Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiepolo, Giovanni Battista (Giambattista) - Tierp - Tierra - Tiersch, Otto - Tiers état, Le - Tiersot, Jean Baptiste Élysée Julien - Tiers parti - Tiertoadno - Tietar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstakademien. 1761 antog han Karl Ill:s kallelse till
Madrid, där han stannade till sin död. Där utförde
han flera fresker i k. slottet: Vulcanus’ smedja,
Hispanias apoteos, Spanien och dess provinser (i
tronsalen). Bland T:s många oljemålningar äro Neptunus
och Venezia i Dogepalatset, flera altartaflor,
Marias himmelsfärd och Änglarnas fall i Würzburgs
slottskyrka, <i<S. Agatas martyrium</i> m. fl. i Berlin,
andra taflor i Accademia i Venezia, i Pradomuseet i
Madrid – bland dem Concepcion (den Heliga jungfrun
stående på månskäran), som T. behandlade med storhet
och allvar – vidare Paris, München, Wien, Madrid,
Edinburgh o. a. orter. I Stockholms Nationalmuseum
finnas två präktiga skisser af T :s hand, Johannes
döparens död och Scipios ädelmod, samt Ester och
Ahasverus (den sistnämnda dock tvifvelaktig), och i
Norrköpings museum Danaë och Juppiter (omtalad 1736),
som blifvit inköpt af Nic. Tessin i Italien. Tessin,
som där gjort T:s personliga bekantskap, inledde 1736
underhandlingar med honom om att komma till Stockholm
för att pryda det nya slottet med fresker. Kontraktet
skulle just undertecknas, då en tillfällighet
omintetgjorde hela planen. – T. målade i pastell
gattyper, sångare, soldater (föga betydande) och
utförde spirituella raderingar, bland dem "Scherzi
di fantasia" och "Capricci", där han visar sig
som humorist, framför allt i fantasien Upptäckten
af Pulchinellas graf. – Två af T:s söner, Giovanni
Domenico, f. 1726, d. 1804 (?), och Lorenzo, voro
hans medhjälpare i Würzburg och Madrid. Af den förre
eger Stockholms Nationalmuseum två skisser, den ena
en fri variant af en målning af Paolo Veronese. Båda
sönerna äro kända företrädesvis genom raderingar. –
Monografier af P. Molmenti (1896 och senare), Meissner
(1897), Chennevières (1898) m. fl.
G-g N.
Tierp. 1. Socken i Uppsala län, Örbyhus härad. 37,449
har. 7,856 inv. (1917). Häraf komma 148 har, 1,224
inv. på municipalsamhället T. T. utgör ett pastorat
i Uppsala stift, Örbyhus kontrakt. I kyrkan finnas
målningar från 1400-talets slut, hvilka konserverades
1915. Inom socknen finnes en folkhögskola (manlig
och kvinnlig) i förening med landtmannaskola. –
2. Municipalsamhälle i ofvannämnda socken,
vid Uppsala–Gäfle järnväg, 61 km. från Uppsala,
53 km. från Gäfle. 1,224 inv. (1917). Postkontor,
läkare, apotek, 2 hotell, afdelningskontor för
Stockholms handelsbank och Mälarprovinsernas bank,
många handlande och handtverkare, 3 mek. verkstäder,
snickerifabrik, gjuteri m. fl. fabriker, ångsåg,
kvarn och 2 mejerier. "Tierpsposten" (tr. i Östhammar)
