- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1165-1166

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schotel [s-chå'tel]. 1. Jan Christiaen S -- 2. Gilles Dinysius Jacobus S - Schoterland - Schott - Schott, Bernhard. Se Schott & söhne - Schott, Wilhelm - Schott, Paul Gerhard - Schott & söhne - Schotte [skåtte]. 1. Gustaf Viktor S 2. Per Axel Viktor S 3. gunnar Viktor S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boek", som han behöll till arbetets fullbordan
1877. Utom de hundratals biografier, som han
författade för detta, skref S. ett mycket stort
antal tidskriftsuppsatser och böcker, bl. a. om de
tre städerna Dordrecht, Leiden och Tilburg, och har
betydelse framför allt som samlare.

Schoterland [s-chå’-], kommun i holländska
prov. Friesland, består af 19 byar. 15,631
inv. (1909). Jordbruk, boskapsskötsel och torftäkt.

J. F. N.

Schott (eg. Schatt), Sjott (fr. chott), arab.,
eg. utvidgning af en flod eller en dal, kallas i
Nord-Afrika förekommande depressioner, som efter regn
innehålla vattensamlingar, hvilka dock snart uttorka,
kvarlämnande en större eller mindre saltskorpa. I
Algeriet pläga dylika depressioner äfven kallas sbach
(sing. sebcha) De sträcka sig i flera grupper från
Atlas till Stora Syrten; störst äro de, som ligga
vid Saharas nordgräns i Algeriet och Tunisien,
bl. a. Schott el-Melghir, S. Merwan, S. el-Ghars;
och S. e l - D j e-rid 1. S. el-Kebir (se D j er i
d). Dessa schott äro rester af ett större inhaf, som
genom den tilltagande torrheten i det nordafrikanska
klimatet alltmer krympt samman, så att S. el-Melghir
ligger 31 m., S. Merwan 29 m. och S. el-Gharsa 21
m. under hafsspegeln. Ett på sistnämnda omständighet
grundadt förslag (af Eou-daire) att sätta detta
schottområde (14,000 kvkm.) under vatten uppgafs
till följd af de stora kostnaderna. Tvärt om har man
i nyaste tid torrlagt några schott, bl. a. Fetzara
vid Bone och Misser-ghin (Orans sebcha), hvarigenom
vunnits öfver 3,000 har ypperlig åkerjord. Äfven uppe
på Atlasplatån finnas flera schott (se Atlas,
sp. 342), hvarför denna fått namnet Schott-platån

(J. F. N.)

Schott, Bernhard. Se Schott & söhne.

Schott, Heinrich Wilhelm, österrikisk hortikultör
och botanist, f. 7 jan. 1794 i Brunn, d. 5 mars
1865 i Schönbrunn, blef 1815 trädgårds-föreståndare
i Wien och var 1817-21 medlem af Pohls expedition
till Brasilien, blef 1828 hof trädgårdsmästare,
1845 föreståndare för kejserliga trädgårdarna vid
Schönbrunn och hedersdoktor 1858. S. utgaf särskildt
inom sin specialitet, ara-céerna, förträffliga
arbeten, främst Synopsis Aroi-dearum (1856),
Icones Aroidearum (40 ypperliga färgpl. utan text,
1857), Genera Aroidearum expo-sita (1858, med 98
färgpl.) och Prodromus syste-matis Aroidearum (1860).

C. Lmn.

Schott, Wilhelm, tysk orientalist, f. 1807 i Mainz,
d. 1889, blef 1838 professor i östasiatiska språk vid
universitetet i Berlin och kallades 1841 till medlem
af vet. akad. där. S. gjorde sig berömd hufvudsakligen
genom forskningar rörande språket och kulturen
i norra och östra delarna af Asien. I Altaische
studien (5 hftn, 1860-72) lämnade han sålunda högst
viktiga bidrag till kännedomen om de tatariska,
finsk-tatariska och t judiska språkklasserna, liksom
han i Chinesische sprach-lehre (1857) gjorde epok i
de enstafviga språkens grammatiska behandling. Bland
hans arbeten märkas f. ö. Vber den buddhaismus in
Hochasien und in China (1844), Älteste nachrichten von
mongolen und tataren (1846), Vber die chine-sische
verskunst (1857), Vber die echtcn kirgisen (1864).

