Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarz [-ts], Hermann - Schwarza - Schwarzawa - Schwarzburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schwarz [-ts], Hermann, tysk filosof, f. 1864
i Düren, blef docent i Halle 1894, e. o. professor
i Marburg 1908 och professor i Greifswald 1910. Hans
ståndpunkt är en kritisk realism, delvis påverkad af
Uphues. Han har kraftigt bekämpat determinismen och
tillmäter viljan en förmåga att fritt välja mellan
motiven. Det sedliga lifvets axiom äro: viljandet
af det egna personvärdet står högre än hänsyn till
de egna tillstånden, och viljandet af religiösa,
sociala och ideella värden, som afse andra personer,
står högre än de egna värdena. Skrifter:
Das wahrnehmungsproblem vom standpunkts des physikers, des psychologen und des philosophen (1891),
Was will der kritische realismus? (1894),
Psychologie des willens (1900),
Das sittliche leben (1901),
Glück und sittlichkeit (1902),
Der materialismus, als weltanschauung und geschichtsprinzip (1904; 2:a utvidg. uppl. 1912 under titeln "Grundfragen der weltanschauung") m. fl.
S. utger sedan 1906 "Zeitschrift für philosophie und philosophische kritik".
S–e.
Schwarza [-tsa], flod i furstendömet
Schwarzburg-Rudolstadt, rinner upp på Thüringerwald,
flyter med stridt lopp i nordöstlig riktning och
faller från v. ut i Saale. Längd 45 km. Schwarzadalen
är bekant för sin naturskönhet.
(J. F. N.)
Schwarzawa, biflod (fr. v.) till Marchs biflod
Thaya i Mähren, börjar på de bömisk-märiska höjderna
vid Záková hora (812 m. ö. h.) ej långt från Sazawas
källor. S. flyter i sydöstlig riktning och mottar nära
sitt utlopp i Thaya bifloden Iglawa (se d. o.). Längd
168 km.
J. F. N.
Schwarzburg [-ts-], suveränt furstehus i Thüringen,
ett af Tysklands äldsta, härstammar från Sizzo,
grefve af S. och Käfernburg (d. 1160), hvars söner
bildade linjerna S. och Käfernburg. Günther XXI
(se Günther af Schwarzburg), tillhörande
den förra grenen, valdes 1349 till tysk konung,
men dog redan s. å. Efter flera delningar förenades
husets alla besittningar af grefve Günther
XL af S. och Arnstadt (d. 1552), hvilken införde
reformationen. Hans söner Johan Günther
och Albert blefvo stamfäder, den förre för huset
Arnstadt, sedermera S.-Sondershausen, den senare för
huset S.-Rudolstadt. Områdena, hvilka stodo under
sachsisk öfverhöghet, delades i Oberherrschaft (1,076
kvkm.) och Unterherrschaft (726 kvkm.), af hvilka det
förra gränsar till Sachsen-Weimar, Sachsen-Altenburg,
Sachsen-Meiningen, Sachsen-Koburg och Gotha och
preussiska prov. Sachsen samt det senare är omslutet
af sistnämnda provins.
