Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1447-1448 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segerdahl, Gustaf Erisson - Segerdrifva (isl. Sigrdrif och Sigrdrifa). Se Sigurd Fafnesbane och Sigrdrifumål - Segerfader - Segerhufva. Se Amnion - Segerkon - Segerkäglor (Segers käglor) l. Segerkon, efter uppfinnaren tyske porslinskemisten H. Seger. Se Pyrometer, sp. 670 - Segerpalm. Se Palmer, sp. 1355 - Segers. Se Seghers - Segersjö - Segersta - Segerstad - Segerstedt. 1. Albrekt Julius S 2. Albrekt Julius S 3. Torgny Karl S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

land (1861) och Erinringar uti
skogsförvaltningskunskapen (1865).
(II. Szs.)

Segerdrifva (isl. Sigrdrif och Sigrdrifa}. Se Sigurd
Fnfnesbane och Sigrdrifumal.

Segerfader (isl. Sigfaðer, Sigfoðr), ett af Odens
många namn

Segerhufva. Se Amnion.

Segerkon, detsamma som Segerkäglor (se d. o.).

Segerkäglor (Segers käglor) 1. Segerkon, efter
uppfinnaren tyske porslinskemisten H. Seger.
Se Pyrometer, sp. 670.

Segerpalm. Se Palmer, sp. 1355.

Segers. Se Seghers.

Segersjö, gods i Lännäs socken, Örebro län,
vid Täljeåns utlopp i Hjälmaren. Till godset hör
största delen af Lännäs socken, tills. 24 65/192
mtl, som med frälseräntor i Asker och Lännäs 1914
hade ett taxeringsvärde af 1,083,200 kr. Egovidden
utgör omkr. 7,000 har, hvaraf 1,650 har åker. S.,
fordom kalladt Sigharsö, var af ålder kungsgård,
men skänktes 1278 till Strängnäs’ biskopsstol. Genom
Västerås recess indraget till kronan, öfvergick
det för ogulden fordran 1631 till köpmannen Erik
Larsson (adlad von der Linde) och tillhörde sedan
hans andre son, Erik von der Linde, men skänktes af
Kristina till fältmarskalken Lennart Torstenson med
det villkor, att denne till von der Lindes arfvingar
skulle erlägga en lösepenning af 61,520 dal. smt. Då
vid fjärdepartsräfsten förslag väcktes om indragande
af S., afvärjde Karl X Gustaf det med de bekanta
orden: "Om Segersjö låge på min borggård, skulle
Torstensons arfvingar det behålla, ty riket kan ej
nog betala hans stora förtjänster." Godset indrogs
likväl 1681, utan att afseende fästes vid den dryga
lösepenningen, men återgafs af Karl XII till grefve
K. U. Torstenson. Efter dennes död, 1727, sålde
arfvingarna det till riksrådet grefve T. G. Bielke,
som 1731 gift sig


Segersjö slott.

med grefve Torstensons änka. Godset öfvergick sedan
till Fredrik I:s gunstling frih. Erland Broman,
hvilken i sin tur sålde det till presidenten
frih. Claes Rålamb. Denne sålde slutligen S. 1768
till kommerserådet frih. Josias Cederhielm, som
däraf upprättade ett fideikommiss till förmån för
sin dotterson (se Cederhielm 4). Det innehas f. n. af
kammarherre K. Montgomery-Cederhielm.
Slottet (se fig.), som byggdes 1776 samt om-
och tillbyggdes 1876, hvarvid midtpartiet fick en
tredje våning, ligger på en udde vid Täljeåns mynning;
det innehåller bl. a. en större tafvelsamling och
ett rikhaltigt bibliotek.

Segersta, socken i Gäfleborgs län, Bollnäs
tingslag. 8,120 har. 1,286 inv. (1915). S. bildar
med Hanebo ett pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands
östra kontrakt. Se vidare Segerstad.

Segerstad. 1. Socken i Kalmar län, Gräsgårds härad
på Öland. 3,412 har. 352 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Ölands södra kontrakt. På
den låga stranden vid Östersjön finnes sedan 1883
en blixtfyr med rödt och hvitt blixtsken i olika
sektorer och 3 tätt på hvarandra följande blänkar hvar
15:e sekund, anbragt i ett rundt, grått stentorn,
21 m. ö. h. Lysvidd 14 minuter. - 2. Socken i
Skaraborgs län, Gudhems härad. 1,939 har. 453
inv. (1915). S. bildar med Valtorp och Håkantorp
ett pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt. -
3. Socken i Värmlands län, Grums härad. 6,363
har. 762 inv. (1915). Annex till Nor, Karlstads
stift, Nors kontrakt. Se vidare Segersta. - 4. S.,
Stora S., adliga ätten Hårds gamla, numera styckade
stamgods, beläget i Reftele socken, Jönköpings län,
omkr. 5 km. s. om Reftele station på Halmstad-Nässjö
.järnväg. 1394 köpte Abraham Brodersson gårdar i
"Sidhastadha". Äldste kände egaren af släkten Hård är
Olof Pedersson, 1490 hof vitsman i Kalmar, den siste
var Olof Olofsson, fånge efter slaget vid Poltava, vid
hvars död (1768) egendomen, bestående af flera hemman
i Reftele och Långaryds socknar, skiftades mellan
hans fyra döttrar, hvarvid S. kom till den yngsta,
fru M. K. Roupé, som 1800 sålde det till ryttmästaren
Åke Cedercrona. 1877 såldes godset till F. Crona på
Gyllenfors och några år senare till en skogspatron,
som sköflade skogen. 1904 styckades det i 8 lotter
mellan bönder, men den väldiga manbyggnaden, byggd
1601 af ek- och furuvirke, kvarstår ännu. - Lilla
S., i Reftele socken 1 1/4 mtl, tax. till 49,900
kr. (1915), tillhör kronofogden K. H. von Mentzer.

Segerstedt. 1. Albrekt Julius S., läkare, präst,
f. 1763 i Lista socken i Södermanland, d. 1815,
blef 1779 student i Uppsala, 1785 filos, magister
och 1788 med. doktor. Efter att ha förestått
några läkarbefattningar utnämndes han 1795 till
lektor i naturalhistoria och medicin vid Strängnäs
gymnasium. Prästvigd 1809, erhöll han s. å. enhällig
kallelse till Kumla pastorat i nämnda stift, men
måste vika för Franzén och utnämndes i stället
1810 till kyrkoherde i Lerbo. Han blef prost 1812
och fick 1815 fullmakt som kyrkoherde i Västra
Vingåker. S. författade och öfversatte en mängd
skrifter, hvilka han utgaf på eget förlag från ett
af honom arrenderadt tryckeri i Strängnäs. Nämnas
må Lärobok i medicinen (1797; ny uppl. 1809),
Inledning till kunskapen om de jordiska kropparne
(1798), Christliga betraktelser öfver de vanliga sön-
och högtidsdagars evangelier (1802, 3:e uppl. 1814),
Möjligheten af en allmän läkarevård genom undervisning
vid gymnasierna i medicinens grunder (1810) och Svensk
boktrycknings historia (s. å.).

2. Albrekt Julius S., den föregåendes sonson,
författare, f. 19 febr. 1844 i Nykyrka, Sö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>