(K.V.Z.)

Schott, Paul Gerhard, tysk oceanograf, f. 1866
i Reuss, filos, doktor 1891 i Berlin,
anställdes 1890 vid Deutsche seewarte i Hamburg,
där han sedan 1903 är föreståndare för afdelningen
maritim meteorologi. Han deltog 1898–99 i den tyska
djuphafsexpeditionen med "Valdivia" till Atlantiska,
Indiska och Stilla hafvet och 1902 i en vetenskaplig
färd till de västindiska farvattnen. Han har skrifvit
Verkehrswege der transoceanischen segelschiffahrt
(1895), Weltkarte zur uebersicht der me er esstr
örnungen (1898; 4:e uppl. 1913), Ozeano-graphie
und maritime meteorologie (i "Wissen-schaftliche
ergebnisse der deutschen tiefsee-expedi-tion",
1902), Physische meereskunde (1900; 2:a uppl. 1910)
och Geographie des Atlantischen ozeans (1912).

Schott & söhne, tysk musikförläggarfirma i Mainz,
en af de största i sitt slag, grundlades 1773 af
Bernhard Schott (d. 1817) och omfattar numera öfver
28,000 verk, hvaribland Beethovens sista stora
kompositioner, nästan alla Doni-zettis, Rossinis,
Aubers och Adams operor, Wagners "Meistersinger",
"Ring des Nibelungen" och "Parsifal", Humperdincks
"Hänsel und Gretel". B. Schotts söner öppnade filialer
i Antwerpen (flyttad till Bruxelles), London och
Paris, och i deras efterkommandes händer har företaget
(med filial äfven i Leipzig) alltjämt utvecklats.

Schotte [skatte]. 1. Gustaf Viktor S., skolman,
läroboksförfattare, f. 26 mars 1823 i Torshälla,
d. 15 april 1888 i Stockholm, blef student i Uppsala
1840, filos, doktor där 1848, lektor vid Nyköpings
allmänna läroverk 1864 samt förordnades 1877 till dess
rektor. S. var en erkänd pedagogisk förmåga. Han
insattes 1866 i den historisk-geogra-fiska
lärobokskommissionen, och hans särskildt genom
sin klarhet förtjänstfulla Lärobok i gamla tidens
historia (1877, flera uppl.; omarb. af S. Boethius,
1894) nyttjades intill den senaste läroboksordningen
vid undervisningen i de flesta högre läroverk. I
årsprogram (1879, 1880) offentliggjorde han Bidrag
till Nyköpings allmänna läroverks historia. I flera år
var han folkskolinspektör inom länet. 1885 valdes han
för Södermanlands län till led. af Första kammaren,
som valde honom 1886-87 till suppleant och 1888 till
led. af statsutskottet samt 1887-88 till statsrevisor.

2. Per Axel Viktor S., den föregåendes son, ämbetsman
och politiker, f. 13 sept. 1860 i Nyköping, blef
1878 student i Uppsala och aflade där 1886 juris
kandidatexamen. Han utnämndes till vice häradshöfding
1889, till länsnotarie i Gäfleborgs län s. å. och
till landssekreterare i Värmlands län 1902. Han var
civilminister i Staaffs första ministär 1905–06 och
valdes 1908 till led. af Andra kammaren för Värmlands
läns östra valkrets och är fortfarande en af dess
representanter. I kammaren slöt han sig till liberala
samlingspartiet och har varit led. af bevill-nings-
(1909) och lag- (sedan maj-riksdagen 1914) utskotten
samt vice ordf. i arbetsaftalsutskotten 1910 och 1911
och i vaccinationsutskottet 1915. S. var civilminister
äfven i Staaffs andra ministär 1911–febr. 1914. Sedan
1914 är han ordf. i frisinnade landsföreningens
förtroenderåd och har därjämte under olika perioder
varit ordf. i dennas verkställande utskott. Bland
de af S. kontrasignerade k. propositionerna torde
följande vara de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free