika
publikationer. Urval af S:s skrifter har utgetts af
M. Bräsch (2 bd, 1891), hvarjämte flera S.-antologier
utgetts. S:s namnteckning är återgifven å pl. II till
art. Autograf. - Det första uppslaget till den sedan
så omfattande S.-litteraturen, öfver hvilken F. Laban
utgett en bibliografi (1880), lämnade J. Frauenstädt:
"Briefe iiber die S:sche philosophie" (1854). Den mest
omfattande framställningen af S:s lif och filosofi
har Kuno Fischer lämnat i "Geschichte der neuern
philosophie" (bd I, 3:e uppl. 1908). Biografier öfver
S. ha utgetts af E. Grisebach (1897) och W. v. Gwinner
(3:e uppl. 1910); monografier af E. Seydel (1857),
R. Haym (1864), R. Lehmann (1894), J. Yolkelt (3:e
uppl. 1907), H. Kichert (2:a uppl. 1909) m. fl. Sedan
1911 finnes ett "Schopenhauergesellschaft". 1895
restes en minnesvård öfver S. i Frankfurt a. M.
2. S-e.

Schoppe, K. Se S c i o p p i u s.

Schorlemer-Alst [ jå’r-], Burghard von, friherre,
tysk politiker, f. 1825 i Oberhagen vid Lipp-stadt,
d. 1895, var ulanofficer 1845-57 och egnade sig sedan
åt landthushållningens utveckling. Som

medlem af preussiska abgeordnetenhaus 1870-89 och
af tyska riksdagen 1875-87 samt 1890 tillhörde han
centrumpartiet och gjorde sig bemärkt som en af dess
slagfärdigaste talare i striderna med Bis-marek.
(N. Il-tz.)

Schorn [jå’rn]. 1. JohannKarlLudwig von S., tysk
konsthistoriker, f. 1793 i Kastell, d. 1842, blef
1826 professor i konsthistoria och estetik i Munchen
samt öfvertog 1833 ledningen af konstskolan och
konstsamlingarna i Weimar. Skrifter: Beschreibung
der Milnchener glyptothek (1830), Theorie der
bildenden kunste (1835), en genom sina noter
utmärkt öfv. af Vasari (forts, af E. Förster,
1832-49) m. fl. - 2. Karl S., den föregåendes
brorson, tysk målare, f. 1803 i Diissel-dorf,
d. 1850, studerade bl. a. i Paris 1824-27 för
Gros och Ingres och blef 1847 professor vid
akademien i Munchen. Han målade historiska taflor,
som blefvo prisade för "sund realism i form och
färg". Bland hans alster äro Maria Stuart och Rizzio,
Cromwell läser bibeln jör sina generaler (museet i
Königsberg), Knox disputerar i religionsfrågor med
soldater och Syndafloden (båda i Nya pinakoteket
i Munchen, den sistnämnda ej fullt afslutad).
1-2. G-g N.

Schorndorf [jå’rn-], stad i Württemberg,
Jagst-kretsen, vid ån Rems och järnvägslinjen Rems-
Nördlingen. 6,760 inv. (1910). Realskola. Tillverkning
af järnmöbler, landtbruksredskap, porslin. S. var förr
befäst och räddades 1688 från Mélacs mordbrännarskaror
genom kvinnornas mod. J. F. N.

Schotanus, Petrus, holländsk stillebensmålare (han
målade dock äfven genre- och landskapsstycken),
verksam under senare delen af 1600-talet, troligen
i Leiden. Arbeten af hans hand, framställande på
en bordskifva uppradade saker, såsom jordglob,
timglas, bibel, ljus, döda fåglar, m m., förekomma
i svenska privatsamlingar, såsom i Bondeska
på Eriksberg, Gyllenkrookska på Björnstorp
och hos direktör P. R. Rabe i Stockholm.
O. G-g.

Schotel 0-chå’tel]. 1. J a n C h r i s t i a e n S.,
holländsk marinmålare, f. 11 nov. 1787 i Dordrecht,
d. där 22 dec. 1838, var elev af M. Schouman,
tillsammans med hvilken han målade Fransmännens
återtåg från Dordrecht 1814 och Holländarnas och
engelsmännens bombardemang af Alger 1816, Själf
målade han med stor framgång en mängd sjöstycken,
såsom Kustbild (Amsterdams Rijksmuseum), Fiskarkojor
o. d. (Amsterdam). Utom i Holland finnas flera af S:s
taflor i andra europeiska gallerier. S. var led. af
bl. a. Amsterdams akademi. Se Ja-cobus S. (S:s son),
"Leven van den zeeschilder J. C. S." (1840). - En
annan son till S., Pieter Jan S., f. 17 aug. 1808 i
Dordrecht, d. 23 juli 1865 i Dresden, lärjunge till
fadern, slog sig 1856 efter flera utländska resor
ned i J)usseldorf som målare. Bland hans mariner
Riå nämnas Stiltje (museet i Gent), Hafvet i storm
(Amsterdams Rijksmuseum), Baths hamn (Amsterdam)
m. fl. Äfven han var led. af Amsterdams akademi. -
2. Gilles Dionysius Jacobus S., den föregåendes
son, författare, f. 3 april 1807 i Dordrecht,
d. 9 dec. 1892 i Leiden, studerade 1826-31 teologi
i sistnämnda stad och var 1835-62 präst i olika
församlingar. 1862 öfvertog han ledningen af van der
Aas "Biographisch woorden-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free