- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1167-1168

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schotte [skåtte]. 1. Gustaf Viktor S 2. Per Axel Viktor S 3. gunnar Viktor S - Schottisch - Schottky, Friedrich Hermann - Schou [skau']. 1. Halvor Arntzen S -- 2. Olaf Fredrik S - Schou [skau'], danska målare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viktigaste: till riksdagen 1906 ang. lag om medling i
arbetstvister (antagen), om statens förvärfvande af
de norrbottniska gruffalten (afslagen, men i mycket
grundläggande för följande års uppgörelse), om förvärf
för staten af Trollhätte strömmar och anläggande
af Trollhätte kraftstation (antagen), om inköp af
Stockholms telefonbolags nät och egendom (af-slagen),
om anslag till befrämjande och organiserande af den
offentliga arbetsförmedlingen (antagen), med förslag
till författningar om automo-biltrafik (antagen),
förslag till lag om rikets flagga (antagen); till
riksdagen 1912: om åtgärder till bekämpande af
barnförlamningen (initiativet härtill utgick från
S. själf; medförde inrättande af en provisorisk
vårdanstalt m. m.), ang. Socialstyrelsens inrättande
(antagen), om inköp för statens räkning af Södertälje
kanal, påbörjande af dess utvidgning i sammanhang med
beslut om dubbelspåret Rönninge-Järna (antagen),
ang. lag om understödsföreningar (antagen);
till riksdagen 1913: ang. ny apoteksvarustadga
(författning utfärdad 14 nov. 1913), om en särskild
vägbyggnadsfond för enklare vägar i Norrland, om
järnväg Sveg-Brunflo samt Sveg-Hede, ang. lag om
allmän pensionsförsäkring och anslag till inrättande
af Pensionsstyrelsen (antagen), ang. omfattande
ändringar i kommunalförfattningen (hvarvid antogos
bevarande af valhemligheten vid landstingsmannaval,
gemensam dag för dessa val, tid för kommunalstämmor
och sätt för deras kungörande, proportionellt valsätt
vid val af kommunalfullmäktige, utskott och nämnder
i landsting och stadsfullmäktige, godtgörelse
åt kommunalnämndsordförande, hvaremot förslagen
om borttagande af bolags och omyndigas rösträtt,
ut-öfvande af rösträtt vid landstingsmannaval allenast
inom mantalsskrifningskommunen, rätt .för landsting
att själft välja ordf. m. m. föllo). Bland de under
S:s civilministertid vidtagna viktigare åtgärderna
f. ö. märkas under 1905-06: zontariffsystemets
slutliga genomförande och under 1911–14
bl. a. utfärdandet af nytt järnvägstrafikreglemente
(1914), ny läkarinstruktion (1911), nya instruktioner
för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (1911),
Socialstyrelsen (1912) och yrkesinspektionen och
dess chefsmyndighet (1912) och vanföreväsendets
ordnande (1911-13). Därjämte igångsattes utredningar
af en mängd viktiga frågor i synnerhet af social
natur. Utom på det administrativa och politiska
området har S:s betydande kraft tagits i anspråk
för en mängd förtroendeuppdrag. Han har varit
led. af automobil- (1903 -04), sjukkasse- (1907-09),
understödsförenings-(1909-10), moderskapsförsäkrings-
(1910-11) och departementalkommittéerna (1908-11) samt
tillkallad sakkunnig för utarbetande af författningar
om automobiltrafik och ang. skyddskoppymp-ningens
ordnande äfvensom sedan 1915 ang. statsdepartementens
omorganisation. Han var 1907-09 förlikningsman i
mellersta distriktet cch 1908 ordf. och ledare
af de stora förhandlingar rör. kollektiv-aftal
vid järnbruken och grufvorna, som ledde till
väsentligen ännu gällande aftal. S. å. deltog han i
den stora förlikningskommissionen under E. Giin-thers
ordförandeskap.