utkommer 2 ggr i veckan. Samhället har hos K. M:t
gjort ansökning om rätt att bilda egen köping. –
3. Kronopark i Örbyhus revir af Bergslagsdistriktet,
Uppsala län, bildades enligt bestämmelserna i
k. br. 27 aug. 1828 af Tierps norra kronoallmänning
och ökades 1912 genom inköp af lägenheten Ambricka n:r
12. Areal 515 har (1915).
3. S-r.
Tierra, sp., land. – 1. T. caliente (varma landet),
T. fria (kalla landet) och T. templada
(tempererade landet). Se Central-Amerika, sp. 1444,
Colombia, sp. 555, och Mexico, sp. 348–349. – 2. T. de campos [-ka’mpås], ett slätt eller lätt vågigt
platåområde med 800 m. medelhöjd ö. h. inom spanska
prov. Palencia, v. om Dueros nordliga biflod
Pisuerga, samt angränsande delar af prov. Leon
och Valladolid. Sädesodling ger god afkastning
regnrika år, men dessemellan regnfattiga år mycket
svag skörd. Ett ofullkomligt försök att anordna
konstbevattning af större områden gjordes för lång
tid sedan genom anläggning af två medelst flodvatten
matade kanaler, Castilla- och Campos-kanalerna,
v. om Pisuerga, inom prov. Palencia. Landet
är nästan fullständigt trädlöst. –
3. T. de Jurdes [cho’rdes]. Se Battuecas. –
4. T. del Fuego [-fwe’gå]. Se Eldslandet.
2. H.W-k.
Tiersch [tir*], Otto, tysk musikteoretiker,
f. 1838 i Thüringen, d. 1892 i Berlin, där han var
musiklärare, sökte i sina skrifter göra Helmholtz’
upptäckter ang. hörselförnimmelserna fruktbärande för
harmoniläran och uppställde ett eget harmonisystem,
som dock ej innebär något synnerligt framsteg utöfver
Mor. Hauptmanns ståndpunkt. Bland T:s arbeten må
framhållas System und methode der harmonielehre
(1868), <i<Allgemeine musiklehre</i> (1885; med L. Erk)
och Rhytmik, dynamik und phrasierungslehre (1886).
A. L.*
Tiers état, Le [l* tiärseta’], fr., tredje ståndet. Se
États généraux, sp. 972.
Tiersot [tiärså], Jean Baptiste Élysée Julien,
fransk musikskriftställare och tonsättare, f. 1857
i Bourg-en-Bresse, studerade vid konservatoriet i
Paris och blef 1883 andre, 1909 förste bibliotekarie
där. Han har komponerat festkantater o. a. körverk,
orkesterverk m. m., på uppdrag af staten samlat
folkvisor i franska alperna (utg. 1903), hållit
föredrag inom- och utomlands öfver den franska
folkvisan och vidare utmärkt sig som musikhistoriker
genom skrifterna Histoire de la chanson populaire en
France (1889, belönt med Bordin-priset), monografierna
Rouget de Lisle (1892, prisbelönt), Ronsard et
la musique de son temps (1903), Hector Berlioz
(1904), Gluck (1909), Jean Jacques Rousseau (1912),
tidskriftsuppsatser om naturfolkens musik m. m.
Tiers parti [tiär], fr. ("tredje partiet"). 1. Ett
parti bland rojalisterna under hugenottkrigens sista
år (sedan 1591) med uppgift att förmå Henrik IV
att öfvergå till katolicismen. – 2. Ett parti, som
under ledning af A. M. J. J. Dupin (se Dupin 1)
bildades i franska deputeradekammaren under sessionen
1832–33 och tog plats emellan de doktrinäre och
radikalerna. Det arbetade i medelklassens intresse. –
Sedermera har uttrycket "tiers parti" ofta användts
liktydigt med ett mellanparti, ett parti, som håller
medelvägen.
Tiertoadno, ett 48,5 km. långt tillflöde fr. n. till
Kajtum älf (507 m. ö. h.) inom Gällivare socken,
Norrbottens län. T. uppkommer af fjällåarna
Vuoktavesjokk (23,7 km.), Kirjasjokk (35 km.) och
Skuokimjokk (17 km.). Nederbördsområdet 650
kvkm. T. afbördar vattnet från sydöstliga utlöpare
af Kebnekaisemassivet, bl. a. topparna Juovavare
(1,303 m. ö. h.), Larkimvare (1,070 m. ö. h.) och
Tjäpittjåkko (1,390 m. ö. h.).
E. O. E-m.
Tietar, nordlig biflod till Tajo, i hvilken den
utfaller inom spanska landskapet Estremadura, har sina
källor på omkr. 740 m. höjd på Sierra de Gredos. Längd
175 km. T. är mycket vattenfattig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
