Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidtabell, Järnvägs- - Tidtabellskonferens. Se Järnvägskonferenser - Tidvatten, fys. Se Ebb och flod. Jfr Kantra 2 - Tidvattensström. Se Malström - Tidö - Tidögrafven. Se Jäder 1, sp. 352 - Tieck, Johann Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linjer är tabellen uppdelad i dygnets timmar från 12
midnatt till 12 följande natt, hvarjämte hvar tionde
minut anges genom särskilda smalare linjer. Genom
vågräta linjer åter anges stationernas lägen, hvilkas
afstånd noga motsvarar stationernas inbördes. I
vänstra marginalen finnas en skiss af banans profil,
utvisande stigningarnas eller lutningarnas storlek,
samt en grafisk framställning af de på densamma
förekommande kurvorna med deras radier i m. Tågens
olika slag åskådliggöras dels genom breda linjer för
betecknande af snälltåg, något smalare för person-
och blandade tåg samt ännu smalare för godståg, dels
genom heldragna linjer för ord. tåg och afbrutna
för tåg, som gå endast på särskild order. De tågen
representerande linjerna äro försedda med resp. tågs
nummer, och, där desamma skära stationslinjerna, äro
minutsiffror för såväl ankomst som afgång utsatta,
om tåget gör uppehåll vid stationen i fråga, i annat
fall endast för tiden för passerandet.
De för allmän trafik afsedda personförande tågen
skola enligt trafikstadgan vara kungjorda genom å
stationerna anslagen tidtabell, hvilken skall ange, af
hvad slag de särskilda tågen äro, hvilka dagar de gå,
vagnsklasser, som framföras, i hvilka tåg sof- eller
restaurangvagnar medföras, tillfällen till intagande
af måltid under resan, afgångstider äfvensom för
slutstationer och större öfvergångsstationer jämväl
ankomsttider samt viktigare tåganslutningar.
Den officiella tidtabellen för samtliga
Sveriges järnvägar är sedan 1915 "Sveriges
kommunikationer", som f. n. utkommer hvarje
lördag och utges af Förlags-a.-b. Sveriges
kommunikationer. Dessutom finnas åtskilliga
mindre publikationer, såsom "Tidtabellen"
(en Stockholmsupplaga och en Göteborgsupplaga),
"Turlistan" (tabell för sydliga Sverige), hvilka
emellertid ha hufvudsakligen lokal betydelse,
äfvensom "ABC-tabellen", som anger tåglägenheterna
mellan Stockholm och viktigare stationer.
A. d’A.
Tidtabellskonferens. Se Järnvägskonferenser.
Tidvatten, <i<fys</i>. Se Ebb och flod. Jfr Kantra 2.
Tidvattensström. Se Malström.
Tidö, fideikommissegendom i Rytterns socken,
Snefringe härad, Västmanlands län, belägen på en i
Mälaren utskjutande ö, ung. 17 km. från Västerås,
omfattar omkr. 400 har odlad jord och 600 har
skog, med ett tax.-v. af 520,000 kr. (1918). T:s
äldsta kända byggnad, en fast borg af kvadratisk
grundplan, det s. k. Oldenburg, sannolikt uppförd
af riksrådet Gren vid 1400-talets slut, står ännu
kvar. Det nuv., vårt förnämsta byggnadsminnesmärke
från 1600-talets förra hälft, uppfördes af Axel
Oxenstierna 1625–45. Sannolikt har någon holländsk
arkitekt uppgjort de första ritningarna, men efter
1640 öfvervakade N. Tessin d. ä. byggandet. Det består
af en hufvudbyggnad af rektangulär form (se fig.) med
41,5 m. fasad samt tre lägre sammanhängande flyglar,
som omfatta en kvadratisk borggård. Man kommer in
på denna genom ett stort hvalf i södra flygeln, på
utsidan är en praktfull portomfattning i sandsten af
bandade toskanska kolonner med förkroppadt bjälklag
samt däröfver ett krön med kornissvängda sidor
med liggande lejon, i gafvelfältet de Oxenstiernska
och Bååtska vapnen (jfr afbildning från 1600-talet å
pl. VIII till art. Bostad), öfver balustraden å den
dubbla fritrappan på borggården höja sig fyra höga
obelisker. Den kraftiga sandstensportalen flankeras
af doriska halfkolonner, som uppbära ett
[bildtext]
Tidö slott, gårdsfasaden.
doriskt bjälklag, däröfver en klufven
segmentgafvel, som omger ett praktfullt dubbelvapen,
Oxenstierna–Bååt. Äfven i slottets inre har vid
en af den nuv. innehafvaren företagen renovering
framkommit mycket af den ursprungliga dekoreringen
direkt på murytan. De berömda, skulpterade och inlagda
Tidö-dörrarna (hvaraf flera på sin tid utfördes i
Holland) finnas i imponerande mängd inom slottet
(se afbildning af stensalen l. riddarsalen i fig. 18
å pl. I till art. Snickeri), liksom de ursprungliga
bjälktaken med sina renässansmotiv. A. Oxenstiernas
audienssal har fått stå orörd genom tiderna
så, som den en gång iordningställdes af grefve
K. G. Oxenstierna. På T. finnas porträtt och andra
konstsamlingar samt arkiv. A. Oxenstiernas på
T. förvarade stora handskriftsamling införlifvades
med Riksarkivet 1849. T:s förste med säkerhet kände
egare var riksrådet Ivar Magnusson Gren (d. efter
1495). Hans dotter sålde gården 1537 till drottning
Margareta Leijonhufvud. Konung Gustaf Vasa bortbytte
den 1540 mot Ekolsund till Göran Åkesson Tott, som
ärfdes af sin syster Kristina, g. m. riksrådet Johan
Bååt. Dennes sondotter Anna, sedan 1608 g. m. Axel
Oxenstierna, fick vid arfskifte efter fadern 1610
T. på sin lott. Därefter innehades T. af medlemmar af
släkterna Oxenstierna, Soop och Dohna m. fl., tills
det 1889 inköptes af godsegaren C. D. von Schinkel,
som s. å. fick fideikommissrätten å Hamrångeverken
i Norrland öfverflyttad på T. jämte fastigheter
i Stockholm.
E. Mbg.
Tidögrafven. Se Jäder 1, sp. 352.
Tieck [tik]. 1. Johann Ludwig T., tysk författare, f. 31
maj 1773 i Berlin, d. där 28 april 1853, mottog starka
intryck af sin moders kärlek till folksagodiktningen
och af sin faders intresse för teatern. Redan som
skolgosse visade sig hans begåfnings utomordentliga
smidighet; en af hans lärare nyttjade honom som
afskrifvare och medarbetare i lågt anlagda röfvar-
och riddar-historier. 1792 begaf han sig till Halle och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