3. Gunnar Viktor S., den föregåendes broder, forstman,
f. 9 mars 1874 i Nyköping, blef student i Stockholm 1894 och
genomgick skogsinstitutet 1895-97. Han förordnades 1902 till
assistent och 1909 till föreståndare vid
Statens skogsförsöksanstalt samt utnämndes vid
anstaltens nyorganisation 1913 till föreståndare för
skogsafdel-ningen af Statens skogsförsöksanstalt. Han
har författat ett större antal uppsatser och
afhandlingar i skogliga ämnen, såsom Svenska skogarnas
ekonomiska historia (1905), Tallkottens och talljröets
beskaffenhet skördeåret 1903-1904 (s. å.), Om skogsfrö
och dess insamling (1906), Om gallringsför sök
(1912), Svenska skogsträd 5. Björk och al (1913),
artiklar i Nordisk familjebok m. m. S. har tjänstgjort
som sekreterare i Svenska skogsvårdsföreningen
alltsedan dess stiftande 1902 och har som redaktör för
dess publikationer (tills, med H. Hesselman) inlagt
stor förtjänst om den svenska skogslitteraturens
utveckling.

1. (R. N–n.)
2. T–s.
3. H. Hn.

Schottisch (ty., "skotsk"), en runddans parvis i
2/4 takt, äfven i stegen liknande polkan och först
dansad på 1840-talet. Schottisch dansas öfverallt i
svenska bygder; turerna, som ega rätt mycket behag,
äro växlande och inalles 8, af hvilka dock vanligen
icke alla dansas. Denna dans bör ej förblandas
med den skotska kontradansen écossaise (se d. o.).

A. L.
(E. F–t.)

Schottky, Friedrich Hermann, tysk matematiker,
f. 1851 i Breslau, blef professor 1882 i Zürich,
1892 i Marburg och 1902 i Berlin. S:s arbeten
beröra hufvudsakligen teorien för de abcl-ska
och de automorfa funktionerna, af hvilket område
han lyckats bringa vissa delar till en hög grad
af fulländning. S. har vidare för första gången
gett elementära bevis för den allmänna Picardska
satsen. Dessa finnas framställda i afh. Vber
zwei beweise des allgemeinen Picardschen satzes.
I. F.

Schou [skau]. 1. Halvor Arntzen S., norsk
industriidkare, donator, f. 11 maj 1823 i Kristiania,
d. 5 febr. 1879 i Åker (vid Kristiania), blef
banbrytare i norsk textilindustri genom att

1855 anlägga Hjula väfveri, spinneri och klädesfabrik
vid Kristiania. Han lämnade bidrag till
upprättandet af Kristiania handelsgymnasium
1875 och till alla slags allmännyttiga
ändamål samt stiftade 1877 "Cecilie S:s legat"
till ämbetsmansdöttrars praktiska utbildning.
– 2. Olaf Fredrik S., den föregåendes son, mecenat,
f. 26 okt. 1861 i östro Åker, blef student 1881,
har hopbragt Norges största privatsamling af
nationell målarkonst från tiden efter 1880 och
skänkte 1909 en del däraf, omfattande 116
nummer, till statens konstmuseum. Han har
äfven på annat sätt i stor utsträckning understödt
konstnärliga syften och enskilda konstnärer.

1–2. K. V. H.

Schou [skäu’], danska målare. 1. Ludvig Abelin S.,
f. 1838 i Slagelse, d. 1867 i Florens, studerade vid akademien i
Köpenhamn från 1856 samt för Simonsen och Marstrand. Han hemsände
1866 Romersk lumpsamlare och Italienska bönder
(museet i Aarhus) samt Modellen Stella
(Hirschsprungs museum), målade under ett besök i
hemlandet s. å. Chione, dräpt af Diana
och återvände så till Italien, där han bortrycktes
af kolera. Bland hans öfriga arbeten märkas porträtt
af slående karaktärsskärpa (konstmuseet, som äfven
eger Centaurer) samt kompositionerna Leukothea
och Hermod hos Hel (båda 1867, i Hirschsprungs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free