1. S.-Rudolstadt, furstendöme, omfattar 2/3
af Oberherrschaft (hufvudort Rudolstadt) och
1/3 af Unterherrschaft (hufvudort Frankenhausen),
utgörande dessa områdens östra
del. Areal 941 kvkm. Den förra delen, särskildt
Schwarzadalen och sluttningen af Thüringerwald,
är berömd för sin naturskönhet samt rik på skogar
och berg. I den senare märkes bl. a. det berömda
Kyffhäuserberget. Högsta berget är Wurzelberg
(866 m.) på Thüringerwald. Floder: Saale med
Loquitz och Schwarza i Oberherrschaft, Wipper i
Unterherrschaft. Omkr. 44 proc. af arealen äro
upptagna af skog; 42 proc. äro odladt land. De
viktigaste näringarna äro, i Oberherrschaft:
skogskultur, boskapsskötsel och
bergsbruk (järn, koppar, alun, marmor och skiffer), i
Unterherrschaft jordbruk samt bergsbruk i mindre
skala (hufvudsakligen produktion af brunkol
och salt). Bland industrier märkas ylle- och
klädesmanufakturer, porslins-, glas- och kemiska
fabriker, maskintillverkning m. m. Samfärdseln
främjas af 301 km. landsvägar samt järnvägar
i floddalarna. Befolkningen, som 1910 uppgick
till 100,702 personer, är nästan uteslutande
protestantisk. För undervisningen är sörjdt genom
folkskolor, 1 gymnasium, 2 realskolor, 2 högre
flickskolor och 1 seminarium. Författningen, af 1854,
med en förändring af 1870, är konstitutionellt
monarkisk. Landtdagen består af 16 medlemmar,
valda på 3 år, däraf 4 representanter för de
högst beskattade och 12 utsedda genom allmänna
val. Högre dömande instanser äro oberlandesgericht
i Jena och landgericht i Rudolstadt. Hufvudstad:
Rudolstadt. S. sänder 1 ombud till tyska
riksdagen och 1 till förbundsrådet. Statsinkomster
och statsutgifter upptogos för åren 1912–15
till 3,377,718 mk årligen; statsskulden var vid
1913 års slut 4,5 mill., aktiva 1,8 mill. mk samt
matrikularbidrag 1914–15 85,000 mk. Afkastningen af
de furstliga domänerna användes till bestridande af
civillistans utgifter. Furstendömets trupper tillhöra
7:e thüringska infanteriregementet. Vapnet består
af den krönta riksörnen, de olika landsdelarnas vapen
samt huset S:s stamvapen (ett gyllene lejon i blått);
sköldfoten är i silfver. Färgerna äro hvitt och blått.
Om Schwarzburgska hederskorset se Ordnar, sp. 838.
Historia. Ludvig Fredrik antog 1711 den af kejsaren
honom förlänade furstevärdigheten, ehuru inträde
i riksfurstekollegiet medgafs först 1754. 1807
ingick S. i Rhenförbundet. 1816 löstes det från det
länsförhållande till Preussen, hvari det kommit
därigenom, att Sachsen i Wienkongressen 1815
öfverlåtit sina rättigheter på detta land, samt
frigjordes 1823 och 1825 genom landafträdelser
från ett liknande beroende af Sachsen-Gotha och
Sachsen-Koburg. Genom lag af 1816 erhöll S.-Rudolstadt
af furst Fredrik Günther (1807–67) en representativ
författning, hvilken 1848 omarbetades i liberal
anda. Det ingick 1866 i Nordtyska förbundet. På
senare tid ha striderna mellan regeringen och den
(sedan 1911) socialdemokratiska landtdagsmajoriteten
tilldragit sig en viss uppmärksamhet. Den nu (sedan
1890) regerande fursten Günther (f. 1852), sedan
1909 furste äfven i S.-Sondershausen, är barnlös;
1896 utsågs prins Sizzo af Leutenberg (hertig Fredrik
Günthers son i hans morganatiska äktenskap, f. 1860)
till tronföljare.
2. S.-Sondershausen, furstendöme, omfattar 2/3 af
Unterherrschaft (hufvudort Sondershausen)
och 1/3 af Oberherrschaft (hufvudort
Arnstadt). Areal 862 kvkm. 57 proc. af arealen
är odlad, 30 proc. skogbevuxen mark. Landet
öfverensstämmer till beskaffenhet och näringar
med S.-Rudolstadt. Bergsbruket är dock mindre
betydande, hvaremot textilindustrien samt porslins-,
glas-, maskin-, färg- och läderfabrikationen är af
betydelse. Kommunikationerna underlättas af goda
vägar och flera järnvägar. Befolkningen uppgick 1910
till 89,917 personer. För undervisningen sörjes genom
folkskolor, 2 gym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
