- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
43-44

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tih - tihama - Tihany - Tihuafu - Tik - Tikal - Tiken - Tiki-tiki - Tikkanen, Paul - Tikkanen, Johan Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordspets de afrikanske pilgrimernas gamla väg
till den syrisk-arabiska Mekkaleden eller efter
Hedjas-järnvägens fullbordan (1908) fram till
denna. Från Sinaihalföns bergiga södra del
afskiljes T:s platåland af den bågformade, af
kalksten uppbyggda bergsträckan Djebel et-Tih
(medelhöjd 1,200 m.). Från denna utgå flodbäddar,
som endast vintertiden äro försedda med rinnande
vatten; störst af dem är Wadi el-Arisch, som når
Medelhafvet vid den befästa egyptiska kustorten
Arisj (se d. o.) – Litt.: L. Cart, "Au Sinaï
et dans l’Arabie Pétrée" jämte bihanget "La
géographie de l’Exode" (i "Société neuchâteloise de
géographie Bulletin" 1914), rikhaltigt illustrerad
reseskildring med fornhistoriska anteckningar;
V. Schwöbel, "Der türkisch-ägyptische
kriegsschauplatz" (i "Geographische
zeitschrift" 1915), en geografisk öfversikt.
H. W-k.

Tihama, arabernas benämning på den låga, torra och
vegetationslösa strandremsan utmed Röda hafvet i Hedjas,
Asir och Jemen, nedanför arabiska högplatåns
långa, parallellt med kusten fortlöpande, med
nederbörd gynnade västbrant. Se Arabien, sp. 1270.
H.W-k.

Tihany [tihanj], halfö å vänstra stranden af
ungerska Balatonsjön (se d. o.), i komitatet
Zala. På halfön ligger på en brant stupande,
63 m. hög klipphöjd det gamla benediktinklostret
T., med en kyrka, som stilenligt restaurerades
på 1890-talet. I dennas undre, från 1100-talet
härrörande del finnes konung Andreas I:s minnesvård.
H. W-k.

Tihuafu, nyare särskildt af engelsmännen användt namn
Urumtsi (se d. o.).

Tik, honhund. Se Hunden, sp. 1309.

Tikal. 1. Mynt- och viktenhet i Siam (äfven benämnd
bat). Se Siam, sp. 312. – 2. Myntenhet och vikt i
Burma (äfven benämnd kyat), = 16,5 gr., i myntvärde
= 1 1/2 rupie = omkr. 1,80 kr.

<b<Tiken</b>, sjö, 126 m. ö. h., 6,5 kvkm., i Tingsås socken,
Kronobergs län, afrinner söderut genom Bräkneån. Den
omges nästan uteslutande af låga löfskogklädda
stränder. Endast i dess norra ända samlar sig en
större bygd omkring Tingsås kyrkoby. Nederbördsområdet
utgör ofvan sjöns utlopp 245 kvkm. och innefattar
ett flertal sjöar, såsom Ygden, Fiskestadsjön och
Hyllesjön.
E. O. E-m.

Tiki-tiki, dvärgfolk. Se Acka.

Tikkanen. 1. Paul T., finsk skriftställare, f. 2
nov. 1823 i Kiuruvesi, norra Savolaks, inom en ansedd
bondesläkt, d. 7 nov. 1873 i Helsingfors, blef student
1841, filos. magister 1847 samt hist. filol. doktor
1860. T. fattades tidigt af den bland den akademiska
ungdomen vaknande ifvern för grundläggning af en
finskspråkig litteratur. Han redigerade jämte andra
medlemmar af savolaks-karelska studentafdelningen
1845–47 tre häften Lukemisia Suomen kansan hyödyksi
(Läsning till gagn för finska folket), hvari man af
hans hand finner bl. a. en öfv. af Runebergs ’’Grafven
i Perrho". 1846 publicerade han i kalendern "Annikka"
under titeln "Eräkäs" en finsk öfv. af Öhlenschlägers
berättelse "Eremiten". 1847 uppsatte han i förening
med A. E. Ahlqvist, A. Varelius och D. E. D. Europæus
veckobladet
"Suometar", den första finskspråkiga tidning,
som utgafs i Helsingfors, och den första, som
sökte väcka intresse hos den finska allmogen för
allmänna spörsmål. Den spridning tidningen vann
berodde väsentligen på T:s uppoffrande och ihärdiga
arbete. Sedan "Suometar" 1863 upphört, var han en
af dem, som 1869 uppsatte tidningen "Uusi Suometar"
(Nya Suometar), till hvilken han äfven lämnade
bidrag. T. var tillika sysselsatt med att samla
upplysningar till Finlands statistik. Såsom frukter
framträdde Suomen suuriruhtinanmaan nykyinen tilasto
(1848: Storfurstendömet Finlands nuv. statistik)
och en för licentiatgrad 1859 utg. afh. Väkiluvun ja
asukasvaiheiden suhteita Suomessa
(Folkmängds- och
befolkningsförhållanden i Finland). Han inrättade i
förening med H. Kellgren Finska litteratursällskapets
tryckeri, grundlade en bokhandelsrörelse, dref
förlagsverksamhet samt åtog sig ombudsmannaskap,
i synnerhet för allmogen i östra Finland. Äfven
i det uppspirande politiska lifvet tog han
del. Vid 1863–64 års landtdag var han sekreterare i
bondeståndets enskilda besvärsutskott. 1870 angreps
T. af en sinnessjukdom, hvilken fortfor intill hans
död. Savolaks-karelska studentafdelningen uppreste
1888 en minnesvård på hans graf på Helsingfors’
kyrkogård.

2. Johan Jakob T., den föregåendes son, konstforskare,
f. 7 dec. 1857 i Helsingfors, blef student
1876, filos. kandidat 1880, docent i estetik och
konsthistoria vid universitetet i Helsingfors 1884 och
e. o. professor i samma ämne 1897. Efter en tvåårig
resa i Tyskland och Italien skref T. sitt första
konsthistoriska arbete, Der malerische styl Giottos
(1884), som följdes af en ikonografisk undersökning,
Die Genesismosaiken von S. Marco in Venedig (1889),
och af det stora verket Die Psalterillustration im
mittelalter
(1895–1903, liksom det föregående tryckt
i "Acta Soc. scient. fennicæ"). Venedig och dess
konst
(1891) är en populärt hållen öfverblick. Sedan
1892 var T. Finska konstföreningens sekreterare; vid
dennas 50-åriga jubileum utgaf han en historik, Finska
konstföreningen 1846–1896
. T. har lämnat många gedigna
afh. i finländska och utländska tidskrifter. Större
arbeten från de senare åren äro specialstudien
Die beinstellung in der kunstgeschichte (1912)
och Madonnabildens historia och den kristna konsten
(1916).
1. M. G. S. 2. G-g N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free