Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schultz (S. von Ascheraden], svensk adlig ätt - Schultz, Filip. Se Nordencreutz,1235 Schwa adlig ätt - Schultz, Jakob, David och Karl Fredrik. Se Schulzenheim - Schultz, Per Magnus Herman - Schultz, Johan Gustaf - Schultz [Jo'lts], Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1205
Schultz
1206
1765 rätt att skrifva sig S. von Ascheraden. Den
friherr liga ätten, som immatrikulerades på
riddarhusen i Reval och Riga, är i Sverige utgången,
men fortlefver i Livland och Tyskland.
1. Mar ti n S. d. ä., friherre (se ofvan), krigare,
f. 12 juni 1617, d. 16 mars 1682 i Kex-holm, blef
1652 major vid hofregementet och avancerade 1679
till generallöjtnant af infanteriet. 8. var en af
Karl XI:s rådigaste och erfarnaste officerare. Under
skånska kriget 1676-79 hade han stor del i segern
vid Lund (1676) samt höll därefter Kristianstad
inneslutet, när konungen tågade mot Landskrona,
och förde slutligen befälet öfver svenska arméns
center i slaget vid sistnämnda stad (1677). Han
utnämndes 1681 till guvernör öfver Ingermanland
och Kexholms län. - 2. Martin S. d. y. (skref sig
Schoultz), den föregåendes son, friherre, militär,
f. 4 jan. 1660 i Livland, d. 3 nov. 1730 i Pommern,
öfverste för Stralsundska infanteriregementet 1702,
generalmajor 1710, ledde som viceguvernör (sedan
1711) Wismars tappra försvar mot tysk-sachsisk-danska
trupper från juni 1715 till april 1716 (då staden
kapitulerade) och utnämndes med anledning däraf till
generallöjtnant och guvernör, förde till krigets slut
befäl i Skåne och tog afsked 1721. - 3. Karl Gustaf
S. von Ascheraden, friherre, den föregåendes sonson,
diplomat, f. 29 juli 1743, d. 1798 i Berlin, en tid
officer och kammarherre hos drottning Lovisa Ulrika,
var envoyé 1792-96 vid tyska riksdagen i Regensburg
och 1796-98 vid preussiska hofvet.
Schultz, Filip. SeNordencreutz, adlig ätt.
Schultz, Jakob, David och Karl
Fredrik. SeSchulzenheim.
Schultz, Per Magnus Herman, astronom,
universitetslärare, f. 7 juli 1823 å Nykvarn,
Södermanland, d. 8 maj 1890 i Stockholm, blef
1848 amanuens vid astronomiska observatoriet i
Uppsala, promoverades 1854 till filos. doktor,
blef 1856 docent och 1859 adjunkt samt var
1878-88 professor i astronomi vid universitetet i
Uppsala. S. hade redan genom afh. Détermination de
la latitude du nouvel observatoire d’Upsala (1856)
ådagalagt de goda förutsättningar han egde för
en framgångsrik verksamhet inom astronomien. Vid
denna tid var emellertid Uppsala icke den rätta
platsen för bedrifvande af tidsenliga studier
inom denna vetenskap, ty dels var observatoriets
instrumentella utrustning då ännu mycket
bristfällig, dels hade de meteorologiska och
magnetiska observationsarbetena i hög grad utbredt
sig på astronomiens bekostnad. S. begaf sig därför,
understödd af det Sederholmska resestipendiet, till
utlandet. 1857-59 arbetade han vid olika utländska
Observatorier, särskildt i Berlin, München och
Wien. Efter hemkomsten till Uppsala och särskildt
sedan observatoriet där utrustats med en ny stor
refraktor, utvecklade S. en omfattande observations
verksamhet. De första årens resultat äro publicerade i
Refractorsbeobachtungen der K. Universitätssternwarte
in Upsala (1864), som innehåller observationer
öfver planeten Mars, småplaneter och kometer samt
nebulosor. Af S:s senare observationsarbeten må
framhållas Micro-metrisk bestämning af lOå stjernor
inom stjern-
gruppen 20 Vulpeculæ (i Yet. akad:s handlingar, 1872)
och framför allt det viktiga arbetet Micro-metrical
observations of 500 nebulæ (i Vet. soc:s i Uppsala
"Nova acta", 1875). S. utförde äfven flera omfattande
teoretiska och räknearbeten, af hvilka de viktigaste
äro beräkningar öfver planeten Alexandras rörelse,
offentliggjorda i flera afh. i Vet. akad:s och
Vet. soc:s publikationer. - S. utgaf dessutom ett
flertal afhandlingar och uppsatser i facktidskrifterna
samt läroböckerna Astronomiska observationskonsten
(1878) och Sfe-riska astronomiens grundbegrepp
(1879). Som professor egnade S. en stor del af
sina krafter åt ett framgångsrikt höjande af den
astronomiska undervisningen vid universitetet
och till förbättrandet af observatoriets
utrustning. - S. var led. af Vet. soc. i
Uppsala (1873) och af Vet. akad. (1875).
B-d.
Schultz, Johan Gustaf, skämtare, publicist,
schackteoretiker, f. 23 febr. 1839 i Urshult
i Kronobergs län, d. 28 nov. 1869 i Stockholm,
blef 1857 student i Uppsala. Vid universitetet
gjorde han sig känd såväl för grundliga kunskaper,
i synnerhet i matematik och språk, som ock för
de spirituella, stundom halft improviserade visor
och de kvicka lustspel, med hvilka han ofta för-1
höjde glädjen vid studenternas fester. Han egnade
mycket af sin tid åt publicitetens tjänst, och
1863 flyttade han till Stockholm som medarbetare
dels i "Frihetsvännen’7, dels i skämttidningen
"Söndagsnisse". Med år 1864 öfvertog han redigeringen
af den sistnämnda, hvilken genom honom blef mycket
populär. Hans vitterhetsarbeten samlades och utgåfvos
efter hans död under titeln Värjhugg och nålsting,
in- och utfall i zigzag (1884), med inledning af
B. Schöldström. Märkligast bland dessa humoristiska
stycken på vers och prosa äro Konstapel Batongs
sägner (1864; 3:e uppl. s. å.), utgörande parodier
på Runebergs diktcykel "Fänrik Ståls sägner" och
straffsånger öfver polismyndigheternas beteende under
marsdagarna 1864. Betydande som schackteoretiker,
utgaf S. ock ett grundligt arbete om schackspelet;
Undervisning i schackspelet (1869; 2:a uppl 1871). Om
hans verksamhet för schackspelets främjande se
f. ö. Schack, sp. 922-923. S. var ock författare till
en P(ro) Af(emoria) till läran om de af ätt-satser
åtföljda latinska verberna (1861; 2:a uppl. 1866)
m. m.
Schultz [Jo’lts], Daniel, tysk porträtt- och
genremålare, f. omkr. 1620 i Danzig och ännu 1686
i lifvet, var troligen elev af Rembrandt, som han i
sina bästa målningar kommer nära, exempelvis i Ung
vildtförsäljerska (i Nationalmuseum). Mest var han
verksam som porträttör af den polska konungafamiljen
och den polska aristokratien. Arbeten af hans hand,
däribland stora porträtt-grupper, äro icke sällsynta
i Ryssland, och
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
