- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1293-1294

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweizer [Jva'jt-], Alexander - Schweizer [Jva'jt-], Matthias Eduard. Se Schweizers reagens - Schweizer alpenklubb [Jva'jtser]. Se Alpföreningar - Schweizergardet - Schweizerhalle - Schweizeri - Schweizerisches arbeitersekretariat [Jva'jts- a'rbajter-], ty. Se Arbetsstatistik, sp. 1363 - Schweizermühle - Schweizerost. Se Ost, sp. 1043 - Schweizerbild - Schweizers reagens - Schweizerstämpel - Schweizer-te, bot. Se Calamintha - Schweiziska edsförbundet. Se Schweiz - Schweiziska katolska folkföreningen. Se Piusföreningar, sp. 986 - Schwelm - Schwencke, Karl - Schwenckfeld [oriktiga äro formerna Schwenkfeld och Schwenckfeldt], Kaspar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1293

Schweizer-Schwenckfeld

1294

praktiska teologiens problem och sin sträfvan att
häfda dess verkligt vetenskapliga karaktär följer
S. Schleiermachers spår’. Vid sidan af det på
gränsen till encyklopedien stående, betydelsefulla
arbetet Vber begriff und einteilung der prakti-schen
theologie (1836) förtjänar nämnas Honiiletik (1848)
och Pastoraltheologie öder lehre von der seelsorge
des evangelischen pfarrers (1875). Dessutom utgaf
S. fem predikosamlingar (1834-62). - S:s själf
biografi har utgetts af hans son Paul S. (1889).
E.Bg.

Schweizer [jva’jt-], Matthias Eduard. Se Schweizers
reagens.

Schweizer alpenklubb [Jva’jtser]. Se A l p f ö r-en
i n g ar.

Schweizergardet (fr. Cent-Suisses), en elitkår
af soldater, upprättad af Karl VIII i Frankrike
1493. Bestående af 100 man fotfolk, alla besol-dade
schweizare, utgjorde detta kompani konun-

Fig. 1. Officer vid franska schweizergardet,
1750-talet.

Fig. 2. Menig vid franska schweizergardet, 1780-talet.

gens lif vakt. Upphäfdt under revolutionen, sedan
det med beundransvärdt mod försvarat Tuilerierna
(10 aug. 1792), upprättades det ånyo af Ludvig XVIII,
men af skaffades 1830. - Äfven påfven har haft och har
ännu ett "schweizergarde" (it. guar-dia svizzera),
10 officerare och 110 man, i pittoresk dräkt med
hillebarder och pickelhufvor.

Schweizerhalle [Jva’jtser-], salin och soolbad i
schweiziska kant. Basel-Land, 6 km. från staden Basel,
vid Rhen, 272 m. ö. h. Där finnas flera uppborrade
saltkällor, som användas dels till saltberedning
(öfver 20,000 ton om året), dels till soolbad för
kurativa ändamål. F. ö. tillverkas konstgjorda
gödselmedel, anilinfärger m. m. Ln.

Schweizerf [Jvejts-], kafé förbundet med ut-skänkning
af starka drycker. Namnet härleder sig därifrån, att
de förste, som i Sverige, särskildt i Stockholm,
förenade sockerbageri med utskänk-ning af
förfriskningar i flytande form, voro

schweizare, hvilka i början af 1800-talet inflyttat
hit.

Schweizerisches arbeitersekretariat
[jva’jts-a’rbajter-], ty. Se Arbetsstatistik,
sp. 1363.

Schweizermiihle [jva’jtser-], kallvattenkuran-stalt
och luftkurort i sachsiska kretsen Dresden, i
Sachsiska Schweiz. Stora trädskolor.

Schweizerost. Se Ost, sp. 1043.

Schweizersbild [jva’jts-], förhistorisk boplats
i schweiziska kant. Schaffhausen, 3,5 km. n. om
staden Schaffhausen, under ett utskjutande
klippblock, i hvars skydd man funnit en boplats från
madeleinetiden. D:r Niiesch fann prydliga sten-knifvar
samt teckningar på ben och 27 människoskelett, hvaraf
5 af dvärgras. Se J. Niiesch, "Das Schweizersbild,
eine niederlassung aus palseolithi-scher und
neolithischer zeit" (2:a uppl. 1902).

Schweizers reagens [Jva;jtsers], efter upptäckaren
Matthias Eduard Schweizer (f. 1818, d. som pro*
ssor i kemi i Zürich 1860). Se Cellulosa, sp. 1403.

Schweizerstämpel, postv., inom posttjänsten
använd datumstämpel med års- och datumsiffror å
vridbara skifvor, i regel jämväl utvisande den
timme på dygnet, då stämpelaftrycket an-bragts.
B. L-n.

Schweizer-te, bot. Se Ca l a min t h a.

Schweiziska edsförbundet. Se Schweiz.

Schweiziska katolska folkföreningen. Se P i u
s-föreningar, sp. 986.

Schwelm, kretsstad i preussiska reg.-omr. Arns-berg
(Westfalen), 6,4 km. n. ö. om Barmen (elektrisk
spårväg). 20,438 inv. (1910). Kealgymna-sium
med realskola. Fabrikation af pianon, maskiner,
stor järnindustri (träskrufvar, järntråd, lås och
byggnadsbeslag, järnfat etc.). (J. F. N.)

Schwencke, Karl, tysk pianist, f. 1797 i Hamburg,
d. 1864(9), erhöll musikundervisning af sin fader,
som var Ph. E. Bachs efterträdare som stadskantor i
Hamburg, samt fick snart anseende både som kompositör,
lärare och pianist med verklig virtuositet och
särskildt ovanlig förmåga att improvisera. Hans
lif, som var mycket oroligt, tillbragtes mest på
konsertresor, hvarvid han 1816, 1820 och 1822 begaf
sig till Sverige, där han sista gången stannade
en längre tid och verkade som pianolärare, dels i
Stockholm (där han första gången uppträdde 1823),
dels i åtskilliga landsortsstäder. Han blef 1833
led. af Mus. akad. Senast han af hördes, lefde han i
Nussdorf vid Wien. En af professor Drake verkställd
kopia af hans flesta tonsåttningar fyller 15 bd
i Mus. akad:s bibliotek. Utgifna äro åtskilliga
pianosaker, violinsaker, sångstycken, klaverutdrag
af en symfoni m. m. En del af hans memoarer
trycktes 1884-85 i "Ham-burger korrespondent".
A. L.*

Schwenckfeld [oriktiga äro formerna Schwenk-feld och
Schwenckfeldt], K asp ar, tysk spiri-tualist, f. 1489
i hertigdömet Liegnitz af adlig familj, d. 1561 i Ulm,
trädde i hof tjänst, men slutade denna på grund af
lomhördhet 1523. Eedan 1518 torde han genom studiet af
Luthers skrifter ha vunnits för denne; 1521 försvarade
han Liegnitz’ öfvergång till reformationen. 1522
var han i Wittenberg, där han kom i beröring med
Karlstadt och svärmeandarna. Jämförelsevis raskt
skilde han sig nu från Luther och blef spiritualist;

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free