Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1251-1252 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarzschild [-tsJilt], Karl - Schwarzwald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1251

Schwarzwald

1252

astronomien, astrofysiken, optiken m. m. Redan
som skolyngling författade han arbeten om
ban-bestämningar. Under påverkan af sin berömde
lärare, Seeliger i München, egnade han sig med
stor framgång åt teoretiska undersökningar, såsom
ang. "Poincarés teori för jämvikten hos roterande
vätskemassor" och "Ljusets tryck på små klot och
Arrhenius’ teori för kometsvansarna", hvilket väl
är hans viktigaste arbete (jfr Ljus, sp. 888),
och åt undersökningar om temperaturfördelningen i
en himlakropp på grund af strålningen. Hit höra
ock hans skrifter om rummets krökning och "om
fixstjärnornas e genrörelser", i hvilka senare han
berör de Kapteynska st järndrifterna. Synnerligen
förtjänstfullt är hans arbete om stjärnornas
fotografiskt uppmätta ljusstyrka. Han skref också
några populära och praktiska arbeten, såsom Vber
das system der fixsterne (1909) och Tafeln zur
astronomischen ortsbestimmung im luftballon bei nacht
(s. å.). S. A-s.

Schwarzwald [-tsvalt], romarnas
Abnoba och Silva marciana, medeltidens Silva nigra
("svarta skogen"; jfr Myrkviðr), berg i sydvästra
Tyskland, i Baden och Württemberg, begränsande öfre
Rhendalen i ö. Det sträcker sig från Rhen i s. mot
n. till Murgdalen (trakten kring Rastatt), öfver 150
km. N. om Murgdalen vidtar Neckars bergland (till
nedre Neckar) och Odenwald (till Main), fortsättningar
af S., ehuru detta namn icke används n. om Murg. Med
denna begränsning upptar S. 7,900 kvkm., hvaraf 6,100
kvkm. inom Baden och 1,800 kvkm. i Württemberg. –
Innan Rhendalen bildades, utgjorde S. och Vogeserna
en sammanhängande högslätt, fortsatt både åt ö. och åt
v. och hvars underlag var gamla kristalliniska berg,
öfver hvilka trias- och jurabildningar aflagrats. Men
emot midten af tertiärperioden (oligocentiden)
uppstodo sänkningar på båda sidorna,

Fig. 1. Schwarzwaldlandskap (vid kurorten Freiersbach).

således af det nuv. schwabisk-frankiska bäckenet
i ö. och nordfranska bäckenet i v. Men äfven det
mellersta partiet sjönk, och så uppstod den stora
grafsänka, som nu upptas af öfre Rhendalen och genom
hvilken platåns mellersta parti delades i S. och
Vogeserna med deras fortsättningar. Däraf härleder sig
parallellismen i de båda bergens höjd och geologiska
beskaffenhet. I båda kan man urskilja ett sydligare,
bredare och högre parti samt ett nordligare smalare
och lägre. Inom S.
går gränsen vid Kinzigdalen. Söder om denna består
berget till större delen af gnejs och granit samt
permisk sandsten (rothliegendes), dessutom finnas här
och där porfyrtoppar. Där träffas S:s högsta topp,
Feldberg (1,493 m.), samt v. därom Belchen (1,415 m.),
Köhlgarten (1,231 m.) och Blauen (1,167 m.); i ö. och
n. ligga Bärhalde (1,318 m.), Hochkopf (1,263 m.) och
Kandel (1,243 m.) m. fl. Norr om Kinzig vidtar "nedre
S.", hvars medelhöjd är endast 600 m. och hvars högsta
topp är Hornisgrinde (1,164 m.). Norr om Murg bildar
det 200–300 m. höga Neckarberglandet (Kraichgau),
som skiljer S. från Odenwald, en viktig port till
det österut liggande schwabiska bäckenet, hvilken
används af bl. a. järnvägen Stuttgart–Karlsruhe
(d. v. s. expresslinjen Paris–München–Wien). Äfven
södra S. genomdrages af två järnvägar, som leda till
Donaueschingen (från Offenburg och från Freiburg),
hvarjämte från Donaueschingen en bana går till
Furtwangen. De viktigaste passen äro de, som leda
till Kinzigdalen. Små sjöar, minnen af istiden,
finnas i södra S., såsom Feldsee (1,111 m. ö. h.),
Titisee (846 m.) och Mummelsee (1,030 m.). Af dess
floder märkas Donau, som upprinner i södra S., Neckar
med många bifloder från berget samt Rhens bifloder,
af hvilka de största (utom Neckar) äro Elz, Kinzig,
Murg och Alb. – S. är ända till betydlig höjd bebodt
och odladt med vackra vägar, välmående byar och

Fig. 2. By i Schwarzwald.

med gårdar ända till 1,000 m. ö. h. (se fig.
2 och bild af bondgård i S. å pl. V till art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>